Inledning
Sverige ligger på 4:e plats av 27 EU-medlemsstater i 2022 års upplaga av indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi). Totalt sett presterar Sverige väl (vilket var fallet under de senaste åren) och ligger över EU-genomsnittet, även om framstegen inte är lika snabba som tidigare. Landet ligger på 4:e plats när det gäller humankapital, och detta är fortfarande ett starkt resultat jämfört med andra länder i EU. Befolkningen i allmänhet har både en hög grad av grundläggande digitala färdigheter (67 %) och över grundläggande digitala färdigheter (36 %), vilket visar att Sverige går i rätt riktning mot målet för det digitala decenniet att 80 % av befolkningen ska ha åtminstone grundläggande digitala färdigheter senast 2030. När det gäller konnektivitet har Sverige sjunkit till 9:e plats och ligger under EU-genomsnittet för 5G-täckning. Närmare bestämt ligger Sverige långt under EU-genomsnittet (66 %) när det gäller 5G-täckning i befolkade områden med 18 %. Sverige ligger dessutom på 9:e plats på området digitala offentliga tjänster. Befolkningen i Sverige, företagen och den offentliga sektorn är mycket digitalt mogen. Sverige har tillsammans med Finland de mest digitaliserade små och medelstora företagen (86 % har en grundläggande digital intensitet). Dessutom ligger Finland, Danmark och Sverige totalt sett högst i den digitala omvandlingen av företag.
Microsofts Digital Futures Index mäter digitaliseringsnivån i 16 europeiska länder, däribland Sverige. Indexet innehåller uppgifter om landets nuvarande digitaliseringsnivå och identifierar de mest framgångsrika områdena, men också de områden där det finns mer att göra för att påskynda den digitala omvandlingsprocessen. Digitaliseringen uppfattas genom 5 kategorier av digital utveckling: Digitala företag, digital förvaltning och offentlig sektor, digital infrastruktur, den digitala sektorn och humankapital. Den totala poängen för Sveriges digitala utveckling är 159, medan genomsnittet för Central- och Östeuropa är 100. Detta gör Sverige till en av föregångarna i den digitala utvecklingen.
Den svenska nationella koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen bildades 2018 och har vuxit stadigt i storlek under 2019 och 2020. Koalitionen är nu ett flerpartspartnerskap som aktivt arbetar med att främja digitala färdigheter och digital kompetens i Sverige. Koalitionen fungerar som ett medlemsorienterat nätverk och syftar till att skapa samarbets- och inkluderande miljöer där medlemmarna kan träffas och diskutera. Med omkring 30 medlemsorganisationer företräder koalitionen en rad olika sektorer, bland annat statliga organ, universitet, branschorganisationer, företrädare för den privata sektorn och icke-statliga organisationer.
Översikt över statliga strategier och nationella initiativ
Statliga strategier
Sveriges nuvarande digitaliseringsstrategi Den svenska digitaliseringsstrategin som antogs 2017. Denna ursprungliga strategi åtföljs av andra strategier, såsom den nationella strategin för AI (2019) och datastrategin (2021). Även om strategin antogs för 5 år sedan syftar den till att göra Sverige till en föregångare när det gäller att frigöra den digitala omvandlingens potential, och den har relevanta åtföljande strategier. Sverige har också antagit en nationell digitaliseringsstrategi för skolsystemet (2017) följt av en handlingsplan (2019). Av de 18 initiativ som föreslås i handlingsplanen pågår 13.
Utbildningsverket har lämnat ett förslag till regeringen om en ny nationell digitaliseringsstrategi för skolsystemet för åren 2023–2027. Förslaget lämnades in den 19 december 2022 och Skolverket skriver bl.a. att syftet med strategin är att ange en gemensam inriktning för det fortsatta arbetet och därmed öka likvärdigheten i förskola, skola och vuxenutbildning.
Nationella initiativ
Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ett totalt anslag på 3.3 miljarder euro i bidrag och är inriktad på att ta itu med utmaningar i samband med den gröna och digitala omställningen och humankapitalet. Sveriges digitala utmaningar är inriktade på behovet av att förverkliga digitaliseringens omvandlingspotential. För att göra detta syftar de till att öka antalet studieplatser inom högre yrkesutbildning och utöka utbildningen vid universitet och andra högskolor. Detta är nödvändigt för att åtgärda den nuvarande bristen på experter inom informations- och kommunikationstekniksektorn.
Det årliga nationella evenemanget ”Digitalidag” eller ”Digitalday” fokuserar på de digitala aspekterna av vardagslivet och sammanför offentliga och privata aktörer från olika samhällssektorer för att uppmuntra människor att delta i den digitala utvecklingen. Den 14 oktober 2022 hölls den fjärde upplagan av Digitalidag. 250 intressenter från näringslivet, kommuner, myndigheter, bibliotek, den akademiska världen, det civila samhället och andra samhällsaktörer deltog och organiserade tillsammans 1000 aktiviteter på 215 platser i hela Sverige.
InitiativetDigital Skills Sweden har skapat flera rapporter som omfattar olika aspekter av digital kompetens. Dessa rapporter innehåller en analys av den uppskattade bristen på 70,000 kompetenta IKT-experter fram till 2024, där man undersöker hur man definierar digital spetskompetens. analysera jobbannonser, lägga fram framtidsscenarier för hur tillgången till digital spetskompetens kan se ut beroende på olika politiska beslut och hur trender utvecklas. Initiativet har också lagt fram ett preliminärt förslag för att främja tillhandahållandet av digitala färdigheter, som omfattar åtgärder såsom att främja utbildning och forskning, utveckla ett specialiserat samarbetsråd och förbättra tillgången till statistik och prognoser. Slutrapporten offentliggjordes den 31 oktober 2022.
De analyserar till exempel den uppskattade bristen på 70 000 kvalificerade IKT-arbetstagare fram till 2024. undersöka hur man definierar digital spetskompetens, analysera jobbannonser, lägga fram framtidsscenarier för hur tillgången till digital spetskompetens kan se ut beroende på olika politiska beslut och hur trender utvecklas. Initiativet har också lagt fram ett preliminärt förslag om hur man kan främja tillhandahållandet av digital spetskompetens. Förslagen omfattar allt från att främja utbildning och forskning, förbättrat samarbete genom att inrätta ett specialiserat råd och förbättra tillgången till statistik och prognoser.
Finansieringsmöjligheter
Det finns finansieringsmöjligheter för kompetenshöjning och omskolning för att stödja enskilda personers och organisationers digitala kompetens i form av lån, bidrag och finansieringsinstrument. Under perioden 2021–2026 finansieras merparten av verksamheten inom den digitala omvandlingen genom faciliteten för återhämtning och resiliens, men även som verksamhet inom ramen för Horisont, Erasmus +, ESI-fonderna och EES bidragssystem. Mer information finns på den svenska nationella koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen och i artikeln om plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen.