Onsdagen den 20 september överlämnades regeringens budgetproposition till riksdagen. Efter veckor med kontinuerliga nyheter kring budgeten ges äntligen en samlad bild av regeringens planer och riktlinjer framåt.
Finansministern understryker att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i ett svårt läge med ihållande hög inflation. Påverkan från ökade priser och räntor blir alltmer påtaglig. Hittills har tillväxten varit kraftigare och mer robust än vad man förutspådde under det första kvartalet, mycket tack vare stark varuexport. Dock förväntas tillväxten minska under resten av 2023 och början av 2024, vilket kommer att medföra en ytterligare försämring av konjunkturen. Den inrikes efterfrågan förutspås minska till följd av en svagare privat konsumtion på grund av högre kostnader och en betydande nedgång i bostadsinvesteringarna. Trots en oväntat stark arbetsmarknad förväntas arbetslösheten stiga, om än med en liten fördröjning.
Det verkar dock som att vi kan förvänta oss bättre tider under 2025, med minskande inflation och räntor. Konsumtion och bostadsbyggande förväntas återhämta sig, och det kommer att finnas en ökad efterfrågan på svenska exportvaror. Arbetslösheten förutspås sjunka igen 2026.
Det finns emellertid en stor osäkerhet kring de prognoser som läggs fram i budgetförslaget. Denna osäkerhet är bland annat kopplad till förändringar i energipriserna och den geopolitiska situationen. Vår ekonomi är starkt beroende av den globala situationen, och vi noterar att vissa ekonomier, som Tyskland, har en svagare ekonomisk utveckling än förväntat, vilket påverkar Sverige.
TechSverige kommenterar
TechSverige har granskat flera av de punkter som presenteras i budgetpropositionen angående digitalisering: En ny strategi för digitalisering ämnar reformera politiken inom den offentliga sektorn och förbättra konnektiviteten.
Regeringens huvudsakliga observation när det gäller digitalisering är att Sverige inte uppnår sina fastställda mål inom digitaliseringspolitiken. Trots sämre digital kompetens och infrastruktur lyckas andra länder bättre utnyttja potentialen av digital teknik.
Även om bredbandsnätet i Sverige anses vara av god kvalitet, betonas vikten av fortsatt stöd. Särskilt att koppla upp de återstående 2% av hushållen och företagen kommer att vara en utmaning. Förseningen med 5G-auktionen är en primär anledning till att Sverige faller i internationella rankningar av konnektivitet. Trots detta tror regeringen att målet att alla ska kunna tillgå digitala kommunikationstjänster är uppnåeligt.
Som ett led i detta har regeringen inrättat ett råd för digitalisering. I budgeten avslöjas också planer på att utforma en strategi fokuserad på att förbättra politiken inom offentlig administration och konnektivitet.
En annan betydande satsning av regeringen är inom forskning och innovation kring 6G, med ett anslag på 50 miljoner kronor 2024, som därefter ökar med 100 miljoner årligen under de två följande åren.
Stödet till bredbandsutveckling kommer att fortsätta, men betalningsmodellen förändras från förskott till efterskott. Detta innebär att utbetalningarna minskar de närmaste åren. Samtidigt ökar anslagen till MSB för att förbereda nästa generations kommunikationssystem för blåljusverksamhet (Rakel G2) med 20 miljoner kronor 2024.
Det är lovande att regeringen tar problemen på allvar och tar steg mot en ny strategi för digitalisering. Sverige måste bli bättre på att utnyttja fördelarna med digital teknik. Bara genom snabb implementering av 5G kan BNP öka med 126 miljarder kronor. 6G-satsningen är lovande för Sveriges långsiktiga position som teknikledande nation. Men mer åtgärder krävs snarast. TechSverige vill se mer konkreta insatser och föreslår bland annat att regeringen initierar ett “konnektivitetslyft” med klara mål och stödåtgärder som kopplar samman offentliga tjänster med digitaliseringens fulla potential.
Bild: Unsplash ©