Hem • Europeiska initiativ • DigComp 2.2, Ramverket för digital kompetens för medborgare, med nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder.

DigComp 2.2, Ramverket för digital kompetens för medborgare, med nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder.

DigComp 2.2: The Digital Competence Framework for Citizens - With new examples of knowledge, skills and attitudes

Det här är en översättning av: DigComp 2.2, The Digital Competence Framework for Citizens

Innehållsförteckning

Förord

Sammanfattning

1. Introduktion

2. Ramverket för digital kompetens för medborgare

Hur läser man det?
Informations- och datakunskap
1.1 Söka, filtrera och bläddra i data, information och digitalt innehåll
- 1.2 Utvärdera data, information och digitalt innehåll
- 1.3 Hantera data, information och digitalt innehåll
Kommunikation och samarbete
- 2.1 Interagera genom digitala teknologier
- 2.2 Dela genom digitala teknologier
- 2.3 Engagera medborgarskap genom digitala teknologier
- 2.4 Samarbeta genom digitala teknologier
- 2.5 Nätetikett
- 2.6 Hantera digital identitet
Skapa digitalt innehåll
- 3.1 Utveckla digitalt innehåll
- 3.2 Integrera och omformulera digitalt innehåll
- 3.3 Upphovsrätt och licenser
- 3.4 Programmering
Säkerhet
- 4.1 Skydda enheter
- 4.2 Skydda personuppgifter och privatliv
- 4.3 Skydda hälsa och välbefinnande
Problemlösning
- 5.1 Lösa tekniska problem
- 5.2 Identifiera behov och teknologiska svar
- 5.3 Kreativt använda digital teknik
- 5.4 Identifiera digitala kompetensluckor

3. Resursavsnitt

3.1. Verktyg för självreflektion, övervakning och certifiering av digital kompetens
- Europass CV online
- Självbedömningsverktyg på Digital Skills and Jobs Platform
- DigCompSat
- MyDigiSkills
- Digital Skills Index
- DigComp-certifieringsarbete
3.2. Rapporter och guider för DigComp-implementering
- DigComp i aktion: Bli inspirerad, gör det möjligt
- DigComp på arbetsplatsen
- Guide för implementering av DigComp på arbetsplatsen
3.3. Granskningar av internationella organisationer som inkluderar DigComp
- UNESCO Institutet för Statistik: Ett globalt referensramverk för digital läskunnighet för SDG-indikator4.4.2
- UNICEF: Digital läskunnighet för barn: utforska definitioner och ramverk
- Världsbanken: Digitala färdigheter: Ramverk och program
3.4. DigComp-översättningar och anpassningar
3.5. DigComp i ESCO-klassificeringen och översättningar
3.6. DigComp-praxisgemenskap

4. Andra ramverk

4.1. Internationella organisationer
- UNESCO: Ramverk för medie- och informationskunskap
- UNESCO Digital Kids Asia Pacific: Digitalt medborgarskap för barn
- EntreComp
- LifeComp
- CEFR
- Kompetenser för demokratisk kultur
4.3 Andra EU-kompetensramverk av JRC
- DigCompConsumers
- DigCompEdu
- GreenComp
- DigCompOrg

5. Ordlista

6. Referenser

7. Erkännanden

Bilagor
Bilaga 1. Metodik som ligger till grund för DigComp
- DIGCOMP 1.0
- UPPDATERING 2.0: KONCEPTUELL REFERENSMODELL (DIM. 1-2)
- UPPDATERING 2.1: KUNNIGHETSNIVÅER (DIM. 3) OCH ANVÄNDNINGSFALL (DIM. 5)
- UPPDATERING 2.2: EXEMPEL PÅ KUNSKAPER, FÄRDIGHETER OCH ATTITYDER (DIM. 4)
Bilaga 2. Medborgare som interagerar med AI-system
Bilaga 3. Exempel på distansarbete
Bilaga 4. Tillgänglig version av ramverket
- Informations- och datakunskap
- Kommunikation och samarbete
- Skapande av digitalt innehåll
- Säkerhet
- Problemlösning

Förord

I mer än ett decennium har Ramverket för digital kompetens för medborgare (DigComp) erbjudit en gemensam förståelse, inom EU och utanför, av vad digital kompetens är och har därmed utgjort en grund för att rama in policy för digitala färdigheter. Det finns redan en hög medvetenhet om DigComp som det EU-omfattande ramverket för utveckling och mätning av digital kompetens.

Framöver kan DigComp också spela en central roll i att uppnå våra ambitiösa EU-mål med avseende på digital uppkvalificering av hela befolkningen och i utvecklingen av ett europeiskt certifikat för digitala färdigheter. I den digitala kompassen för Europas digitala årtionde har EU satt de ambitiösa policy målen att nå minst 80% av befolkningen med grundläggande digitala färdigheter och ha 20 miljoner ICT-specialister senast 2030. Det första av dessa mål tas även upp av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, handlingsplanen.

Sedan dess antagande har DigComp tillhandahållit en vetenskapligt solid och teknikneutral grund för en gemensam förståelse av digitala färdigheter och inramning av policy. Dock rör sig saker snabbt i den digitala sfären och mycket har hänt sedan ramverket senast uppdaterades 2017. Mer specifikt har framväxande teknologier, såsom artificiell intelligens, virtuell och förstärkt verklighet, robotisering, sakernas internet, datifiering eller nya fenomen såsom felinformation och desinformation, lett till nya och ökade krav på digital läskunnighet från medborgaren. Det finns också ett ökande behov av att ta itu med de gröna och hållbarhetsaspekterna av att interagera med digitala teknologier. Denna uppdatering tar därför hänsyn till de kunskaper, färdigheter och attityder som medborgarna behöver inför dessa utvecklingar.

Viktigt är också att uppdateringsprocessen för DigComp 2.2 har involverat en mycket bred grupp av intressenter, inklusive genom den dedikerade praktikgemenskapen som inrättades i detta syfte. Dessutom fanns en öppen valideringsprocess både online och genom interaktiva workshops med stora internationella aktörer som ILO, UNESCO, UNICEF och Världsbanken. Detta breda engagemang och köp från intressenterna är avgörande för att uppnå fortsatt erkännande och framgång för ramverket för digital kompetens.

Med denna uppdatering är vårt mål att hålla DigComp relevant för lärande, arbete och deltagande i samhället, samt för EU-policyarbete och den europeiska digitala strategin, inklusive initiativ såsom kompetensagendan, handlingsplanen för digital utbildning, det digitala årtiondet och kompassen, samt pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan.

Manuela Geleng Direktör EMPL B – Jobb och färdigheter GD Sysselsättning, sociala frågor och inkludering Europeiska kommissionen

Mikel Landabaso Alvarez Direktör Direktorat B – Tillväxt & Innovation Gemensamma forskningscentret Europeiska kommissionen

Sammanfattning

Policykontext Digitala färdigheter för arbete och liv är högst upp på den europeiska policyagendan. EU:s strategi för digitala färdigheter och relaterade policyinitiativ har som mål att förbättra digitala färdigheter och kompetenser för den digitala omvandlingen. Den europeiska färdighetsagendan, från 1 juli 2020, stöder digitala färdigheter för alla, inklusive genom att stödja målen i handlingsplanen för digital utbildning, vilken syftar till att i) förbättra digitala färdigheter och kompetenser för den digitala omvandlingen och ii) främja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningssystem. Den digitala kompassen och handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter sätter ambitiösa policy-mål att nå minst 80% av befolkningen med grundläggande digitala färdigheter och ha 20 miljoner ICT-specialister senast 2030.

Uppdateringen av DigComp 2.2

Ramverket för digital kompetens för medborgare, även känt som DigComp, tillhandahåller ett gemensamt språk för att identifiera och beskriva de viktigaste områdena för digital kompetens. Det är ett EU-omfattande verktyg för att förbättra medborgarnas digitala kompetens, hjälpa beslutsfattare att formulera policyer som stödjer uppbyggnad av digital kompetens, och planera utbildnings- och träningsinitiativ för att förbättra den digitala kompetensen hos specifika målgrupper. Denna rapport presenterar version 2.2 av Ramverket för digital kompetens för medborgare. Den består av en uppdatering av exemplen på kunskap, färdigheter och attityder. Dessutom samlar publikationen de viktigaste referensdokumenten om DigComp för att stödja dess implementering.

Implementeringar av DigComp

Från 2013 fram till nu har DigComp använts för flera ändamål, särskilt inom sysselsättning, utbildning och träning, samt livslångt lärande. Dessutom har DigComp implementerats på EU-nivå för att konstruera indikatorn för digitala färdigheter (DSI), som används för att sätta policy-mål och för att övervaka den digitala ekonomin och samhället (DESI). Ett annat exempel är integrerat i Europass CV, vilket möjliggör för arbetssökande att utvärdera sin egen digitala kompetens och inkludera utvärderingen i deras meritförteckningar.

Relaterat och framtida arbete av JRC

JRC:s arbete med referensramar för individers kompetensutveckling inkluderar Entreprenörskapskompetensramverket (EntreComp); Personlig, Social och Lärande att Lära-kompetensramverket (LifeComp) och GreenComp för hållbar utveckling. Dessutom stöder det europeiska ramverket för digital kompetens hos utbildare (DigCompEdu) uppbyggnaden av digital kompetens i en professionell kontext, medan det europeiska ramverket för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer (DigCompOrg) stödjer kapacitetsuppbyggnad inom en utbildningsorganisation.

Snabbguide

Denna publikation har två huvuddelar. Avsnitt 2 presenterar det integrerade DigComp 2.2-ramverket och lyfter fram de nya exemplen på kunskap, färdigheter och attityder. Dessa exempel illustrerar nya fokusområden med målet att hjälpa medborgare att engagera sig självsäkert, kritiskt och säkert med vardagliga digitala teknologier, men även med nya och framväxande teknologier såsom system drivna av artificiell intelligens (AI). En uppsättning av ungefär 10 till 15 exempel ges för varje kompetens för att motivera utbildnings- och träningsleverantörer att uppdatera sina läroplaner och kursmaterial för att möta dagens utmaningar. Dessa exempel syftar inte till att vara en uttömmande lista över vad kompetensen innebär. Bilagorna inkluderar en fullt tillgänglig version av det integrerade ramverket. Avsnitt 3 och 4 samlar de viktigaste referensdokumenten om DigComp. De inkluderar verktyg för självreflektion och övervakning av utvecklingen av digital kompetens samt referenser till guider och rapporter som hjälper till att implementera DigComp i olika sammanhang, såsom på arbetsplatsen eller på internationell nivå. Viktigt är också en översikt av översättningar och nationella anpassningar av DigComp, inklusive referenser till ESCO-klassificeringen.

1. Introduktion

Denna nya publikation introducerar uppdateringen 2.2 till Ramverket för Digital Kompetens för Medborgare. Den fungerar också som ett komplett referensmaterial till DigComp-ramverket genom att samla tidigare utgivna publikationer och användarguider.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna för livslångt lärande. Den definierades först 2006, och efter en uppdatering av rådets rekommendation 2018 lyder den som följer: ”Digital kompetens innefattar en självsäker, kritisk och ansvarsfull användning av och engagemang med digitala teknologier för lärande, i arbetslivet och för deltagande i samhället. Det inkluderar informations- och datalitteracitet, kommunikation och samarbete, medielitteracitet, skapande av digitalt innehåll (inklusive programmering), säkerhet (inklusive digitalt välbefinnande och kompetenser relaterade till cybersäkerhet), frågor relaterade till immateriell egendom, problemlösning och kritiskt tänkande.” (Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 22 maj 2018, ST 9009 2018 INIT).

Kompetenserna är en kombination av kunskap, färdigheter och attityder, med andra ord, de består av begrepp och fakta (dvs. kunskap), beskrivningar av färdigheter (t.ex. förmågan att utföra processer) och attityder (t.ex. en inställning, ett tankesätt för att agera) (se BOX 1). Nyckelkompetenser utvecklas genom hela livet. Arbetet med att operationalisera digital kompetens efter 2006 års rådsrekommendation började 2010. År 2013 kom det första DigComp-referensramverket ut som definierade digital kompetens som en kombination av 21 kompetenser grupperade i fem huvudområden (FIG. 1). Sedan 2016 är de fem områdena informations- och datalitteracitet; kommunikation och samarbete; skapande av digitalt innehåll; säkerhet; och problemlösning (FIG. 3). Ytterligare metodologiska detaljer beskrivs i BILAGA 1.

Ruta 1. Dimension 4 i DigComp-ramverket ger exempel på kunskap, färdigheter och attityder på ett icke-uttömmande sätt

KUNSKAP Det betyder resultatet av assimilering av information genom lärande. Kunskap är en samling av fakta, principer, teorier och metoder som är relaterade till ett arbets- eller studieområde. ➔ I DigComp 2.2 följer exempel på kunskap formuleringen: Medveten om…, Känner till…, Förstår att…, etc.

FÄRDIGHETER De utgör förmågan att tillämpa kunskap och använda kunnande för att slutföra uppgifter och lösa problem. I sammanhanget av det europeiska kvalifikationsramverket beskrivs färdigheter som kognitiva (som involverar användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande) eller praktiska (som involverar handfärdighet och användning av metoder, material, verktyg och instrument). ➔ I DigComp 2.2 följer exempel på färdigheter formuleringen: Vet hur man gör…, Kan göra…, Söker…, etc.

ATTITYDER De uppfattas som prestationens drivkrafter, grunden för fortsatt kompetent prestation. De inkluderar värderingar, aspirationer och prioriteringar. ➔ I DigComp 2.2 följer exempel på attityder formuleringen: Öppen för…, Nyfiken på…, Väger fördelar och risker…, etc.

Referensramverk som DigComp-ramverket skapar en överenskommen vision om vad som behövs i form av kompetenser för att övervinna de utmaningar som digitaliseringen medför i nästan alla aspekter av det moderna livet. Deras syfte är att skapa en gemensam förståelse med ett överenskommet vokabulär som sedan kan tillämpas konsekvent i alla uppgifter från policyformulering och målsättning till undervisningsplanering, bedömning och övervakning. I slutändan är det upp till användarna, institutionerna, mellanhänderna eller initiativutvecklarna att anpassa referensramverket till sina behov när de skräddarsyr insatser (t.ex. kursutveckling) för att passa de specifika behoven hos målgrupperna. För att läsa mer om användningen av DigComp, se AVSNITT 3.

Vad är nytt i uppdateringen?
Uppdateringen 2.2 fokuserar på “Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder som är tillämpliga för varje kompetens” (Dimension 4). För var och en av de 21 kompetenserna ges 10-15 uttalanden för att illustrera aktuella och uppdaterade exempel som belyser samtida teman. Som sådan ändrar uppdateringen inte beskrivningar av det konceptuella referensmodellen (FIG. 1) och den ändrar inte hur kompetensnivåer beskrivs (Dimension 3). Användningsfall som presenteras i Dimension 5 förblir desamma. Det integrerade DigComp-ramverket 2.2 finns tillgängligt i AVSNITT 2.

Mer än 250 exempel lyfter fram nya och framväxande teman som har uppstått sedan den senaste uppdateringen. De nya exemplen kommer att bli användbara, till exempel för dem som ansvarar för planering och uppdatering av läroplaner, och för dem som utvecklar utbildningssyllabus eller kursinnehåll för DigComp. De kan använda dessa exempel för att adressera teman som är relevanta i dagens samhälle, några av dessa är följande:

Desinformation och felinformation i sociala medier och nyhetssidor (t.ex. faktagranskning av information och dess källor, falska nyheter, djupa förfalskningar) kopplade till informations- och medieläskunnighet
Trenden med datifiering av internettjänster och appar (t.ex. fokus på hur personuppgifter utnyttjas)
Medborgare som interagerar med AI-system (inklusive datarelaterade färdigheter, dataskydd och integritet, men även etiska överväganden)
Framväxande teknologier som Internet of Things (IoT)
Miljömässiga hållbarhetsbekymmer (t.ex. resurser som konsumeras av IKT)
Nya och framväxande sammanhang (t.ex. distansarbete och hybridarbete)

Som termen “exempel” redan förklarar, representerar dessa nya uttalanden inte en uttömmande lista över vad kompetensen i sig innebär. Därför är det viktigt att betona att de nya DigComp-exemplen på kunskap, färdigheter och attityder inte bör tas som en uppsättning lärandemål som förväntas av alla medborgare. Dock är det möjligt att använda dem som en grund för att utveckla explicita beskrivningar av lärandemål, innehåll, lärandeupplevelser och deras bedömning, även om detta kräver mer pedagogisk planering och genomförande.

För det andra är exemplen inte utvecklade på kompetensnivåer. Även om man kan observera viss heterogenitet och skillnader i deras komplexitet (vissa exempel kan fokusera på en mycket grundläggande nivå av ny kunskap medan andra kan illustrera mer komplexa uppgifter), betyder detta inte att de är ett instrument för att mäta framsteg. För varje kompetens skisserar Dimension 3 8 nivåer av kompetens.

Slutligen erbjuds inte de nya exemplen på kunskap, färdigheter och attityder som ett bedömningsinstrument eller som ett verktyg för självreflektion över ens egen kompetensutveckling. För ett validerat självreflektionsinstrument, se mer i AVSNITT 3.1.

Sambanden mellan nyckelkompetenserna
Rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande identifierar nyckelkompetenser som är avgörande för medborgare för personlig uppfyllelse, en hälsosam och hållbar livsstil, anställbarhet, aktivt medborgarskap och social inkludering. Alla nyckelkompetenser är kompletterande och sammanlänkade med varandra. Med andra ord, kompetenser som är avgörande inom ett område stöder kompetensutvecklingen inom ett annat. Detta gäller också mellan digital kompetens och andra nyckelkompetenser. Vissa viktiga samband lyfts fram nedan, även om de inte är uttömmande, är deras syfte att fokusera mer på hur denna kompletterande natur kan mötas i digitala miljöer. Till exempel behövs aspekter av läskompetens när man läser på papper eller skärm. Enligt rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande inkluderar läskompetens, till exempel, “förmågan att särskilja och använda olika typer av källor, att söka efter, samla in och bearbeta information”. Dessa färdigheter krävs när man utvärderar onlineinnehåll och dess källor, en kompetens som utgör en integrerad del av informationskompetens i dagens medierika miljö. Å andra sidan definierar en av nyckelkompetenserna engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier. Medborgarskapskompetensen definieras själv i nyckelkompetenserna som “förmågan att agera som ansvarstagande medborgare och att fullt ut delta i det civila och sociala livet”. De nya exemplen försöker illustrera detta samband genom att belysa kunskap, färdigheter och attityder som är kompletterande för båda teman. Dessutom länkar medborgarskapskompetensen med mediekunskap som beskriver “förmågan att få tillgång till, kritiskt förstå och interagera med både traditionella och nya former av media och förstå medias roll och funktioner i demokratiska samhällen”. Därför kan det sägas att medielitteratur, som är ett nytt tema som lades till definitionen av digital kompetens 2018, ligger i skärningspunkten mellan medborgarskap och digitala kompetenser. För att läsa mer om komplementaritet mellan DigComp och medie- och informationskompetens, se avsnitt 4.1. Hänvisningar till personlig, social och inlärningskompetens finns också många i DigComp-uppdateringen, till exempel inom området att hantera sitt eget lärande och karriär och stödja sitt fysiska och emotionella välbefinnande. Företagarkompetens syftar till att skapa värde i dagens värld. Att koppla ihop den med digital kompetens, och i synnerhet med att kreativt använda digitala teknologier, kan hjälpa till att omvandla idéer till värde för sig själv och andra. Nätetikett drar på nyckelkompetensen för kulturell medvetenhet och uttryck, men också på kompetensen för flerspråkighet och flerlingualism som skiljs åt i den gemensamma europeiska referensramen för språk. De nya exemplen som presenteras i denna uppdatering avser att fokusera mer på hur dessa samband kan mötas i digitala miljöer (de samband som lyfts fram ovan är inte uttömmande). Mer om andra EU-ramverk för nyckelkompetenser finns i avsnitt 4.2.

2. Ramverket för digital kompetens för medborgare

I DigComp, skisserar 5 kompetensområden vad digital kompetens innebär. De är följande: Informations- och datakunskap; Kommunikation och samarbete; Skapande av digitalt innehåll; Säkerhet; och Problemlösning. De första 3 områdena behandlar kompetenser som kan spåras tillbaka till specifika aktiviteter och användningar. Å andra sidan är områdena 4 och 5 (Säkerhet och Problemlösning) “tvärsnittsorienterade” eftersom de gäller för vilken typ av aktivitet som helst som utförs genom digitala medel. Element av Problemlösning, i synnerhet, finns närvarande i alla kompetenser, men ett specifikt område definierades för att belysa vikten av denna aspekt för anskaffandet av teknik och digitala praktiker.

Det integrerade DigComp 2.2-ramverket

Detta avsnitt presenterar uppdateringen DigComp 2.2 i detalj. I detta grafiska upplägg presenteras en kompetens med alla dess fem dimensioner som sträcker sig över två sidor.
Hur läser man det?
Ett antal grafiska representationer används för att öka läsbarheten, de förklaras nedan.
Varje kompetensområde (Dimension 1) har sin egen färg, som används för att visa alla kompetenser inom området (Dimension 2).
Nyanser av samma färg används för kompetensnivåer (Dimension 3).
Grafiska symboler används för att gruppera exemplen på kunskap, färdigheter och attityder: en bok för kunskap, en cykel för färdigheter och ett hjärta för attityd.
En liten röd punkt används för att introducera den nya Dimension 4. Det hjälper läsaren att snabbt identifiera den uppdaterade delen.
Exempel på artificiell intelligens, distansarbete och digital tillgänglighet är markerade med (AI), (RW), (DA).
För Dimension 5 avbildar en streckad pil kopplingen mellan användningsfallet och dess kompetensnivå, eftersom bara ett exempel per nivå och kompetens ges. Generellt använder Dimension 5 en “kaskad”-strategi: 1.2 har ett exempel för nivå 1, kompetens 1.3 för nivå 2, kompetens 2.1 för nivå 3, osv.

Kompetensområde 1 – Informations- och datakunnighet

1.1 Söka, filtrera och bläddra i data, information och digitalt innehåll

Dimension 1 • Kompetensområde: Informations- och datakunnighet

Dimension 2
Att formulera informationsbehov, söka efter data, information och innehåll i digitala miljöer, få tillgång till dem och navigera mellan dem. Skapa och uppdatera personliga sökstrategier.

Dimension 3 • Kompetensnivå Grundläggande 1 På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera mina informationsbehov, hitta data, information och innehåll genom en enkel sökning i digitala miljöer,
hitta hur man får tillgång till dessa data, information och innehåll och navigerar mellan dem,
identifiera enkla personliga sökstrategier. 2 På grundläggande nivå och självständigt med lämplig vägledning där det behövs, kan jag:
identifiera mina informationsbehov,
hitta data, information och innehåll genom en enkel sökning i digitala miljöer,
hitta hur man får tillgång till dessa data, information och innehåll och navigerar mellan dem,
identifiera enkla personliga sökstrategier. Mellannivå 3 På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:
förklara mina informationsbehov,
utföra väldefinierade och rutinmässiga sökningar för att hitta data, information och innehåll i digitala miljöer,
förklara hur man får tillgång till dem och navigerar mellan dem,
förklara väldefinierade och rutinmässiga personliga sökstrategier. 4 Självständigt, utifrån mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
illustrera informationsbehov,
organisera sökningar av data, information och innehåll i digitala miljöer,
beskriva hur man får tillgång till dessa data, information och innehåll och navigerar mellan dem,
organisera personliga sökstrategier. Avancerad 5 Såväl som att vägleda andra, kan jag:
svara på informationsbehov,
tillämpa sökningar för att erhålla data, information och innehåll i digitala miljöer,
visa hur man får tillgång till dessa data, information och innehåll och navigerar mellan dem,
föreslå personliga sökstrategier. 6 På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras och i komplexa sammanhang, kan jag:
bedöma informationsbehov,
anpassa min sökstrategi för att hitta den mest lämpliga datan, informationen och innehållet i digitala miljöer,
förklara hur man får tillgång till dessa mest lämpliga data, information och innehåll och navigerar bland dem,
variera personliga sökstrategier. Högt specialiserad 7 På högt specialiserad nivå kan jag:
skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till sökning, filtrering och bläddring av data, information och digitalt innehåll, 8 På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till sökning, filtrering och bläddring av data, information och digitalt innehåll,
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4 – Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap

Vet att viss onlineinnehåll i sökresultat kanske inte är öppet tillgängligt eller gratis och kan kräva en avgift eller att man registrerar sig för en tjänst för att få tillgång till det.
Medveten om att onlineinnehåll som är tillgängligt för användare utan kostnad ofta betalas med annonsering eller genom att sälja användarens data.
Medveten om att sökresultat, aktivitetsflöden på sociala medier och innehållsrekommendationer på internet påverkas av en rad faktorer. Dessa faktorer inkluderar använda sökord, kontext (t.ex. geografisk plats), enhet (t.ex. bärbar dator eller mobiltelefon), lokala regleringar (som ibland dikterar vad som kan eller inte kan visas), beteendet hos andra användare (t.ex. trender i sökningar eller rekommendationer) och användarens tidigare onlinebeteende på internet.
Medveten om att sökmotorer, sociala medier och innehållsplattformar ofta använder AI-algoritmer för att generera svar som är anpassade till den individuella användaren (t.ex. användare fortsätter att se liknande resultat eller innehåll). Detta kallas ofta för “personalisering”. (AI)
Medveten om att AI-algoritmer fungerar på sätt som vanligtvis inte är synliga eller lättförståeliga för användarna. Detta kallas ofta för “black box”-beslutsfattande eftersom det kan vara omöjligt att spåra hur och varför en algoritm ger specifika förslag eller förutsägelser. (AI)

Färdigheter

Kan välja den sökmotor som mest sannolikt uppfyller ens informationsbehov eftersom olika sökmotorer kan ge olika resultat även för samma fråga.
Vet hur man förbättrar sökresultat genom att använda en sökmotors avancerade funktioner (t.ex. ange exakt fras, språk, region, senast uppdaterad).
Vet hur man formulerar sökfrågor för att uppnå önskat resultat när man interagerar med konversationella agenter eller smarta högtalare (t.ex. Siri, Alexa, Cortana, Google Assistant), t.ex. inse att för att systemet ska kunna svara som krävs, måste frågan vara otvetydig och tydligt uttalad så att systemet kan svara. (AI)
Kan använda information som presenteras som hyperlänkar, i icke-textuell form (t.ex. flödesscheman, kunskapskartor) och i dynamiska representationer (t.ex. data).
Utvecklar effektiva sökmetoder för personliga ändamål (t.ex. för att bläddra i en lista över de mest populära filmerna) och professionella ändamål (t.ex. för att hitta lämpliga jobbannonser).
Vet hur man hanterar informationsöverbelastning och “infodemi” (dvs. ökning av falsk eller vilseledande information under ett sjukdomsutbrott) genom att anpassa personliga sökmetoder och strategier.

Attityder

Medvetet undviker distraktioner och strävar efter att undvika informationsöverbelastning när man får tillgång till och navigerar i information, data och innehåll.
Värderar verktyg som är utformade för att skydda sökintegritet och andra användarrättigheter (t.ex. webbläsare som DuckDuckGo).
Väger för- och nackdelar med att använda AI-drivna sökmotorer (t.ex. även om de kan hjälpa användare att hitta önskad information, kan de kompromissa med integritet och personuppgifter, eller utsätta användaren för kommersiella intressen). (AI)
15. Bekymrad över att mycket onlineinformation och innehåll kanske inte är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, till exempel för användare som förlitar sig på skärmläsarteknik för att läsa upp innehållet på en webbsida. (DA)

Dimension 5 • Användningsfall

Grundnivå 1

Anställningsscenario: jobbsökningsprocess

Dimension 5 – Användningsfall

Grundnivå 1

Anställningsscenario: Söka jobb

Med stöd från en arbetsrådgivare kan jag:

Ur en lista identifiera de jobbportaler som kan bistå i min jobbsökning.
Hitta dessa jobbportaler i min smartphones appbutik samt tillgå och navigera mellan dem.
Identifiera relevanta sökord för jobbsökning från en blogg om jobbjakt.

Lärscenario: Förbereda grupparbete

Med stöd från min lärare kan jag:

I min digitala lärobok hitta och använda en lista över webbplatser, bloggar och digitala databaser för att söka efter litteratur relaterad till rapportämnet.
Identifiera och tillgå litteratur om rapportämnet på nämnda plattformar.
Använda specifika sökord och taggar från min digitala lärobok för att effektivisera sökningen efter relevant litteratur.

Kompetensområde 1 – Informations- och datakunnighet

1.2 Utvärdering av data, information och digitalt innehåll

Dimension 1 • Kompetensområde: Informations- och datakunnighet

Dimension 2 – Kompetens

Att analysera, jämföra och kritiskt utvärdera trovärdigheten och tillförlitligheten hos datakällor, informationskällor och digitalt innehåll. Att analysera, tolka och kritiskt utvärdera data, information och digitalt innehåll.

Dimension 3 – Kompetensnivå

Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- Identifiera trovärdigheten och tillförlitligheten hos vanliga data- och informationskällor samt deras digitala innehåll.
På grundläggande nivå, självständigt och med lämplig vägledning vid behov, kan jag:
- Identifiera trovärdigheten och tillförlitligheten hos vanliga data- och informationskällor samt deras digitala innehåll.

Mellannivå 3. På egen hand och vid lösning av enkla problem kan jag:

Analysera, jämföra och utvärdera trovärdigheten och tillförlitligheten hos väldefinierade datakällor, informationskällor och digitalt innehåll.
Analysera, tolka och utvärdera väldefinierad data, information och digitalt innehåll.

Självständigt, enligt mina egna behov och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- Analysera, jämföra och utvärdera källor till data, information och digitalt innehåll.
- Analysera, tolka och utvärdera data, information och digitalt innehåll.

Avancerad nivå 5. Förutom att vägleda andra kan jag:

Genomföra en utvärdering av trovärdigheten och tillförlitligheten hos olika källor till data, information och digitalt innehåll.
Genomföra en utvärdering av olika data, information och digitalt innehåll.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, samt i komplexa sammanhang, kan jag:
- Kritiskt bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten hos källor till data, information och digitalt innehåll.
- Kritiskt bedöma data, information och digitalt innehåll.

Mycket specialiserad nivå 7. På högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar för komplexa problem med begränsad definition som relaterar till analys och utvärdering av trovärdiga och tillförlitliga källor till data, information och digitalt innehåll i digitala miljöer.
Integrera min kunskap för att bidra till professionella praxis och kunskap och vägleda andra i analysen och utvärderingen av trovärdigheten och tillförlitligheten hos data, information och digitalt innehåll samt deras källor.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till analys och utvärdering av trovärdiga och tillförlitliga källor till data, information och digitalt innehåll i digitala miljöer.
- Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4 – Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap

Medveten om att online-miljöer innehåller alla typer av information och innehåll inklusive felinformation och desinformation, och även om ett ämne är brett rapporterat betyder det inte nödvändigtvis att det är korrekt.

Förstår skillnaden mellan desinformation (falsk information med avsikt att bedra människor) och felinformation (falsk information oavsett avsikt att bedra eller vilseleda människor).
Känner till vikten av att identifiera vem som står bakom information som hittas på internet (t.ex. på sociala medier) och verifiera den genom att kontrollera flera källor, för att hjälpa till att känna igen och förstå vinkeln eller bias bakom specifik information och datakällor.
Medveten om potentiella informationsbias orsakade av olika faktorer (t.ex. data, algoritmer, redaktionella val, censur, ens egna personliga begränsningar).
Känner till att termen “deep-fakes” refererar till AI-genererade bilder, videor eller ljudinspelningar av händelser eller personer som inte faktiskt har hänt (t.ex. tal av politiker, kändisars ansikten på pornografisk bild). De kan vara omöjliga att skilja från verkligheten. (AI)
Medveten om att AI-algoritmer kanske inte är konfigurerade att endast tillhandahålla den information som användaren vill ha; de kan också innehålla ett kommersiellt eller politiskt meddelande (t.ex. för att uppmuntra användare att stanna på webbplatsen, att titta på eller köpa något specifikt, att dela specifika åsikter). Detta kan också ha negativa konsekvenser (t.ex. återskapande av stereotyper, spridning av felinformation). (AI)
Medveten om att data, som AI är beroende av, kan inkludera bias. Om så är fallet, kan dessa bias automatiseras och förvärras genom användning av AI. Till exempel kan sökresultat om yrken inkludera stereotyper om manliga eller kvinnliga jobb (t.ex. manliga busschaufförer, kvinnliga försäljare). (AI)

Färdigheter

Överväger noggrant de översta/första sökresultaten i både textbaserade och ljudbaserade sökningar, eftersom de kan återspegla kommersiella och andra intressen snarare än att vara de mest lämpliga resultaten för frågan.

Vet hur man skiljer sponsrat innehåll från annat innehåll online (t.ex. att känna igen annonser och marknadsföringsmeddelanden på sociala medier eller sökmotorer) även om det inte är markerat som sponsrat.
Vet hur man analyserar och kritiskt utvärderar sökresultat och aktivitetsflöden på sociala medier, för att identifiera deras ursprung, skilja faktrapportering från åsikter och avgöra om utdata är sanningsenliga eller har andra begränsningar (t.ex. ekonomiska, politiska, religiösa intressen).
Vet hur man hittar författaren eller källan till informationen, för att verifiera om den är trovärdig (t.ex. en expert eller auktoritet inom ett relevant område).
Kan känna igen att vissa AI-algoritmer kan förstärka befintliga åsikter i digitala miljöer genom att skapa “ekokammare” eller “filterbubblor” (t.ex. om ett socialt medieflöde gynnar en särskild politisk ideologi, kan ytterligare rekommendationer förstärka den ideologin utan att exponera den för motsatta argument). (AI)

Attityder

Benägen att ställa kritiska frågor för att utvärdera kvaliteten på onlineinformation och bekymrad över syftena med att sprida och förstärka desinformation.
Villig att faktagranska en information och bedöma dess noggrannhet, tillförlitlighet och auktoritet, samtidigt som primärkällor föredras framför sekundärkällor där det är möjligt.
Överväger noggrant möjliga konsekvenser innan man klickar på en länk. Vissa länkar (t.ex. lockande titlar) kan vara “clickbait” som leder användaren till sponsrat eller oönskat innehåll (t.ex. pornografi).

Dimension 5 – Användningsfall

Grundnivå 1

Anställningsscenario: Jobbsökningsprocess Med hjälp från en arbetsrådgivare:

Jag kan identifiera, i en lista över jobbportaler och appar som en vän hittat på en arbetsförmedlings blogg, de som vanligtvis används eftersom de har trovärdiga och tillförlitliga jobberbjudanden.

Lärandescenario: Förbereda grupparbete med mina klasskamrater Med hjälp från min lärare:

Jag kan identifiera, från en lista i min lärobok över bloggar och digitala databaser med tillgänglig litteratur, de som vanligtvis används eftersom de är trovärdiga och tillförlitliga.

Kompetensområde 1 – Informations- och datakunnighet

1.3 Hantera data, information och digitalt innehåll

Dimension 1 • Kompetensområde: Informations- och datakunnighet

Dimension 2 • Kompetens: Hantera data, information och digitalt innehåll

För att organisera, lagra och hämta data, information och innehåll i digitala miljöer. Att organisera och bearbeta dem i en strukturerad miljö.

Dimension 3 • Kompetensnivå:

Grundläggande

På grundnivå och med vägledning kan jag:

identifiera hur man organiserar, lagrar och hämtar data, information och innehåll på ett enkelt sätt i digitala miljöer.
känna igen var man ska organisera dem på ett enkelt sätt i en strukturerad miljö.

På grundnivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

identifiera hur man organiserar, lagrar och hämtar data, information och innehåll på ett enkelt sätt i digitala miljöer.
känna igen var man ska organisera dem på ett enkelt sätt i en strukturerad miljö.

Mellannivå 3.

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

välja data, information och innehåll för att organisera, lagra och hämta dem på ett rutinmässigt sätt i digitala miljöer.
organisera dem på ett rutinmässigt sätt i en strukturerad miljö.

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

organisera information, data och innehåll för att enkelt kunna lagras och hämtas.
organisera information, data och innehåll i en strukturerad miljö.

Avancerad 5. Samt vägleda andra, kan jag:

manipulera information, data och innehåll för enklare organisation, lagring och hämtning.
genomföra deras organisation och bearbetning i en strukturerad miljö.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- anpassa hanteringen av information, data och innehåll för mest lämpliga enkla hämtning och lagring.
- anpassa dem för att organiseras och bearbetas i den mest lämpliga strukturerade miljön.

Hög specialisering 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till hanteringen av data, information och innehåll för deras organisation, lagring och hämtning i en strukturerad digital miljö.
integrera min kunskap för att bidra till professionella metoder och kunskap och för att vägleda andra i hanteringen av data, information och digitalt innehåll i en strukturerad digital miljö.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till hanteringen av data, information och innehåll för deras organisation, lagring och hämtning i en strukturerad digital miljö.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap: 31. Medveten om att många applikationer på internet och mobiler samlar in och bearbetar data (personuppgifter, beteendedata och kontextdata) som användaren kan komma åt eller hämta, till exempel för att övervaka sina aktiviteter online (t.ex. klick i sociala medier, sökningar på Google) och offline (t.ex. dagliga steg, bussresor i kollektivtrafiken).

Medveten om att data (t.ex. siffror, text, bilder, ljud) måste digitaliseras korrekt (dvs. digitalt kodas) för att kunna bearbetas av ett program.
Vet att data som samlas in och bearbetas, till exempel av onlinesystem, kan användas för att känna igen mönster (t.ex. upprepningar) i nya data (dvs. andra bilder, ljud, musklick, onlinebeteenden) för att ytterligare optimera och personifiera onlinetjänster (t.ex. annonser).
Medveten om att sensorer som används i många digitala tekniker och applikationer (t.ex. ansiktsspårningskameror, virtuella assistenter, bärbar teknik, mobiltelefoner, smarta enheter) genererar stora mängder data, inklusive personuppgifter, som kan användas för att träna ett AI-system. (AI)
Vet att det finns öppna datarepositorier där vem som helst kan få data för att stödja vissa problemlösningsaktiviteter (t.ex. kan medborgare använda öppna data för att generera tematiska kartor eller annat digitalt innehåll).

Färdigheter: 36. Vet hur man samlar in digital data med hjälp av grundläggande verktyg såsom onlineformulär, och presenterar dem på ett tillgängligt sätt (t.ex. genom att använda rubriker i tabeller).

Kan tillämpa grundläggande statistiska procedurer på data i en strukturerad miljö (t.ex. kalkylblad) för att producera grafer och andra visualiseringar (t.ex. histogram, stapeldiagram, cirkeldiagram).
Vet hur man interagerar med dynamisk datavisualisering och kan manipulera dynamiska grafer av intresse (t.ex. som tillhandahålls av Eurostat, statliga webbplatser).
Kan skilja mellan olika typer av lagringsplatser (lokala enheter, lokalt nätverk, moln) som är mest lämpliga att använda (t.ex. data i molnet är tillgängligt när som helst och varifrån som helst, men har konsekvenser för åtkomsttiden).
Kan använda dataverktyg (t.ex. databaser, datautvinning, analysprogram) utformade för att hantera och organisera komplex information, för att stödja beslutsfattande och problemlösning.

Attityder: 41. Betraktar transparens vid manipulation och presentation av data för att säkerställa tillförlitlighet och upptäcker data som uttrycks med underliggande motiv (t.ex. oetiskt, vinst, manipulation) eller på vilseledande sätt.

Vaksam på noggrannhet vid utvärdering av sofistikerade representationer av data (t.ex. tabeller eller visualiseringar eftersom de kan användas för att vilseleda ens bedömning genom att försöka ge ett falskt intryck av objektivitet.

Dimension 5 • Användningsfall

Grundnivå 2

Arbetsscenarie: Jobsökning Hemma med min syster som jag frågar när jag behöver

Jag kan identifiera hur och var jag kan organisera och hålla reda på jobbannonser i en jobbapp (t.ex. www.indeed.com) på min smartphone för att kunna hämta dem när jag behöver dem under min jobbsökning.

Lärscenario: Förbereda grupparbete med mina klasskamrater I klassrummet med min lärare som jag kan konsultera när jag behöver

Jag kan identifiera en app på min surfplatta för att organisera och lagra länkar till de webbplatser, bloggar och digitala databaser som är relaterade till ett specifikt litteraturämne och använda den för att hämta dem när det behövs för min rapport.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.1 Interagera genom digitala teknologier

Dimension 1 • Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Dimension 2 • Kompetens För att interagera genom en mängd digitala teknologier och förstå lämpliga digitala kommunikationsmedel för en given kontext.

Dimension 3 • Kompetensnivå

Grundnivå

På grundnivå och med vägledning kan jag:
- välja enkla digitala teknologier för att interagera, och
- identifiera lämpliga enkla kommunikationsmedel för en given kontext.
På grundnivå och med autonomi samt lämplig vägledning där det behövs, kan jag:
- välja enkla digitala teknologier för att interagera, och
- identifiera lämpliga enkla kommunikationsmedel för en given kontext.

Mellannivå 3. På egen hand och löser enkla problem, kan jag:

genomföra väldefinierade och rutinmässiga interaktioner med digitala teknologier, och
välja väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala kommunikationsmedel för en given kontext.

Självständigt, enligt mina egna behov, och löser väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- välja en mängd digitala teknologier för att interagera, och
- välja en mängd lämpliga digitala kommunikationsmedel för en given kontext.

Avancerad 5. Samt vägleder andra, kan jag:

använda en mängd digitala teknologier för att interagera,
visa andra de mest lämpliga digitala kommunikationsmedlen för en given kontext

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- anpassa en mängd digitala teknologier för den mest lämpliga interaktionen, och
- anpassa de mest lämpliga kommunikationsmedlen för en given kontext.

Högt specialiserad 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till interaktion genom digitala teknologier och digitala kommunikationsmedel.
integrera min kunskap för att bidra till professionella metoder och kunskaper och vägleda andra i interaktionen genom digitala teknologier.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till interaktion genom digitala teknologier och digitala kommunikationsmedel
- föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap 43. Vet att många kommunikationstjänster (t.ex. direktmeddelanden) och sociala medier är kostnadsfria eftersom de delvis betalas genom reklam och kommersialisering av användardata.

Medveten om att många kommunikationstjänster och digitala miljöer (t.ex. sociala medier) använder mekanismer som nudging, spelifiering och manipulation för att påverka användarbeteende.
Medveten om vilka kommunikationsverktyg och tjänster (t.ex. telefon, e-post, videokonferens, socialt nätverk, podcast) som är lämpliga i specifika omständigheter (t.ex. synkrona, asynkrona), beroende på publik, sammanhang och syfte med kommunikationen. Medveten om att vissa verktyg och tjänster också tillhandahåller en tillgänglighetsdeklaration. (DA)
Medveten om behovet av att formulera meddelanden i digitala miljöer så att de lätt förstås av den avsedda målgruppen eller mottagaren.

Färdigheter 47. Vet hur man använder en mängd funktioner i videokonferenser (t.ex. moderera en session, spela in ljud och video).

Kan uppnå effektiv kommunikation i asynkront (icke-simultan) läge med digitala verktyg (t.ex. för rapportering och briefing, dela idéer, ge feedback och råd, planera möten, kommunicera milstolpar). (RW)
Vet hur man använder digitala verktyg för informell kommunikation med kollegor för att utveckla och underhålla sociala relationer (t.ex. för att återskapa samtal som de under ansikte mot ansikte-kaffepauser). (RW)
Vet hur man identifierar tecken som tyder på om man kommunicerar med en människa eller en AI-baserad konversationagent (t.ex. när man använder text- eller röstbaserade chattbotar). (AI)
Kan interagera och ge feedback till AI-systemet (t.ex. genom att ge användarbetyg, gilla, tagga onlineinnehåll) för att påverka vad det rekommenderar härnäst (t.ex. för att få fler rekommendationer om liknande filmer som användaren tidigare gillat). (AI)
Tar hänsyn till behovet av att balansera asynkrona och synkrona kommunikationsaktiviteter (t.ex. för att minimera trötthet från videokonferenser, för att respektera medarbetares tid och föredragna arbetstider).

Attityder 53. Villig att lyssna på andra och engagera sig i onlinekonversationer med förtroende, klarhet och ömsesidighet, både i personliga och sociala sammanhang.

Öppen för AI-system som stödjer människor att fatta informerade beslut i enlighet med sina mål (t.ex. användare som aktivt beslutar om att agera på en rekommendation eller inte). (AI)
Villig att anpassa en lämplig kommunikationsstrategi beroende på situationen och digitalt verktyg: verbala strategier (skriftligt, muntligt språk), icke-verbala strategier (kroppsspråk, ansiktsuttryck, röstton), visuella strategier (tecken, ikoner, illustrationer) eller blandade strategier.

Dimension 5 • Användningsfall

Intermediär 3

Arbetscenario: organisera ett evenemang På egen hand:

Jag kan interagera med deltagare och andra kollegor med hjälp av min företags e-postapp på min smartphone för att organisera ett evenemang för mitt företag.
Jag kan också välja tillgängliga alternativ i min e-postsvit för att organisera evenemanget, såsom att skicka kalenderinbjudningar.
Jag kan lösa problem, t.ex. en felaktig e-postadress.

Lärscenario: förbereda grupparbete med mina klasskamrater På egen hand:

Jag kan använda en vanligt använd chatt på min smartphone (t.ex. Facebook Messenger eller WhatsApp) för att prata med mina klasskamrater och organisera grupparbetet.
Jag kan välja andra digitala kommunikationsmedel på klassrummets surfplatta (t.ex. mitt klassrumsforum) som kan vara användbara för att diskutera detaljerna i organiseringen av grupparbetet.
Jag kan lösa problem såsom att lägga till eller ta bort medlemmar från chattgruppen.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.2 Dela genom digitala teknologier

Dimension 1 • Kompetensområde 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2 • Kompetens Att dela data, information och digitalt innehåll med andra genom lämpliga digitala teknologier. Att agera som mellanhand, att känna till praxis för hänvisning och attribuering.

Dimension 3 • Färdighetsnivå

Grund 1 På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

Känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Identifiera enkla praxis för hänvisning och attribuering.

2 På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

Känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Identifiera enkla praxis för hänvisning och attribuering.

Mellannivå 3 På egen hand och löser enkla problem kan jag:

Välja väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Förklara hur man agerar som mellanhand för att dela information och innehåll genom väldefinierade och rutinmässiga digitala teknologier,
Illustrera väldefinierade och rutinmässiga praxis för hänvisning och attribuering.

4 Självständigt, enligt mina egna behov, och löser väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

Hantera lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Förklara hur man agerar som mellanhand för att dela information och innehåll genom digitala teknologier,
Illustrera praxis för hänvisning och attribuering.

Avancerad 5 Samt vägleder andra, kan jag:

Dela data, information och digitalt innehåll genom en mängd lämpliga digitala verktyg,
Visa andra hur man agerar som mellanhand för att dela information och innehåll genom digitala teknologier.
Tillämpa en mängd praxis för hänvisning och attribuering.

6 På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

Bedöma de mest lämpliga digitala teknologierna för att dela information och innehåll.
Anpassa min roll som mellanhand,
Variera användningen av de lämpligaste praxis för hänvisning och attribuering.

Högt specialiserad 7 På högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till delning genom digitala teknologier.
Integrera min kunskap för att bidra till professionella praxis och kunskap och vägleda andra i delning genom digitala teknologier.

8 På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till delning genom digitala teknologier.
Föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4 • Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder nya i 2.2

Kunskap 56. Medveten om att allt som man delar offentligt på nätet (t.ex. bilder, videoklipp, ljud) kan användas för att träna AI-system. Till exempel kan kommersiella mjukvaruföretag som utvecklar AI-system för ansiktsigenkänning använda personliga bilder som delats online (t.ex. familjefotografier) för att träna och förbättra programmets förmåga att automatiskt känna igen dessa personer i andra bilder, vilket kanske inte är önskvärt (t.ex. kan vara ett brott mot integriteten). (AI)

Känner till rollen och ansvaret som onlinefacilitator för att strukturera och leda en diskussionsgrupp (t.ex. hur man agerar som mellanhand när man delar information och digitalt innehåll i digitala miljöer).

Färdigheter 58. Vet hur man delar digitalt innehåll (t.ex. bilder) mellan flera enheter (t.ex. från smartphones till molntjänster).

Vet hur man delar och visar information från sin egen enhet (t.ex. visa diagram från en bärbar dator) för att stödja ett budskap som förmedlas under en realtidssession online (t.ex. videokonferens). (RW)
Kan välja och begränsa med vem innehållet delas (t.ex. ge tillgång endast till vänner på sociala medier, tillåta endast medarbetare att läsa och kommentera en text).
Vet hur man kuraterar innehåll på plattformar för innehållsdetning så att det tillför värde för en själv och andra (t.ex. delar spellistor med musik, delar kommentarer om onlinetjänster).
Vet hur man erkänner den ursprungliga källan och författarna till delat innehåll.
Vet hur man flaggar eller rapporterar desinformation och felinformation till organisationer för faktakontroll och till sociala medieplattformar för att stoppa spridningen.

Attityder 64. Villig att dela expertis på internet, till exempel genom att delta i onlineforum, bidra till Wikipedia eller genom att skapa öppna utbildningsresurser.

Öppen för att dela digitalt innehåll som kan vara intressant och användbart för andra.
Benägen att inte dela digitala resurser om man inte kan ange deras författare eller källa på ett lämpligt sätt.

Dimension 5 • Användningsfall

Mellanliggande 4

Anställningsscenarie: organisera ett evenemang

Jag kan använda mitt företags digitala lagringssystem för att dela evenemangets agenda med deltagarlistan jag skapade på min dator.
Jag kan visa mina kollegor på deras smartphones hur de får tillgång till och delar agendan med hjälp av min organisations digitala lagringssystem.
Jag kan visa min chef exempel på hennes surfplatta av de digitala källorna jag använder för att utforma evenemangets agenda.
Jag kan hantera eventuella problem under dessa aktiviteter, som oväntade problem med att dela agendan med deltagarna.

Lärscenarie: förbered gruppuppgift med mina klasskamrater

Jag kan använda ett molnbaserat lagringssystem (t.ex. Dropbox, Google Drive) för att dela material med andra medlemmar i min grupp.
Jag kan förklara för andra medlemmar i min grupp, med hjälp av klassens bärbara dator, hur jag delar materialet i det digitala lagringssystemet.
Jag kan visa min lärare, på hennes surfplatta, de digitala källor jag använder för att förbereda materialet till gruppuppgiften.
Medan jag utför dessa aktiviteter kan jag lösa eventuella problem som kan uppstå, såsom att lösa problem med lagring eller att dela material med andra medlemmar i min grupp.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.3 Engagera medborgarskap genom digitala teknologier

Dimension 1 • Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Dimension 2 • Kompetens

Att delta i samhället genom användning av offentliga och privata digitala tjänster. Att söka möjligheter till självstärkande och för deltagande medborgarskap genom lämpliga digitala teknologier.

Dimension 3 • Kompetensnivå

Grund

På en grundläggande nivå och med vägledning, kan jag:
- identifiera enkla digitala tjänster för att delta i samhället.
- känna igen lämpliga enkla digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.
På en grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:
- identifiera enkla digitala tjänster för att delta i samhället.
- känna igen lämpliga enkla digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Mellanliggande 3. På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:

välja väldefinierade och rutinmässiga digitala tjänster för att delta i samhället.
ange väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- välja digitala tjänster för att delta i samhället.
- diskutera lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Avancerad 5. Samt att vägleda andra, kan jag:

föreslå olika digitala tjänster för att delta i samhället.
använda lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

På en avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- variera användningen av de mest lämpliga digitala tjänsterna för att delta i samhället.
- variera användningen av de mest lämpliga digitala teknologierna för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Högt specialiserad 7. På en högt specialiserad nivå, kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.
integrera min kunskap för att bidra till professionella praxis och kunskap och vägleda andra i engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.

På den mest avancerade och specialiserade nivån, kan jag:
- skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.
- föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap 67. Känner till olika typer av digitala tjänster på internet: offentliga (t.ex. tjänster för att konsultera skatteinformation eller boka tid på vårdcentralen), community-baserade tjänster (t.ex. kunskapsarkiv som Wikipedia, karttjänster som Open Street Map, miljöövervakningstjänster som Sensor Community) och privata tjänster (t.ex. e-handel, internetbank).

Vet att en säker elektronisk identifiering, (t.ex. ID-kort som innehåller digitala certifikat), möjliggör för medborgare att öka säkerheten när de använder online-tjänster som tillhandahålls av staten eller den privata sektorn.
Känner till att alla EU-medborgare har rätt att inte vara föremål för helt automatiserat beslutsfattande (t.ex. om ett automatiskt system avslår en kreditansökan, har kunden rätt att begära att beslutet ses över av en person). (AI)
Känner igen att medan tillämpningen av AI-system i många domäner vanligtvis är okontroversiell (t.ex. AI som hjälper till att avvärja klimatförändringar), kan AI som direkt interagerar med människor och tar beslut om deras liv ofta vara kontroversiell (t.ex. CV-sorteringsprogramvara för rekryteringsförfaranden, bedömning av prov som kan avgöra tillgång till utbildning). (AI)
Vet att AI i sig varken är bra eller dåligt. Det som avgör om resultaten av ett AI-system är positiva eller negativa för samhället är hur AI-systemet är utformat och används, av vem och för vilka ändamål. (AI)
Medveten om civilsamhällets plattformar på internet som erbjuder möjligheter för medborgare att delta i åtgärder som riktar sig mot globala utvecklingar för att uppnå hållbarhetsmål på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå.
Medveten om rollen för traditionella (t.ex. tidningar, tv) och nya medieformer (t.ex. sociala medier, internet) i demokratiska samhällen.

Färdigheter 74. Vet hur man skaffar certifikat från en certifieringsmyndighet (CA) för syftet med en säker elektronisk identifiering.

Vet hur man övervakar offentliga utgifter för lokal och nationell regering (t.ex. genom öppna data på regeringens webbplats och öppna dataportaler).
Vet hur man identifierar områden där AI kan medföra fördelar för olika aspekter av det dagliga livet. Till exempel kan AI i sjukvården bidra till tidig diagnos, medan det i jordbruket kan användas för att upptäcka skadedjursangrepp. (AI)
Vet hur man engagerar sig med andra genom digitala teknologier för ett hållbart samhällsutveckling (t.ex. skapa möjligheter för gemensam åtgärd över samhällen, sektorer och regioner med olika intressen i hållbarhetsutmaningar) med medvetenhet om teknikens potential för både inkludering/deltagande och exkludering.

Attityder 78. Öppen för att ändra sina egna administrativa rutiner och anta digitala förfaranden när man hanterar statliga och offentliga tjänster.

Öppen för att ändra egna administrativa rutiner och anta digitala förfaranden vid hantering av statliga och offentliga tjänster.
Beredskap att överväga etiska frågor relaterade till AI-system (t.ex. i vilka sammanhang, som att döma brottslingar, bör AI-rekommendationer inte användas utan mänsklig intervention)? (AI)
Anser ansvarsfulla och konstruktiva attityder på internet som grund för mänskliga rättigheter, tillsammans med värden som respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati och jämlikhet.
Proaktiv med att använda internet och digitala teknologier för att söka möjligheter till konstruktivt deltagande i demokratiskt beslutsfattande och medborgaraktiviteter (t.ex. genom att delta i konsultationer organiserade av kommunen, beslutsfattare, icke-statliga organisationer; signera en petition via en digital plattform).

Användningsfall
Avancerat 5 Arbetsscenario: organisera ett evenemang

Jag kan föreslå och använda olika mediestrategier (t.ex. enkät på Facebook, hashtags på Instagram och Twitter) för att ge medborgarna i min stad möjlighet att delta i att definiera huvudämnena för ett evenemang om användningen av socker i livsmedelsproduktion.
Jag kan informera mina kollegor om dessa strategier och visa dem hur man använder en specifik strategi för att möjliggöra medborgardeltagande.

Lärscenario: förbereda grupparbete med mina klasskamrater

Jag kan föreslå och använda olika mikrobloggar (t.ex. Twitter), bloggar och wikier, för en offentlig konsultation om social inkludering av migranter i mitt grannskap för att samla förslag om ämnet för grupparbetet.
Jag kan informera mina klasskamrater om dessa digitala plattformar och vägleda dem i hur man använder en specifik plattform för att främja medborgardeltagande i deras grannskap.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.4 Samarbete genom digitala teknologier

Dimension 1 • Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Kompetens

Använda digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser samt för gemensamt skapande och konstruktion av data, resurser och kunskap.

Grundnivå

På grundnivå och med vägledning kan jag:
- Välja enkla digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.
På grundnivå och med självständighet och lämplig vägledning där det behövs kan jag:
- Välja enkla digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Mellannivå 3. På egen hand och vid lösning av enkla problem kan jag:

Välja väldefinierade och rutinmässiga digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Självständigt, utifrån mina egna behov, och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:
- Välja digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Avancerad nivå 5. Samt att vägleda andra kan jag:

Föreslå olika digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:
- Växla mellan de mest lämpliga digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.
- Välja de mest lämpliga digitala verktyg och teknologier för att tillsammans skapa och konstruera data, resurser och kunskap.

Högt specialiserad nivå 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Växla mellan de mest lämpliga digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.
Välja de mest lämpliga digitala verktyg och teknologier för att tillsammans skapa och konstruera data, resurser och kunskap.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till användning av samarbetsprocesser och gemensamt skapande och konstruktion av data, resurser och kunskap genom digitala verktyg och teknologier.
- Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4 • Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder nytt i 2.2

Kunskap

Medveten om fördelarna med att använda digitala verktyg och teknologier för fjärrsamarbete (t.ex. minskad pendlingstid, sammanföra specialiserade färdigheter oavsett plats).

Förstår att för att gemensamt skapa digitalt innehåll med andra människor är goda sociala färdigheter (t.ex. tydlig kommunikation, förmåga att klargöra missförstånd) viktiga för att kompensera för begränsningarna i onlinekommunikation.

Färdigheter

Kan använda digitala verktyg i ett samarbetskotext för att planera och dela uppgifter och ansvarsområden inom en grupp av vänner, en familj eller ett sport- eller arbetslag (t.ex. digital kalender, planeringsverktyg för resor och fritidsaktiviteter).

Kan använda digitala verktyg för att underlätta och förbättra samarbetsprocesser, till exempel genom delade visuella tavlor och digitala canvasar (t.ex. Mural, Miro, Padlet).
Kan engagera sig samarbetsvilligt i en wiki (t.ex. förhandla om att öppna en ny post om ett ämne som saknas från Wikipedia för att öka allmän kunskap).
Kan använda digitala verktyg och teknologier i en kontext av distansarbete för idégenerering och gemensamt skapande av digitalt innehåll (t.ex. delade sinneskartor och whiteboards, omröstningsverktyg).
Kan utvärdera fördelar och nackdelar med digitala applikationer för att göra samarbetet effektivt (t.ex. användningen av onlineutrymmen för gemensamt skapande, delade projektledningsverktyg).

Attityder

Uppmuntrar alla att uttrycka sina åsikter konstruktivt när de samarbetar i digitala miljöer.

Agerar på ett förtroendeingivande sätt för att uppnå gruppens mål när man engagerar sig i gemensam konstruktion av resurser eller kunskap.
Benägen att använda lämpliga digitala verktyg för att främja samarbete mellan medlemmarna i ett team samtidigt som digital tillgänglighet säkerställs.

Dimension 5 • Användningsfall

Avancerad – Arbetscenarier: Organisera ett evenemang

Jag kan använda de mest lämpliga digitala verktygen på jobbet (t.ex. Dropbox, Google Drive, wiki) för att tillsammans med mina kollegor skapa en broschyr och en blogg om evenemanget.
Jag kan även särskilja mellan lämpliga och olämpliga digitala verktyg för samarbetsprocesser. De senare är de verktyg som inte uppfyller syftet och omfattningen av uppgiften – t.ex. är det opraktiskt att två personer redigerar text samtidigt med en wiki.
Jag kan hantera oväntade situationer som kan uppstå i den digitala miljön när vi gemensamt skapar broschyren och bloggen (t.ex. kontrollera åtkomsten för att redigera dokument eller en kollega kan inte spara ändringar i materialet).

Lärandescenario: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Jag kan använda de mest lämpliga digitala resurserna för att skapa en video relaterad till arbetet på min surfplatta tillsammans med mina klasskamrater. Jag kan också skilja mellan lämpliga och olämpliga digitala resurser för att skapa denna video och arbeta i en digital miljö tillsammans med klasskamrater.
Jag kan hantera oväntade situationer som uppstår i den digitala miljön när vi gemensamt skapar data och innehåll och gör en video om grupparbetet. Till exempel, när en fil inte uppdaterar ändringar som gjorts av medlemmarna, eller när en medlem inte vet hur man laddar upp en fil i det digitala verktyget.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.5 Nätetikett

Dimension 1 • Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Dimension 2 • Kompetens
2.5 Nätetikett

Att vara medveten om beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer. Att anpassa kommunikationsstrategier till en specifik publik och vara medveten om kulturell och generationell mångfald i digitala miljöer.

Dimension 3 • Kompetensnivå
Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

Skilja på enkla beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Välja enkla kommunikationssätt och strategier anpassade till en publik och
Skilja på enkla aspekter av kulturell och generationell mångfald att ta hänsyn till i digitala miljöer.

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

Skilja på enkla beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Välja enkla kommunikationssätt och strategier anpassade till en publik och
Skilja på enkla aspekter av kulturell och generationell mångfald att ta hänsyn till i digitala miljöer.

Mellannivå
3. På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Klargöra väldefinierade och rutinmässiga beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Uttrycka väldefinierade och rutinmässiga kommunikationsstrategier anpassade till en publik.
Beskriva väldefinierade och rutinmässiga aspekter av kulturell och generationell mångfald att ta hänsyn till i digitala miljöer.

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

Diskutera beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Diskutera kommunikationsstrategier anpassade till en publik och
Diskutera kulturell och generationell mångfald att ta hänsyn till i digitala miljöer.

Avancerad nivå
5. Samt vägleda andra, kan jag:

Tillämpa olika beteendenormer och kunskap vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Tillämpa olika kommunikationsstrategier i digitala miljöer anpassade till en publik och
Tillämpa olika aspekter av kulturell och generationell mångfald att ta hänsyn till i digitala miljöer.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

Anpassa de mest lämpliga beteendenormerna och kunskapen vid användning av digital teknik och interaktion i digitala miljöer.
Anpassa de mest lämpliga kommunikationsstrategierna i digitala miljöer till en publik.
Tillämpa olika aspekter av kulturell och generationell mångfald i digitala miljöer.

Högt specialiserad nivå
7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar för komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till digital etikett respektfull mot olika publik och kulturell samt generationell mångfald.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i digital etikett.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till digital etikett respektfull mot olika publik och kulturell samt generationell mångfald.
Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nytt i 2.2
Kunskap

Medveten om betydelsen av icke-verbala meddelanden (t.ex. smileyansikten, emojis) som används i digitala miljöer (t.ex. sociala medier, snabbmeddelanden) och medveten om att deras användning kulturellt kan skilja sig åt mellan länder och gemenskaper.
Medveten om förekomsten av vissa förväntade regler om ens beteende när man använder digital teknik (t.ex. använda hörlurar istället för högtalare när man tar samtal på offentliga platser eller lyssnar på musik).
Förstår att olämpliga beteenden i digitala miljöer (t.ex. berusning, att vara alltför intim och andra sexuellt explicita beteenden) kan skada sociala och personliga aspekter av livet på lång sikt.
Medveten om att anpassning av ens beteende i digitala miljöer beror på ens relation med andra deltagare (t.ex. vänner, kollegor, chefer) och syftet med kommunikationen (t.ex. att instruera, informera, övertyga, beställa, underhålla, förfråga, socialisera).
Medveten om tillgänglighetskrav när man kommunicerar i digitala miljöer så att kommunikationen är inkluderande och tillgänglig för alla användare (t.ex. för personer med funktionsnedsättningar, äldre personer, de med låg läskunnighet, talare av ett annat språk). (DA)

Färdigheter

Vet hur man stoppar oönskade störande meddelanden eller e-postmeddelanden.
Kan hantera sina känslor när man talar med andra människor på internet.
Vet hur man känner igen fientliga eller nedsättande meddelanden eller aktiviteter online som attackerar vissa individer eller grupper av individer (t.ex. hatprat).

Attityder

Anser att det är nödvändigt att definiera och dela regler inom digitala gemenskaper (t.ex. förklara uppförandekoder för att skapa, dela eller posta innehåll).
Benägen att anta ett empatiskt perspektiv i kommunikationen (t.ex. vara lyhörd för en annan persons känslor och upplevelser, förhandla om meningsskiljaktigheter för att bygga och upprätthålla rättvisa och respektfulla relationer).
Öppen för och respektfull mot människors åsikter på internet med olika kulturella tillhörigheter, bakgrunder, övertygelser, värderingar, åsikter eller personliga omständigheter; öppen för andras perspektiv även om de skiljer sig från ens egna.

Användningsfall
Högt Specialiserad Nivå 7

Arbetscenarier: Organisera ett evenemang

När jag organiserar ett evenemang för min organisation, kan jag lösa problem som uppstår vid skrivning och kommunikation i digitala miljöer (t.ex. olämpliga kommentarer om min organisation på ett socialt nätverk).
Jag kan skapa regler från denna praxis för mina nuvarande och framtida kollegor att implementera och använda som en guide.

Lärscenarier: Förbereda grupparbete med mina klasskamrater

Jag kan lösa etikettproblem som uppstår med mina klasskamrater när vi använder en digital samarbetsplattform (blogg, wiki, etc.) för grupparbete (t.ex. klasskamrater som kritiserar varandra).
Jag kan skapa regler för lämpligt beteende vid arbete online som en grupp, vilka kan användas och delas i skolans digitala lärmiljö. Jag kan också vägleda mina klasskamrater om vad som utgör lämpligt digitalt beteende när man arbetar med andra på en digital plattform.

Kompetensområde 2 – Kommunikation och samarbete

2.6 Hantera digital identitet

Dimension 1 • Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Dimension 2 • Kompetens
2.6 Hantera digital identitet

Att skapa och hantera en eller flera digitala identiteter, kunna skydda sitt eget rykte, hantera de data man producerar genom olika digitala verktyg, miljöer och tjänster.

Dimension 3 • Kompetensnivå
Grundnivå

På grundnivå med vägledning kan jag:

identifiera en digital identitet,
beskriva enkla sätt att skydda mitt rykte online,
känna igen enkel data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

På grundnivå med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

identifiera en digital identitet,
beskriva enkla sätt att skydda mitt rykte online,
känna igen enkel data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Mellannivå
3. På egen hand och löser okomplicerade problem kan jag:

skilja på ett urval av väldefinierade och rutinmässiga digitala identiteter,
förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mitt rykte online,
beskriva väldefinierad data jag rutinmässigt producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Oberoende, enligt mina egna behov, och löser väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

visa en mångfald av specifika digitala identiteter,
diskutera specifika sätt att skydda mitt rykte online,
hantera data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Avancerad
5. Utöver att vägleda andra kan jag:

använda en mängd digitala identiteter,
tillämpa olika sätt att skydda mitt rykte online,
använda data jag producerar genom flera digitala verktyg, miljöer och tjänster.

På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

skilja mellan flera digitala identiteter,
förklara lämpligare sätt att skydda sitt eget rykte,
ändra de data som produceras genom flera verktyg, miljöer och tjänster.

Högt specialiserad
7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till hantering av digitala identiteter och skydd av människors online-rykte.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i hantering av digital identitet.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till hantering av digitala identiteter och skydd av människors online-rykte.
föreslå nya idéer och processer inom området.

Kunskap
104. Medveten om att digital identitet avser (1) metoden för att autentisera en användare på en webbplats eller en online-tjänst, och också (2) en uppsättning data som identifierar en användare genom att spåra deras digitala aktiviteter, handlingar och bidrag på internet eller digitala enheter (t.ex. visade sidor, köphistorik), personliga data (t.ex. namn, användarnamn, profildata såsom ålder, kön, hobbyer) och kontextdata (t.ex. geografisk plats).

Medveten om att AI-system samlar in och bearbetar flera typer av användardata (t.ex. personuppgifter, beteendedata och kontextdata) för att skapa användarprofiler som sedan används, till exempel, för att förutsäga vad användaren kanske vill se eller göra härnäst (t.ex. erbjuda annonser, rekommendationer, tjänster). (AI)
Vet att man i EU har rätt att be en webbplats eller sökmotors administratörer att få tillgång till personuppgifter som hålls om dig (rätt till tillgång), att uppdatera eller rätta dem (rätt till rättelse), eller att ta bort dem (rätten till radering, även känd som rätten att bli glömd).
Medveten om att det finns sätt att begränsa och hantera spårning av ens aktiviteter på internet, såsom programvarufunktioner (t.ex. privat surfning, borttagning av cookies) och verktyg samt produkt-/tjänstfunktioner som förbättrar integriteten (t.ex. anpassat samtycke för cookies, möjlighet att avstå från anpassade annonser).

Färdigheter
108. Vet hur man skapar och hanterar profiler i digitala miljöer för personliga syften (t.ex. medborgardeltagande, e-handel, användning av sociala medier) och professionella syften (t.ex. skapa en profil på en online-ansökningssida).

Vet hur man antar informations- och kommunikationspraxis för att bygga en positiv onlineidentitet (t.ex. genom att anta hälsosamma, säkra och etiska beteenden, som att undvika stereotyper och konsumism).
Kan genomföra en individuell eller familjenamnssökning för att inspektera sitt eget digitala fotavtryck i online-miljöer (t.ex. för att upptäcka eventuellt oroande inlägg eller bilder, för att utöva sina lagliga rättigheter).
Kan verifiera och ändra vilken typ av metadata (t.ex. plats, tid) som inkluderas i bilder som delas för att skydda integriteten.
Vet vilka strategier som ska användas för att kontrollera, hantera eller radera data som samlas in/kureras av online-system (t.ex. hålla reda på använda tjänster, lista onlinekonton, ta bort konton som inte används).
Vet hur man ändrar användarkonfigurationer (t.ex. i appar, program, digitala plattformar) för att möjliggöra, förhindra eller moderera AI-systemets spårning, insamling eller analys av data (t.ex. inte tillåta att mobiltelefonen spårar användarens plats). (AI)

Användningsfall
Högt specialiserad nivå 8
Arbetsscenarie: arrangera ett evenemang

Jag kan föreslå för min chef en ny socialmedieprocedur som undviker handlingar som kan skada vårt företags digitala rykte (t.ex. spam) när vi marknadsför företagets evenemang.

Lärandescenarie: förbereda grupparbete med mina klasskamrater

Jag kan föreslå en ny procedur för min skola som förhindrar publicering av digitalt innehåll (texter, bilder, videor) som kan skada elevernas rykte.

Kompetensområde 3 – Skapande av digitalt innehåll

3.1 Utveckla digitalt innehåll

Dimension 1 • Kompetensområde: Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2 • Kompetens
3.1 Utveckla digitalt innehåll
Att skapa och redigera digitalt innehåll i olika format för att uttrycka sig genom digitala medel.

Dimension 3 • Kompetensnivå
Grundläggande

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera sätt att skapa och redigera enkelt innehåll i enkla format,
välja hur jag uttrycker mig genom skapandet av enkla digitala medel.

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

identifiera sätt att skapa och redigera enkelt innehåll i enkla format,
välja hur jag uttrycker mig genom skapandet av enkla digitala medel.

Mellan
3. På egen hand och löser enkla problem kan jag:

ange sätt att skapa och redigera väldefinierat och rutinmässigt innehåll i väldefinierade och rutinmässiga format,
uttrycka mig genom skapandet av väldefinierade och rutinmässiga digitala medel.

Självständigt, enligt mina egna behov och löser väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

ange sätt att skapa och redigera innehåll i olika format,
uttrycka mig genom skapandet av digitala medel.

Avancerad
5. Samt vägleda andra kan jag:

tillämpa sätt att skapa och redigera innehåll i olika format,
visa sätt att uttrycka mig genom skapandet av digitala medel.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:

ändra innehåll med hjälp av de mest lämpliga formaten,
anpassa uttryckssättet genom skapandet av de mest lämpliga digitala medlen.

Högt specialiserad
7. På högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till innehållsskapande och redigering i olika format, samt självuttryck genom digitala medel,
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i utvecklandet av innehåll.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till innehållsskapande och redigering i olika format, samt självuttryck genom digitala medel,
föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder nya i 2.2
Kunskap

Känner till att digitalt innehåll finns i digital form och att det finns många olika typer av digitalt innehåll (t.ex. ljud, bild, text, video, applikationer) som lagras i olika digitala filformat.
Känner till att AI-system kan användas för att automatiskt skapa digitalt innehåll (t.ex. texter, nyheter, uppsatser, tweets, musik, bilder) med befintligt digitalt innehåll som källa. Sådant innehåll kan vara svårt att skilja från mänskliga skapelser. (AI)
Medveten om att “digital tillgänglighet” innebär att se till att alla, inklusive personer med funktionsnedsättning, kan använda och navigera på internet. Digital tillgänglighet inkluderar tillgängliga webbplatser, digitala filer och dokument, samt andra webbaserade applikationer (t.ex. för internetbank, tillgång till offentliga tjänster och meddelande- och videosamtalstjänster). (DA)
Medveten om att virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) tillåter nya sätt att utforska simulerade miljöer och interaktioner inom de digitala och fysiska världarna.

Färdigheter
122. Kan använda verktyg och tekniker för att skapa tillgängligt digitalt innehåll (t.ex. lägga till ALT-text till bilder, tabeller och diagram; skapa en korrekt och väl märkt dokumentstruktur; använda tillgängliga typsnitt, färger, länkar) följande officiella standarder och riktlinjer (t.ex. WCAG 2.1 och EN 301 549). (DA)

Vet hur man väljer lämpligt format för digitalt innehåll enligt dess syfte (t.ex. spara ett dokument i ett redigerbart format vs ett som inte kan modifieras men är lätt att skriva ut).
Vet hur man skapar digitalt innehåll för att stödja sina egna idéer och åsikter (t.ex. för att producera datavisualiseringar som interaktiva visualiseringar med hjälp av grundläggande datamängder såsom öppna myndighetsdata).
Vet hur man skapar digitalt innehåll på öppna plattformar (t.ex. skapa och modifiera text i en wiki-miljö).
Vet hur man använder sakernas internet (IoT) och mobila enheter för att skapa digitalt innehåll (t.ex. använda inbyggda kameror och mikrofoner för att producera foton eller videor).

Attityder
127. Inriktad på att kombinera olika typer av digitalt innehåll och data för att bättre uttrycka fakta eller åsikter för personligt och professionellt bruk.

Öppen för att utforska alternativa vägar för att hitta lösningar för att producera digitalt innehåll.
Benägen att följa officiella standarder och riktlinjer (t.ex. WCAG 2.1 och EN 301 549) för att testa tillgängligheten hos en webbplats, digitala filer, dokument, e-post eller andra webbaserade applikationer som man har skapat. (DA)

Dimension 5 • Användningsfall
Grundnivå 1
Arbetsscenario: Utveckla en kort kurs
(tutorial) för att utbilda personalen i en ny procedur som ska tillämpas i organisationen
Med hjälp av en kollega (som har avancerad digital kompetens och som jag kan rådfråga när jag behöver) och med stöd av en instruktionsvideo med stegen om hur man gör det:

Jag kan ta reda på hur man lägger till nya dialoger och bilder på en kort stödvideo som redan skapats på intranätet för att illustrera de nya organisationsprocedurerna.

Lärandescenario: Förbered en presentation om ett
visst ämne som jag kommer att presentera för mina klasskamrater
Med hjälp av min lärare:

Jag kan ta reda på hur man skapar en digital animerad presentation, med hjälp av en instruktionsvideo från YouTube som min lärare tillhandahållit för att hjälpa mig att presentera mitt arbete för mina klasskamrater.
Jag kan också identifiera andra digitala medel från en artikel i min lärobok som kan hjälpa mig att presentera arbetet som en animerad digital presentation för mina klasskamrater på den interaktiva digitala whiteboarden.

Kompetensområde 3 – Skapande av digitalt innehåll

3.2 Integrera och omvandla digitalt innehåll

Dimension 1 • Kompetensområde: Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2 • Kompetens
För att modifiera, förbättra och integrera ny information och innehåll i en befintlig kunskapskropp och resurser för att skapa nytt, originellt och relevant innehåll och kunskap.

Dimension 3 • Kompetensnivå
Grundnivå

På grundnivå och med vägledning, kan jag:

välja sätt att modifiera, förbättra och integrera enkla delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella.

På grundnivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov, kan jag:

välja sätt att modifiera, förbättra och integrera enkla delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella.

Intermediär

På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:

förklara sätt att modifiera, förbättra och integrera väldefinierade delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella.

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

diskutera sätt att modifiera, förbättra och integrera nytt innehåll och information för att skapa nya och originella.

Avancerad

Samt guida andra, kan jag:

hantera nya olika delar av innehåll och information, modifiera, förbättra och integrera dem för att skapa nya och originella.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

bedöma de mest lämpliga sätten att modifiera, förbättra och integrera specifika nya delar av innehåll och information för att skapa nya och originella.

Mycket specialiserad

På mycket specialiserad nivå, kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att modifiera, förbättra och integrera nytt innehåll och information i befintlig kunskap för att skapa nya och originella.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i integration och omvandling av innehåll.

På den mest avancerade och specialiserade nivån, kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att modifiera, förbättra och integrera nytt innehåll och information i befintlig kunskap för att skapa nya och originella.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4 • Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder nya i 2.2
Kunskap

Medveten om att det är möjligt att integrera hårdvara (t.ex. sensorer, kablar, motorer) och mjukvarustrukturer för att utveckla programmerbara robotar och andra icke-digitala artefakter (t.ex. Lego Mindstorms, Micro:bit, Raspberry Pi, EV3, Arduino, ROS).

Färdigheter

Kan skapa infografik och affischer som kombinerar information, statistiskt innehåll och visuella element med tillgängliga appar eller programvara.
Vet hur man använder verktyg och applikationer (t.ex. tillägg, plug-ins, förlängningar) för att förbättra den digitala tillgängligheten för digitalt innehåll (t.ex. lägga till textning i videospelare till en inspelad presentation). (DA)
Vet hur man integrerar digital teknik, hårdvara och sensordata för att skapa en ny (digital eller icke-digital) artefakt (t.ex. makerspace och digital fabrikationsaktiviteter).
Vet hur man införlivar AI-redigerat/manipulerat digitalt innehåll i sitt eget arbete (t.ex. införliva AI-genererade melodier i sin egen musikaliska komposition). Denna användning av AI kan vara kontroversiell eftersom den väcker frågor om AI:s roll i konstverk, och till exempel, vem som bör tillskrivas erkännande. (AI)

Attityder

Öppen för att skapa något nytt från befintligt digitalt innehåll genom iterativa designprocesser (t.ex. skapa, testa, analysera och förbättra idéer).
Benägen att hjälpa andra att förbättra deras digitala innehåll (t.ex. genom att ge användbar återkoppling).
Benägen att använda tillgängliga verktyg för att verifiera om bilder eller videoklipp har modifierats (t.ex. genom deep-fake-tekniker).

Användningsfall grundnivå 2

Arbetssituation: Utveckla en kort kurs (tutorial) för att träna personalen på ett nytt förfarande som ska tillämpas i organisationen Med hjälp av en kollega (som har avancerad digital kompetens och som jag kan rådfråga när jag behöver) och stöd av en instruktionsvideo med stegen hur man gör det:

Jag kan ta reda på hur man lägger till nya dialoger och bilder på en kort stödvideo som redan skapats på intranätet för att illustrera de nya organisatoriska procedurerna.

Lärandescenario: Förbered en presentation om ett visst ämne som jag kommer att göra för mina klasskamrater. Hemma med min mamma (som jag kan rådfråga när jag behöver) och med hjälp av en lista (lagrad på min surfplatta som läraren har tillhandahållit med stegen hur man gör det):

Jag kan identifiera hur man uppdaterar en digital animerad presentation jag har skapat för att presentera mitt arbete för mina klasskamrater, genom att lägga till text, bilder och visuella effekter som ska visas i klassrummet med hjälp av den interaktiva digitala whiteboarden

Kompetensområde 3 – Skapande av digitalt innehåll

3.3 Upphovsrätt och licenser

Dimension 1 • Kompetensområde: Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2 – Kompetens
3.3 Upphovsrätt och licenser
Att förstå hur upphovsrätt och licenser tillämpas på digital information och innehåll.

