I Estlands nationella läroplan betonas utvecklingen av digital kompetens. Det är en av de 8 nyckelkompetenser som skolorna i Estland fokuserar på.
För att underlätta för lärare har Estland skapat en enkel och tydlig modell för digital kompetens för eleverna. På så sätt behöver varje estnisk lärare inte längre uppfinna sitt eget hjul, utan kan fokusera på att stödja eleven.
Den estniska ramen förklarar
Fastställda kompetenser tjänar som mål för både lärare och elever. Därför erbjuder ramarna för digital kompetens för studerande integrerade och gemensamma referenspunkter för att analysera om lärande äger rum. I dessa beskrivs den kompetens som behövs för att lösa problem som uppstår under inlärningsprocesser (även i arbetslivet) med hjälp av digital teknik. Det är också anpassat till det estniska utbildningssammanhanget.
Elevernas digitala kompetensram är anpassad till DigComp 2.1, Europeiska kommissionens EU-omfattande ram. Den har 5 dimensioner: 1) informations- och datakompetens (t.ex. formulera behov, bedöma källornas relevans, organisera digitala data. 2) kommunikation och samarbete, 3) skapande av digitalt innehåll (t.ex. redigera, förstå upphovsrätt och känna till din väg kring datasystem. 4) säkerhet och 5) problemlösning.
Hur det fungerar i praktiken
Ramarna för digital kompetens kompletteras med olika verktyg som är avsedda att stödja deras genomförande. Dessa inbegriper följande:
- Bedömningskriterier. Detfinns en allmänt tillgänglig uppsättning bedömningskriterier för varje viktigt utbildningsstadium som är kopplade till de fem dimensionerna i elevernas digitala kompetensram. Dessa har delats upp efter vart och ett av de fyra viktigaste stegen i den allmänna utbildningen och kan användas av lärare för att bedöma elevernas framsteg när det gäller att bygga upp digital kompetens. De kan i sin tur använda de nya uppgifterna för att planera strategier för att förbättra lärandet ytterligare. Eleverna kan också använda kriterierna för att fastställa sina egna inlärningsmål. Det finns ytterligare en anpassad version av bedömningskriterierna för elever med särskilda behov.
- Enkät om självbedömning. Ett webbaserat frågeformulär för självbedömning av digital kompetens finns tillgängligt för skolor och elever för låg- och gymnasieelever i olika format.
- Ordlista överdigital teknik. Detfinns en digital ordlista med koppling till elevernas kompetensramar, digitala bedömningskriterier och digitalt lärande i allmänhet. De ger lärare och elever det gemensamma språk som behövs för att diskutera digital undervisning och digitalt lärande.
- Scenarier för digitalt lärande. Digitala lärandescenarier som beskriver bästa praxis för att integrera lärande och utveckling av digital kompetens i olika skolämnen samlas in. Dessa inlärningsscenarier offentliggörs med öppen tillgång.
Arbetsgruppen för digital kompetens
Initiativet för digital kompetens leds av Estlands utbildnings- och ungdomsnämnd, som också har en särskild arbetsgrupp för digital kompetens. De övervakar utvecklingen och utarbetar rapporter, pilot- och testningsverktyg, uppdaterar material (inklusive ramar), presenterar resultaten osv.
Arbetsgruppen rapporterar två gånger om året om resultaten och utvecklingen till den rådgivande nämnden för digital kompetens, som består av 10 företrädare för viktiga organisationer i Estland (estniska sammanslutningen för utbildningsteknik, estniska föreningen för avancerad yrkesutbildning, estniska lärarförbundet, Tartu universitet, estniska förbundet för lärare i informationsteknik, estniska föreningen för lärare i Kindergarten, Tallinn universitet, Estlands kvalifikationsmyndighet, estniska förbundet för skolchefer och Estlands utbildnings- och forskningsministerium).
| INFORMATION | |
|---|---|
| Geografiskt område | Estland |
| Ämne | Digitala färdigheter |
| Svårighetsgrad | Grundläggande, Medelsvår, Avancerad |
| Målgrupp | Digitala färdigheter inom utbildning. |
| Typ av initiativ | EU:s institutionella initiativ |
| Typ av finanisering | Offentlig |
| Organisation | Education and Youth Board of Estonia (Harno), |
| Industri | Informations- och kommunikationsteknik (IKT) som inte definieras ytterligare |