Dimension 3 – Kompetensnivå
Grundnivå

På grundnivå och med vägledning, kan jag:
• identifiera enkla regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

På grundnivå och med autonomi samt vid behov med lämplig vägledning, kan jag:
• identifiera enkla regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

Mellanliggande nivå
På egen hand och vid lösning av enkla problem, kan jag:
• ange väldefinierade och rutinmässiga regler för upphovsrätt och licenser som tillämpas på data, digital information och innehåll.

Självständigt, utifrån mina egna behov och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
• diskutera regler för upphovsrätt och licenser som tillämpas på digital information och innehåll.

Avancerad nivå
Samt att vägleda andra, kan jag:
• tillämpa olika regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
• välja de mest lämpliga reglerna som tillämpar upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.

Höggradigt specialiserad
På höggradigt specialiserad nivå, kan jag:
• skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till tillämpningen av upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.
• integrera min kunskap för att bidra till yrkespraxis och kunskap samt vägleda andra i tillämpningen av upphovsrätt och licenser.

På den mest avancerade och specialiserade nivån, kan jag:
• skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till tillämpningen av upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.
• föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4: Nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om att digitalt innehåll, varor och tjänster kan skyddas av immateriella rättigheter (t.ex. upphovsrätt, varumärken, mönster, patent).
Medveten om att skapande av digitalt innehåll (t.ex. bilder, texter, musik) anses skyddat av upphovsrätt så snart det existerar (automatiskt skydd).
Medveten om att det finns vissa undantag från upphovsrätt (t.ex. användning för undervisningssyften, karikatyr, parodi, pastisch, citat, privat bruk).
Känner till olika modeller för licensiering av programvara (t.ex. proprietär, fri och öppen källkod) och att vissa typer av licenser behöver förnyas efter licensperiodens utgång.
Medveten om juridiska begränsningar för användning och delning av digitalt innehåll (t.ex. musik, filmer, böcker) och möjliga konsekvenser av olagliga handlingar (t.ex. delning av upphovsrättsskyddat innehåll med andra kan leda till rättsliga sanktioner).
Medveten om mekanismer och metoder för att blockera eller begränsa tillgång till digitalt innehåll (t.ex. lösenord, geo-blockering, tekniska skyddsåtgärder, TPM).

Färdigheter

Kan identifiera och välja digitalt innehåll för laglig nedladdning eller uppladdning (t.ex. databaser och verktyg för allmän egendom, öppna licenser).
Vet hur man lagligt använder och delar digitalt innehåll (t.ex. kontrollerar användarvillkor och tillgängliga licensieringssystem, såsom olika typer av Creative Commons) och hur man bedömer om begränsningar och upphovsrättsundantag gäller.
Kan identifiera när användning av upphovsrättsskyddat digitalt innehåll omfattas av ett upphovsrättsundantag så att inget förhandsgodkännande behövs (t.ex. lärare och studenter i EU kan använda upphovsrättsskyddat material för undervisning).
Kan kontrollera och förstå rätten att använda och/eller återanvända digitalt innehåll skapat av en tredje part (t.ex. känner till kollektiva licensieringssystem och kontaktar relevanta kollektiva förvaltningsorganisationer, förstår de olika Creative Commons-licenserna).
Kan välja den mest lämpliga strategin, inklusive licensiering, för att dela och skydda sitt eget originalskapande (t.ex. genom att registrera det i ett frivilligt upphovsrättsregistreringssystem; välja öppna licenser såsom Creative Commons).

Attityder

Respektfull inför andras rättigheter (t.ex. äganderätt, avtalstermer), använder endast lagliga källor för nedladdning av digitalt innehåll (t.ex. filmer, musik, böcker) och väljer när det är relevant öppen källkodsprogramvara.
Öppen för att överväga om öppna licenser eller andra licensmodeller är mer lämpliga vid produktion och publicering av digitalt innehåll och resurser.

Dimension 5 – Användningsfall

Arbetsscenario: Utveckla en kort kurs (handledning) för att träna personalen på ett nytt förfarande som ska tillämpas i organisationen Själv:

Jag kan berätta för en kollega vilka bildbanker jag vanligtvis använder för att hitta bilder som jag kan ladda ner gratis för en kort instruktionsvideo om ett nytt förfarande för min organisations personal.
Jag kan hantera problem såsom att identifiera symbolen som visar om en bild är licensierad med en viss typ av Creative Commons-licens och därför kan återanvändas utan författarens tillstånd. Lärandescenario: förbereda en presentation om ett visst ämne som jag ska hålla för mina klasskamrater Själv:
Jag kan förklara för en vän vilka bildbanker jag vanligtvis använder för att hitta bilder som jag kan ladda ner helt gratis för att skapa en digital animation för att presentera mitt arbete för mina klasskamrater.
Jag kan lösa problem såsom att identifiera symbolen som visar att en bild är upphovsrättsskyddad och därför inte kan användas utan författarens tillstånd.

Kompetensområde 3 – Skapande av digitalt innehåll

3.4 Programmering

Dimension 1 • Kompetensområde: Skapande av digitalt innehåll

Kompetens 3.4: Programmering

Planering och utveckling av en sekvens av förståeliga instruktioner för ett datorsystem för att lösa ett specifikt problem eller utföra en specifik uppgift.

Kompetensnivåer:

Grundnivå:
- Med vägledning kan jag lista enkla instruktioner för att lösa enkla problem eller utföra enkla uppgifter.
- Med autonomi och lämplig vägledning kan jag göra detsamma.
Mellanliggande Nivå:
- På egen hand kan jag lista väldefinierade rutininstruktioner för att lösa rutinproblem eller utföra rutinuppgifter.
- Självständigt, för icke-rutinmässiga problem, kan jag lista instruktioner för specifika problem eller uppgifter.
Avancerad Nivå:
- Kan vägleda andra och använda instruktioner för att lösa olika problem eller utföra olika uppgifter.
- Kan välja de mest lämpliga instruktionerna för specifika problem eller uppgifter i komplexa sammanhang.
Högt Specialiserad Nivå:
- Kan skapa lösningar på komplexa problem relaterade till planering och utveckling av instruktioner och utförande av uppgifter med ett datorsystem.
- Kan integrera kunskap för att bidra till professionell praxis och vägleda andra inom programmering.
- Kan föreslå nya idéer och processer för fältet.

Kompetens 3.4: Programmering

Nya kunskaper, färdigheter och attityder introducerade i 2.2-uppdateringen.

Kunskap:

Förstår att datorprogram består av instruktioner som skrivs enligt strikta regler i ett programmeringsspråk.
Känner till att programmeringsspråk tillhandahåller strukturer som möjliggör sekvensiell, repetitiv eller villkorsstyrd exekvering av programinstruktioner, samt gruppering av dem för att definiera nya instruktioner.
Medveten om att program körs av databehandlingssystem som automatiskt kan tolka och utföra instruktioner.
Förstår att program producerar utdata baserat på indata och att olika indata vanligtvis ger olika utdata.
Känner till att ett program lagrar och manipulerar data i det datorsystem som exekverar det och ibland beter sig oväntat.
Medveten om att ett programs ritning baseras på en algoritm, d.v.s. en stegvis metod för att producera utdata från indata.
Vet att algoritmer, och följaktligen program, är utformade för att hjälpa till att lösa verkliga problem med olika algoritmer som löser samma problem.
Förstår att alla program kräver tid och utrymme (hårdvaruresurser) för att beräkna utdata, beroende på indatastorlek och/eller problemets komplexitet.
Medveten om att det finns problem som inte kan lösas exakt av någon känd algoritm inom rimlig tid, och att de ofta hanteras med ungefärliga lösningar.

Färdigheter:

Kan kombinera en uppsättning programblock för att lösa ett problem.
Kan upptäcka problem i en sekvens av instruktioner och göra ändringar för att lösa dem.
Kan identifiera indata och utdata i vissa enkla program.
Kan, givet ett program, känna igen instruktionernas exekveringsordning och hur informationen bearbetas.

Attityder:

Villig att acceptera att algoritmer och därmed program kanske inte är perfekta i att lösa problemet de syftar till att adressera.
Överväger etik (inklusive men inte begränsat till mänskligt agens och övervakning,

Användningsfall

Mellannivå 4

Arbetsscenarie: Utveckla en kort kurs (tutorial) för att träna personalen på en ny procedur som ska tillämpas i organisationen

Med hjälp av ett programmeringsspråk (t.ex. Ruby, Python) kan jag ge instruktioner för att utveckla ett utbildningsspel för att introducera den nya proceduren som ska tillämpas i organisationen.
Jag kan lösa problem såsom felsökning av programmet för att åtgärda problem med min kod.

Lärandescenario: Förbered en presentation om ett visst ämne som jag ska presentera för mina klasskamrater

Med hjälp av ett enkelt grafiskt programmeringsgränssnitt (t.ex. Scratch Jr) kan jag utveckla en smartphone-app som presenterar mitt arbete för mina klasskamrater.
Om ett problem uppstår vet jag hur man felsöker programmet och jag kan fixa enkla problem i min kod.

Exemplen under denna kompetens är förkortade från “Programming for All: Understanding the Nature of Programs” (Brodnik et al., 2021). Dokumentet erbjuder en mer komplett lista över kunskaper, färdigheter och attitydsutlåtanden som åtföljs av exempel från vardagslivet. Till exempel, när man läser exempel nr: 157, kan den intresserade läsaren gå till dokumentet och hitta mer information om “program” under avsnittet “A.2 Program är gjorda av instruktioner” (s.14), eller för att förstå mer om datamodeller, bör läsaren rikta sig till kunskapsuttalandet “K3.4” på s.18.

Kompetensområde 4 – Säkerhet

4.1 Skydda enheter

Dimension 1 • Kompetensområde: Säkerhet

Dimension 2 – Kompetens: Skydda enheter

Att skydda enheter och digitalt innehåll samt förstå risker och hot i digitala miljöer. Att känna till säkerhets- och skyddsåtgärder samt att visa hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Dimension 3 – Färdighetsnivå:

Grundläggande

På grundläggande nivå, med vägledning, kan jag:
- Identifiera enkla sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll,
- Skilja på enkla risker och hot i digitala miljöer,
- Välja enkla säkerhets- och skyddsåtgärder,
- Känna till enkla sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.
På grundläggande nivå, med autonomi och lämplig vägledning vid behov, kan jag:
- Följa enkla säkerhets- och skyddsåtgärder,
- Känna till enkla sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Mellan

På egen hand och vid lösning av enkla problem, kan jag:
- Välja väldefinierade och rutinmässiga säkerhets- och skyddsåtgärder,
- Ange väldefinierade och rutinmässiga sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.
Självständigt, enligt mina egna behov, och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- Organisera sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll,
- Välja säkerhets- och skyddsåtgärder,
- Förklara sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Avancerad

Samtidigt som jag vägleder andra, kan jag:
- Tillämpa olika sätt att skydda enheter och digitalt innehåll,
- Tillämpa säkerhets- och skyddsåtgärder,
- Använda olika sätt att visa hänsyn till tillförlitlighet och integritet.
På avancerad nivå, enligt mina och andras behov, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- Välja det mest lämpliga skyddet för enheter och digitalt innehåll,
- Välja de mest lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärderna,
- Bedöma de mest lämpliga sätten att visa hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Högtspecialiserad

På en högtspecialiserad nivå kan jag:
- Skapa lösningar på komplexa problem relaterade till skydd av enheter och digitalt innehåll, hantering av risker och hot, tillämpning av säkerhets- och skyddsåtgärder, samt tillförlitlighet och integritet i digitala miljöer,
- Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att skydda enheter.
På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4 • Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Känner till att användning av olika starka lösenord för olika onlinetjänster är ett sätt att mildra negativa effekter av att ett konto blir komprometterat (t.ex. hackat).
Känner till åtgärder för att skydda enheter (t.ex. lösenord, fingeravtryck, kryptering) och förhindra att andra (t.ex. en tjuv, kommersiell organisation, statlig myndighet) får tillgång till all data.
Känner till vikten av att hålla operativsystem och applikationer (t.ex. webbläsare) uppdaterade för att åtgärda säkerhetsbrister och skydda mot skadlig programvara (dvs. malware).
Känner till att en brandvägg blockerar vissa typer av nätverkstrafik i syfte att förebygga olika säkerhetsrisker (t.ex. fjärrinloggningar).
Medveten om olika typer av risker i digitala miljöer, såsom identitetsstöld (t.ex. någon begår bedrägeri eller andra brott med en annan persons personuppgifter), bedrägerier (t.ex. finansiella bedrägerier där offer lurades att skicka pengar), malware-attacker (t.ex. ransomware).

Färdigheter

Vet hur man antar en lämplig cyberhygienstrategi angående lösenord (t.ex. välja starka som är svåra att gissa) och hantera dem säkert (t.ex. använda en lösenordshanterare).
Vet hur man installerar och aktiverar skyddsprogram och tjänster (t.ex. antivirus, antimalware, brandvägg) för att hålla digitalt innehåll och personuppgifter säkrare.
Vet hur man aktiverar tvåfaktorsautentisering när det finns tillgängligt (t.ex. använda engångslösenord, OTP, eller koder tillsammans med åtkomstuppgifter).
Vet hur man kontrollerar vilken typ av personuppgifter en app får tillgång till på ens mobiltelefon och baserat på det beslutar om man ska installera den och konfigurera lämpliga inställningar.
Kan kryptera känsliga data lagrade på en personlig enhet eller i en molntjänst.
Kan reagera lämpligt på ett säkerhetsintrång (dvs. en händelse som resulterar i obehörig åtkomst till digitala data, applikationer, nätverk eller enheter, läckage av personuppgifter såsom inloggningar eller lösenord).

Attityder

Vaksam på att inte lämna datorer eller mobila enheter utan uppsikt på offentliga platser (t.ex. delade arbetsplatser, restauranger, tåg, bilens baksäte).
Väger för- och nackdelar med att använda biometriska identifieringstekniker (t.ex. fingeravtryck, ansiktsbilder) eftersom de kan påverka säkerheten på oavsiktliga sätt. Om biometrisk information läcks eller hackas blir den komprometterad och kan leda till identitetsbedrägeri.
Angelägen om att överväga vissa självskyddande beteenden såsom att inte använda öppna Wi-Fi-nätverk för att göra finansiella transaktioner eller onlinebankverksamhet.

Användningsfall Nivå 5

Arbetsscenario: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Jag kan skydda företagets Twitter-konto med olika metoder (t.ex. ett starkt lösenord, kontrollera senaste inloggningarna) och visa nya kollegor hur man gör det.
Jag kan upptäcka risker såsom att ta emot tweets och meddelanden från följare med falska profiler eller försök till phishing.
Jag kan tillämpa åtgärder för att undvika dem (t.ex. kontrollera integritetsinställningarna).
Jag kan också hjälpa mina kollegor att upptäcka risker och hot vid användning av Twitter.

Lärandescenario: Användning av skolans digitala läroplattform för att dela information om intresseområden

Jag kan skydda information, data och innehåll på min skolas digitala läroplattform (t.ex. ett starkt lösenord, kontrollera de senaste inloggningarna).
Jag kan upptäcka olika risker och hot när jag använder skolans digitala plattform och tillämpa åtgärder för att undvika dem (t.ex. hur man virusskannar bilagor innan nedladdning).
Jag kan också hjälpa mina klasskamrater att upptäcka risker och hot när de använder den digitala läroplattformen på sina surfplattor (t.ex. kontrollera vem som kan få åtkomst till filerna).

Kompetensområde 4 – Säkerhet

4.2 Skydda personuppgifter och integritet

Kompetensområde 4: Säkerhet

Kompetens 4.2: Skydda personuppgifter och integritet

Grundnivå

På en grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- Välja enkla sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
- Identifiera enkla sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
- Känna igen enkla integritetspolicyer som beskriver hur personuppgifter används i digitala tjänster.
På en grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:
- Välja enkla sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
- Identifiera enkla sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
- Känna igen enkla integritetspolicyer som beskriver hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Mellannivå 3. På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
Förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
Ange väldefinierade och rutinmässiga integritetspolicyer som beskriver hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:
- Diskutera sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
- Diskutera sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
- Ange integritetspolicyer som beskriver hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Avancerad nivå 5. Samt vägleda andra kan jag:

Tillämpa olika sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
Tillämpa olika specifika sätt att dela mina data samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från faror.
Förklara integritetspolicyer som beskriver hur personuppgifter används i digitala tjänster.

På en avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov och i komplexa sammanhang kan jag:
- Välja de mest lämpliga sätten att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer.
- Utvärdera de mest lämpliga sätten att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
- Utvärdera lämpligheten av integritetspolicyer om hur personuppgifter används.

Högt specialiserad nivå 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer, använda och dela personligt identifierbar information för att skydda mig själv och andra från faror, samt använda integritetspolicyer för mina personuppgifter.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att skydda personuppgifter och integritet.

Den mest avancerade och specialiserade nivån 8. På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer, använda och dela personligt identifierbar information för att skydda mig själv och andra från faror samt använda integritetspolicyer för mina personuppgifter.
Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om att säker elektronisk identifiering är en nyckelfunktion utformad för att möjliggöra säkrare delning av personuppgifter med tredje part vid offentliga och privata transaktioner.
Vet att en app eller tjänsts “integritetspolicy” bör förklara vilka personuppgifter den samlar in (t.ex. namn, enhetens märke, användarens geolokalisering) och om uppgifterna delas med tredje part.
Vet att behandling av personuppgifter är föremål för lokala regleringar såsom EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) (t.ex. röstinteraktioner med en virtuell assistent är personuppgifter enligt GDPR och kan utsätta användare för vissa risker när det gäller dataskydd, integritet och säkerhet). (AI)

Färdigheter

Vet hur man identifierar misstänkta e-postmeddelanden som försöker erhålla känslig information (t.ex. personuppgifter, bankidentifiering) eller kan innehålla skadlig programvara. Vet att dessa e-postmeddelanden ofta är utformade för att lura personer som inte kontrollerar noggrant och som därför är mer mottagliga för bedrägerier, genom att innehålla medvetna fel som förhindrar uppmärksamma personer från att klicka på dem.
Vet hur man tillämpar grundläggande säkerhetsåtgärder vid onlinebetalningar (t.ex. aldrig skicka en skanning av kreditkort eller ge ut pinkoden till ett betal-/kreditkort).
Vet hur man använder elektronisk identifiering för tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter eller offentliga tjänster (t.ex. att fylla i din skattedeklaration, ansöka om sociala förmåner, begära intyg) och av näringslivet, såsom banker och transporttjänster.
Vet hur man använder digitala certifikat som erhållits från certifieringsorgan (t.ex. digitala certifikat för autentisering och digital signering lagrade på nationella id-kort).

Attityder

Väger fördelarna och riskerna innan man tillåter tredje part att behandla personuppgifter (t.ex. erkänner att en röstassistent på en smartphone, som används för att ge kommandon till en robotdammsugare, kan ge tredje parter – företag, regeringar, cyberkriminella – tillgång till uppgifterna). (AI)
Känner sig trygg med att genomföra online-transaktioner efter att ha vidtagit lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärder.

Kompetensområde 4 – Säkerhet

4.3 Skydda hälsa och välbefinnande

Dimension 1 • Kompetensområde: Säkerhet

Dimension 2: Kompetens 4.3 Skydda hälsa och välbefinnande

Att kunna undvika hälsorisker och hot mot fysiskt och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala tekniker. Att kunna skydda sig själv och andra från möjliga faror i digitala miljöer (t.ex. cybermobbning). Att vara medveten om digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå

På grundläggande nivå med vägledning kan jag:
- Identifiera enkla sätt att undvika hälsorisker och hot mot fysiskt och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala tekniker.
- Välja enkla sätt att skydda mig själv från möjliga faror i digitala miljöer.
- Identifiera enkla digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.
På grundläggande nivå med självständighet och lämplig vägledning vid behov kan jag:
- Differentiera enkla sätt att undvika hälsorisker och hot.
- Välja enkla sätt att skydda mig själv.
- Identifiera enkla digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.

Mellannivå 3. På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att undvika hälsorisker och hot.
Välja väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mig själv.
Ange väldefinierade och rutinmässiga digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:
- Diskutera sätt att undvika hot.
- Välja sätt att skydda mig själv och andra.
- Diskutera digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.

Avancerad nivå 5. Samt guida andra kan jag:

Visa olika sätt att undvika hälsorisker och hot.
Tillämpa olika sätt att skydda mig själv och andra.
Visa olika digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.

På avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov, och i komplexa sammanhang kan jag:
- Skilja de mest lämpliga sätten att undvika hälsorisker och hot.
- Anpassa de mest lämpliga sätten att skydda mig själv och andra.
- Variera användningen av digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.

Hög specialiserad nivå 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem som är relaterade till att undvika hälsorisker och hot, skydda mig själv och andra, och använda digitala teknologier för socialt välbefinnande och inkludering.
Integrera min kunskap för att bidra till yrkespraxis och kunskap och vägleda andra i att skydda hälsan.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem relaterade till att undvika hälsorisker och hot, skydda mig själv och andra, och använda digitala teknologier för välbefinnande och inkludering.
- Föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om vikten av att balansera användningen av digitala teknologier med icke-användning som ett alternativ, eftersom många olika faktorer i det digitala livet kan påverka personlig hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse.
Känner till tecken på digitala beroenden (t.ex. förlust av kontroll, abstinenssymptom, dysfunktionell humörreglering) och att digitalt beroende kan orsaka psykologisk och fysisk skada.
Medveten om att många digitala hälsotillämpningar inte har officiella licensförfaranden som i traditionell medicin.
Medveten om att vissa applikationer på digitala enheter (t.ex. smartphones) kan stödja antagandet av hälsosamma beteenden genom att övervaka och varna användaren om hälsotillstånd. Men, vissa åtgärder eller bilder som föreslås av sådana applikationer kan också ha negativa effekter på fysisk eller mental hälsa.
Förstår att cybermobbning är mobbning med användning av digitala teknologier.
Känner till “online disinhibition effect” är bristen på återhållsamhet man känner när man kommunicerar online jämfört med ansikte mot ansikte. Detta kan leda till en ökad tendens mot online-flaming och olämpliga beteenden.
Medveten om att utsatta grupper är i högre risk för att bli offer i digitala miljöer.
Medveten om att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter för deltagande i samhället för utsatta grupper. Men, digitala verktyg kan också bidra till isolering eller exkludering av de som inte använder dem.

Färdigheter

Känner till hur man tillämpar, för sig själv och andra, olika strategier för att övervaka och begränsa digital användning.
Känner till hur man känner igen inbyggda användarupplevelsetekniker designade för att manipulera och/eller försvaga ens förmåga att kontrollera beslut.
Kan tillämpa och följa skyddsstrategier för att bekämpa online-offer.

Attityder

Benägen att fokusera på fysisk och mental välbefinnande och undvika de negativa effekterna av digitala medier.
Tar ansvar för att skydda personlig och kollektiv hälsa och säkerhet när man utvärderar effekterna av medicinska och medicinliknande produkter och tjänster online.
Försiktig med tillförlitligheten hos rekommendationer och deras avsikter.

Dimension 5: Användningsfall

Hög specialisering 7

Arbetssituation: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Jag kan skapa en digital kampanj om möjliga hälsorisker med att använda Twitter i professionella sammanhang (t.ex. mobbning, beroenden, fysiskt välbefinnande) som kan delas och användas av andra kollegor och yrkesverksamma på deras smartphones eller surfplattor.

Lärsituation: Användning av skolans digitala lärplattform för att dela information om intresseområden

Jag kan skapa en blogg om cybermobbning och social exkludering för min skolas digitala lärplattform, vilket hjälper mina klasskamrater att känna igen och möta våld i digitala miljöer.

Kompetensområde 4 – Säkerhet

4.4 Skydda miljön

Dimension 1 • Kompetensområde: Säkerhet

Dimension 2: Kompetens 4.4 Skydda miljön

Att vara medveten om den miljömässiga påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- Känna igen enkla miljöpåverkan av digitala teknologier och deras användning.
På grundläggande nivå och med självständighet och lämplig vägledning där det behövs kan jag:
- Känna igen enkla miljöpåverkan av digitala teknologier och deras användning.

Mellannivå 3. På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Ange väldefinierade och rutinmässiga miljöpåverkan av digitala teknologier och deras användning.

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- Diskutera sätt att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Avancerad nivå 5. Samt att vägleda andra, kan jag:

Visa olika sätt att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- Välja de mest lämpliga lösningarna för att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Mycket specialiserad nivå 7. På en mycket specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning. Integrera min kunskap för att bidra till yrkespraxis och kunskap och vägleda andra i att skydda miljön.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning. Föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om den miljömässiga påverkan av vardagliga digitala praktiker (t.ex. videostreaming som kräver dataöverföring) och att påverkan består av energianvändning och koldioxidutsläpp från enheter, nätverksinfrastruktur och datacenter.
Medveten om den miljömässiga påverkan av tillverkningen av digitala enheter och batterier (t.ex. föroreningar och giftiga biprodukter, energiförbrukning) och att dessa enheter vid livets slut måste kasseras på lämpligt sätt för att minimera deras miljöpåverkan och möjliggöra återanvändning av sällsynta och dyra komponenter och naturresurser.
Medveten om att vissa komponenter i elektroniska och digitala enheter kan bytas ut för att förlänga deras livslängd eller prestanda, men att vissa kan vara avsiktligt designade för att sluta fungera korrekt efter en viss period (planerat åldrande).
Känner till ‘gröna’ beteenden att följa när man köper digitala enheter, t.ex. välja produkter med lägre energiförbrukning under användning och standby, mindre förorenande (produkter som är enklare att demontera och återvinna) och mindre giftiga (begränsad användning av ämnen som är skadliga för miljön och hälsan).
Medveten om att e-handelspraxis som inköp och leverans av fysiska varor har en påverkan på miljön (t.ex. koldioxidavtryck av transport, avfallsgenerering).
Medveten om att digitala teknologier (inklusive AI-drivna) kan bidra till energieffektivitet, till exempel genom att övervaka behovet av uppvärmning i hemmet och optimera dess hantering.
Medveten om att vissa aktiviteter (t.ex. träning av AI och produktion av kryptovalutor som Bitcoin) är resursintensiva processer vad gäller data och databehandlingskraft. Därför kan energiförbrukningen vara hög, vilket också kan ha stor miljöpåverkan. (AI)

Färdigheter

Känner till hur man tillämpar effektiva lågteknologiska strategier för att skydda miljön, t.ex. stänga av enheter och stänga av Wi-fi, inte skriva ut dokument, reparera och byta ut komponenter för att undvika onödig ersättning av digitala enheter.
Känner till hur man minskar energiförbrukningen av enheter och tjänster som används, t.ex. ändra kvalitetsinställningarna för videotjänster, använda Wi-fi snarare än datatillkoppling hemma, stänga appar, optimera e-postbilagor.
Känner till hur man använder digitala verktyg för att förbättra den miljömässiga och sociala påverkan av ens konsumtionsbeteende (t.ex. genom att leta efter lokalt producerade varor, genom att söka efter gemensamma erbjudanden och samåkningsalternativ för transport).

Attityder

Söker efter sätt där digitala teknologier kan hjälpa till att leva och konsumera på ett sätt som respekterar hållbarheten i mänskligt samhälle och den naturliga miljön.
Söker information om teknikens miljöpåverkan för att påverka ens eget beteende och andras (t.ex. vänner och familj) att vara mer ekoresponsabla i sina digitala praktiker.
Överväger en produkts totala påverkan på planeten när man väljer digitala medel över fysiska produkter, t.ex. att läsa en bok online behöver inte papper och således är transportkostnaderna låga, men man bör överväga digitala enheters inklusive

Dimension 5: Användningsexempel Högt specialiserad nivå 8

Användningsscenarion på arbetsplatsen: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Jag kan skapa en illustrerad video som svarar på frågor om hållbar användning av digitala enheter i organisationer inom min sektor, för att delas på Twitter, och användas av personal och andra yrkesverksamma inom sektorn.

Lärandescenario: Användning av skolans digitala lärplattform för att dela information om intressanta ämnen

Jag kan skapa en ny e-bok för att svara på frågor om hållbar användning av digitala enheter i skolan och hemma, och dela den på min skolas digitala lärplattform för att användas av andra skolkamrater och deras familjer.

Kompetensområde 5 – Problemlösning

5.1 Lösa tekniska problem

Dimension 1 • Kompetensområde: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens 5.1 Lösa tekniska problem

Att identifiera tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer, samt lösa dem (från felsökning till att lösa mer komplexa problem).

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- Identifiera enkla tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
- Identifiera enkla lösningar för att lösa dem.
På grundläggande nivå och med självständighet samt lämplig vägledning vid behov kan jag:
- Identifiera enkla tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
- Identifiera enkla lösningar för att lösa dem.

Mellannivå 3. På egen hand och vid lösen av raka problem kan jag:

Ange väldefinierade och rutinmässiga tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
Välja väldefinierade och rutinmässiga lösningar för dem.

Självständigt, enligt mina egna behov, och vid lösen av väldefinierade och ej rutinmässiga problem kan jag:
- Skilja på tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
- Välja lösningar för dem.

Avancerad nivå 5. Likväl som att vägleda andra kan jag:

Bedöma tekniska problem vid användning av digitala miljöer och drift av digitala enheter.
Tillämpa olika lösningar på dem.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:
- Bedöma tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer,
- Lösa dem med de mest lämpliga lösningarna.

Högt specialiserad nivå 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att lösa tekniska problem.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.
- Föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Känner till de huvudsakliga funktionerna hos de vanligaste digitala enheterna (till exempel dator, surfplatta, smartphone).
Känner till några orsaker till varför en digital enhet inte kan ansluta till internet (till exempel felaktigt Wi-fi-lösenord, flygplansläge aktiverat).
Vet att beräkningskraft eller lagringskapacitet kan förbättras för att övervinna snabbt åldrande av hårdvara (till exempel genom att teckna avtal om kraft eller lagring som en tjänst).
Medveten om att de vanligaste problemkällorna i Internet of Things (IoT) och mobila enheter, samt deras applikationer, är relaterade till anslutnings-/nätverkstillgänglighet, batteri/ström, begränsad bearbetningskraft.
Medveten om att AI är en produkt av mänsklig intelligens och beslutsfattande (det vill säga människor väljer, rensar och kodar data, de designar algoritmerna, tränar modellerna, och applicerar mänskliga värden på utdata) och därför inte existerar oberoende av människor. (AI)

Färdigheter

Vet hur man identifierar och löser ett problem med kamera och/eller mikrofon under ett onlinemöte.
Vet hur man verifierar och felsöker problem relaterade till sammankopplade IoT-enheter och deras tjänster.
Tar ett steg-för-steg-tillvägagångssätt för att identifiera roten till ett tekniskt problem (till exempel hårdvara kontra mjukvara) och utforskar olika lösningar vid tekniskt fel.
Vet hur man hittar lösningar på internet vid ett tekniskt problem.

Attityder

Tar ett aktivt och nyfikenhetsdrivet tillvägagångssätt för att utforska hur digital teknik fungerar.

Dimension 5: Användningsfall Grundnivå 1

Arbetsscenarier: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter Hjälpt av en kollega från IT-avdelningen:

Jag kan skapa en illustrerad video som svarar på frågor om hållbar användning av digitala enheter inom organisationer i min sektor. Denna kan delas på Twitter och användas av personal och andra professionella inom sektorn.

Lärandescenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina mattekunskaper Hjälpt av en vän:

Jag kan skapa en ny e-bok som svarar på frågor om hållbar användning av digitala enheter i skolan och hemmet. Denna kan delas på min skolas digitala lärplattform för att användas av andra skolkamrater och deras familjer.

Kompetensområde 5 – Problemlösning

5.2 Identifiera behov och teknologiska lösningar

Dimension 1 • Kompetensområde: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens 5.2 Identifiera behov och teknologiska lösningar

Att bedöma behov och identifiera, utvärdera, välja och använda digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dem. Att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov (t.ex. tillgänglighet).

Dimension 3: Kompetensnivå Grundnivå

På grundnivå med vägledning kan jag:
- Identifiera behov och
- Känna igen enkla digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
- Välja enkla sätt att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.
På grundnivå med autonomi och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:
- Identifiera behov och
- Känna igen enkla digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
- Välja enkla sätt att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.

Mellannivå 3. På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Ange väldefinierade och rutinmässiga behov, och
Välja väldefinierade och rutinmässiga digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
Välja väldefinierade och rutinmässiga sätt att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:
- Förklara behov, och
- Välja digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
- Välja sätt att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.

Avancerad nivå 5. Förutom att vägleda andra kan jag:

Bedöma behov,
Använda olika digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
Använda olika sätt att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- Bedöma behov,
- Välja de mest lämpliga digitala verktygen och möjliga teknologiska lösningar för att lösa dessa behov.
- Bestämma de mest lämpliga sätten att justera och anpassa digitala miljöer till personliga behov.

Högt specialiserad nivå 7. På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som använder digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar, och anpassa och skräddarsy digitala miljöer till personliga behov.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att identifiera behov och teknologiska lösningar.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som använder digitala verktyg och möjliga teknologiska lösningar, och anpassa och skräddarsy digitala miljöer till personliga behov.
- Jag kan föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om att det är möjligt att köpa och sälja varor och tjänster på internet genom kommersiella transaktioner (t.ex. e-handel) och konsument-till-konsument-transaktioner (t.ex. delningsekonomiplattformar). Olika regler (t.ex. juridiskt konsumentskydd) tillämpas vid köp online från ett företag jämfört med en privatperson.
Kan identifiera några exempel på AI-system: produktrekommendationer (t.ex. på webbplatser för onlinehandel), röstigenkänning (t.ex. av virtuella assistenter), bildigenkänning (t.ex. för att upptäcka tumörer i röntgenbilder) och ansiktsigenkänning (t.ex. i övervakningssystem). (AI)
Medveten om att många icke-digitala artefakter kan skapas med 3D-skrivare (t.ex. för att skriva ut reservdelar till hushållsapparater eller möbler).
Känner till tekniska metoder som kan förbättra inkluderande och tillgängligheten av digitalt innehåll och tjänster, t.ex. verktyg som förstoring eller zoom och text-till-tal-funktionalitet. (DA)
Medveten om att AI-drivna röstbaserade teknologier möjliggör användning av talade kommandon som kan förbättra tillgängligheten till digitala verktyg och enheter (t.ex. för personer med rörelsehinder eller synskador, begränsad kognition, språk- eller inlärningssvårigheter), dock är språk som talas av mindre populationer ofta inte tillgängliga eller presterar sämre, på grund av kommersiell prioritering. (AI) (DA)

Färdigheter

Vet hur man använder internet för att genomföra transaktioner (t.ex. köp, försäljning) och icke-kommersiella sådana (t.ex. donationer, gåvor) av varor och tjänster av alla slag.
Vet hur och när man ska använda maskinöversättningslösningar (t.ex. Google Translate, DeepL) och appar för simultantolkning (t.ex. iTranslate) för att få en ungefärlig förståelse av ett dokument eller samtal. Vet dock att när innehållet kräver en exakt översättning (t.ex. inom hälsovård, handel eller diplomati), kan en mer exakt översättning behövas. (AI)
Vet hur man väljer hjälpmedel för att bättre komma åt information och innehåll online (t.ex. skärmläsare, röstigenkänningverktyg), och att dra nytta av talutmatningsalternativ för att producera tal (t.ex. att användas av individer som har begränsade eller inga möjligheter att kommunicera muntligt). (DA)

Attityder

Värderar fördelarna med att hantera ekonomi och finansiella transaktioner genom digitala medel samtidigt som man erkänner de förknippade riskerna.
Öppen för att utforska och upptäcka möjligheter som skapas av digital teknik för egna personliga behov (t.ex. leta efter hörapparater som kopplas till ens mest använda enheter, såsom telefon, TV, kamera, brandlarm). Kritiskt medveten om att exklusivt beroende av digital teknik också kan medföra risker.

Dimension 5: Användningsexempel

Grundnivå 2

Användningsscenarion på arbetsplatsen: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter Med hjälp av en kollega från HR-avdelningen som jag kan rådfråga när som helst:

Från en lista över onlinekurser som HR-avdelningen har förberett, kan jag identifiera de som passar med mina behov av karriärförbättring.
När jag läser studiematerialet på skärmen på min surfplatta kan jag göra texten större för att hjälpa läsbarheten.

Lärandescenarion i klassrummet: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina matematikkunskaper I klassrummet med min lärare som jag kan rådfråga när som helst:

Från en lista med digitala matematikresurser som min lärare har förberett kan jag välja ett utbildningsspel som kan hjälpa mig att öva på mina matematikkunskaper.
Jag kan justera spelets gränssnitt för att matcha mitt modersmål.

Kompetensområde 5 – Problemlösning

5.3 Kreativ användning av digital teknik

Dimension 1 • Kompetensområde: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens 5.3 Kreativ användning av digital teknik

Dimension 3: Kompetensnivå Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- identifiera enkla digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
- visa intresse individuellt och kollektivt i enkla kognitiva processer för att förstå och lösa enkla konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.
På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:
- identifiera enkla digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
- följa individuellt och kollektivt enkla kognitiva processer för att förstå och lösa enkla konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Mellannivå 3. På egen hand och vid lösa enkla problem kan jag:

välja digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa väldefinierad kunskap och väldefinierade innovativa processer och produkter.
delta individuellt och kollektivt i viss kognitiv bearbetning för att förstå och lösa väldefinierade och rutinmässiga konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Självständigt, enligt mina egna behov, och vid lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:
- särskilja digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
- delta individuellt och kollektivt i kognitiv bearbetning för att förstå och lösa konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Avancerad nivå 5. Samt att vägleda andra kan jag:

tillämpa olika digitala verktyg och teknologier för att skapa kunskap och innovativa processer och produkter.
tillämpa individuellt och kollektivt kognitiv bearbetning för att lösa olika konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:
- anpassa de mest lämpliga digitala verktygen och teknologierna för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
- lösa individuellt och kollektivt konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Högt specialiserad nivå 7. På högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition med hjälp av digitala verktyg och teknologier.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i kreativ användning av digitala teknologier.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer med hjälp av digitala verktyg och teknologier.
- föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Att engagera sig i problemlösning tillsammans med andra, online eller utanför skärmen, innebär att man kan dra nytta av olika kunskaper, perspektiv och erfarenheter från andra, vilket kan leda till bättre resultat.
Digitala teknologier och elektroniska enheter kan användas som ett verktyg för att stödja innovation av nya processer och produkter för att skapa socialt, kulturellt och/eller ekonomiskt värde. Medveten om att det som skapar ekonomiskt värde kan äventyra eller förbättra socialt eller kulturellt värde.
Applikationer av teknologi för sakernas internet (IoT) har potential att användas inom många olika sektorer (t.ex. hälsovård, jordbruk, industri, bilar, medborgarvetenskapliga aktiviteter).

Färdigheter

Vet hur man använder digitala teknologier för att hjälpa till att omvandla en idé till handling (t.ex. behärska videoproduktion för att öppna en kanal för att dela recept och näringstips för en specifik koststil).
Kan identifiera onlineplattformar som kan användas för att designa, utveckla och testa IoT-teknologier och mobilappar.
Vet hur man planerar en strategi med hjälp av flera IoT- och mobila enheter för att genomföra en uppgift (t.ex. använda en smartphone för att optimera energiförbrukningen i ett rum genom att ställa in ljusintensiteten baserat på tid på dagen och omgivande ljus).
Vet hur man engagerar sig i att lösa sociala problem genom digitala, hybrida och icke-digitala lösningar för problemet (t.ex. föreställa sig och planera online tidsbanker, offentliga rapporteringssystem, resursdelningsplattformar).

Attityder

Villig att delta i utmaningar och tävlingar som syftar till att lösa intellektuella, sociala eller praktiska problem genom digitala teknologier (t.ex. hackathons, idétävlingar, bidrag, gemensamt initiering av projekt).
Motiverad att tillsammans designa och skapa nya produkter och tjänster med digitala enheter (dvs. slutanvändarutveckling) för att skapa ekonomiskt eller socialt värde för andra (t.ex. i makerspaces och andra kollektiva utrymmen).
Öppen för att engagera sig i kollaborativa processer för att gemensamt designa och skapa nya produkter och tjänster baserade på AI-system för att stödja och förbättra medborgarnas deltagande i samhället.

Dimension 5: Användningsfall

Nivå Mellanliggande 3

Arbetssituation: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter På egen hand:

Jag kan använda ett MOOC-forum för att be om väldefinierad information om kursen jag följer och jag kan använda dess verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa en ny post för att utbyta mer information.
Jag kan delta i en kollaborativ övning med andra studenter med hjälp av MOOC:ens tankekarta-verktyg för att förstå en konkret fråga på ett nytt sätt.
Jag kan lösa problem som att identifiera att jag introducerar en fråga eller kommentar på fel plats.

Lärscenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina mattekunskaper På egen hand:

Jag kan använda MOOC:ens forum för att be om väldefinierad information om kursen jag följer, och jag kan använda dess verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa en ny post för att utbyta mer information.
Jag kan delta i övningar på MOOC som använder simuleringar för att öva på ett matteproblem som jag inte lyckades lösa korrekt i skolan. Att diskutera övningarna i chatten med andra studenter hjälpte mig att närma mig problemet på ett annat sätt och förbättra mina kunskaper.
Jag kan lösa problem som att identifiera att jag introducerar en fråga eller kommentar på fel plats.

Kompetensområde 5 – Problemlösning

5.4 Identifiera digitala kompetensluckor

Dimension 1 • Kompetensområde: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens 5.4 Identifiera digitala kompetensluckor

Dimension 3: Behärskningsnivå

Grundnivå

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:
- Känna igen var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
- Identifiera var jag kan söka möjligheter för egenutveckling och hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.
På grundläggande nivå och med självständighet och lämplig vägledning vid behov kan jag:
- Känna igen var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
- Identifiera var jag kan söka möjligheter för egenutveckling och hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Mellanliggande nivå 3. På egen hand och lösa okomplicerade problem kan jag:

Förklara var min digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
Ange var jag kan söka väldefinierade möjligheter för egenutveckling och hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:
- Diskutera var min digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
- Ange hur jag kan stödja andra i deras digitala kompetensutveckling.
- Ange var jag kan söka möjligheter för egenutveckling och hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Avancerad nivå 5. Samtidigt som jag vägleder andra kan jag:

Visa var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
Illustrera olika sätt att stödja andra i utvecklingen av deras digitala kompetens.
Föreslå olika möjligheter för egenutveckling och hålla sig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:
- Bestämma vilka är de mest lämpliga sätten att förbättra eller uppdatera mina egna behov av digital kompetens.
- Bedöma utvecklingen av andras digitala kompetens.
- Välja de mest lämpliga möjligheterna för egenutveckling och för att hålla sig uppdaterad med nya utvecklingar.

Höggradigt specialiserad nivå 7. På en höggradigt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att förbättra digital kompetens, och hitta möjligheter för egenutveckling och hålla sig uppdaterad med nya utvecklingar.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att identifiera digitala kompetensluckor.

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:
- Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många interagerande faktorer som är relaterade till att förbättra digital kompetens, och hitta möjligheter för egenutveckling och hålla sig uppdaterad med den digitala utvecklingen.
- Föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder i 2.2

Kunskap

Medveten om att digital kompetens innebär ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt användande av digitala teknologier för att uppnå mål relaterade till arbete, lärande, fritid, inkludering och deltagande i samhället.
Medveten om att svårigheter vid interaktion med digitala teknologier kan bero på tekniska problem, brist på självförtroende, egna kompetensgap eller olämpligt val av digitalt verktyg för att lösa det aktuella problemet.
Medveten om att digitala verktyg kan användas för att hjälpa till med att identifiera ens lärintressen och sätta personliga mål i livet (t.ex. inlärningsvägar).
Känner till att online-lärande kan erbjuda möjligheter (t.ex. videotutorials, online-seminarier, blended-learning-kurser, massiva öppna online-kurser) för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen inom digital teknologi och för att utveckla nya digitala färdigheter. Vissa online-lärandemöjligheter ackrediterar även inlärningsresultaten (t.ex. genom mikrocertifikat, certifieringar).
Medveten om att AI är ett ständigt utvecklande område, vars utveckling och inverkan fortfarande är mycket oklar. (AI)

Färdigheter

Vet hur man får tillförlitlig feedback på digital kompetens genom självbedömningsverktyg, testning av digitala färdigheter och certifiering.
Kapabel att reflektera över sin kompetensnivå och planera och agera för att förbättra sina kunskaper (t.ex. genom att gå med i kommunens utbildningskurs om digital kompetens).
Vet hur man pratar om vikten av att känna igen “falska nyheter” till andra (t.ex. äldre, yngre) genom att visa exempel på tillförlitliga nyhetskällor och hur man skiljer dem åt.

Attityder

Har en inställning till att fortsätta lära sig, utbilda sig själv och hålla sig informerad om AI (t.ex. för att förstå hur AI-algoritmer fungerar; för att förstå hur automatiskt beslutsfattande kan vara partiskt; för att skilja mellan realistisk och orealistisk AI; och för att förstå skillnaden mellan Artificial Narrow Intelligence, dvs. dagens AI som kan utföra smala uppgifter såsom spel, och Artificial General Intelligence, dvs. AI som överträffar mänsklig intelligens, vilket fortfarande är science fiction). (AI)
Öppen för att be om att få lära sig hur man använder en applikation (t.ex. hur man bokar en läkartid på internet) istället för att delegera uppgiften till någon annan.
Villig att hjälpa andra att förbättra deras digitala kompetenser, bygga på deras styrkor och mildra deras svagheter.
Låter sig inte avskräckas av den snabba teknikförändringens takt men tror att man alltid kan lära sig mer om hur teknik kan användas i dagens samhälle.
Beredskap att värdera ens egen potential, liksom andras potential, att kontinuerligt lära sig med digitala teknologier som en livslång process som kräver öppenhet, nyfikenhet och beslutsamhet.

Användningsfall för problemlösning: Mellannivå 3

Arbetsscenarie: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter

På egen hand:
- Jag kan använda ett MOOC-forum för att begära väldefinierad information om kursen jag följer och använda dess verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa en ny post för informationsutbyte.
- Jag kan delta i ett samarbetsövning med andra studenter genom att använda MOOC:ens tankekarteverktyg för att förstå en konkret fråga på ett nytt sätt.
- Jag kan åtgärda problem såsom att identifiera att jag introducerar en fråga eller kommentar på fel ställe.

Lärandescenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina matematikkunskaper

På egen hand:
- Jag kan använda MOOC:ens forum för att begära väldefinierad information om kursen jag följer och använda deras verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa en ny post för informationsutbyte.
- Jag kan delta i MOOC:ens övningar som använder simuleringar för att öva på ett matteproblem som jag inte löste korrekt i skolan. Att diskutera övningarna i chatten med andra studenter hjälpte mig att närma mig problemet på ett annat sätt och förbättra mina färdigheter.
- Jag kan åtgärda problem såsom att identifiera att jag introducerar en fråga eller kommentar på fel ställe.

3. Resursavsnitt

Denna sektion ger en översikt över befintligt referensmaterial för DigComp, vilket sammanfattar tidigare utgivna publikationer och referenser.

Resurser och information för att stödja användningen av DigComp

Resurs	Detta Rapport	Annat Källa
DigComp-webbplats		ec.europa.eu/jrc/en/digcomp
Kompetensbeskrivare	s.9-50
Förklaring av olika versioner av DigComp	Bilaga 1 s.68
Översättningar av DigComp (hela och delvis)	s.55
Ordlista	s.63
Digital Skills Index (del av DESI-index)	s.52
Fallstudie om översättning av DigComp-ramverket (Slovenien-fallet)		DigComp 2.1, s. 63
Ett exempel på Dim. 5 utvecklad över alla 8 nivåer (DigComp kompetens 1.1)		DigComp 2.1, s. 19
Ändringar mellan beskrivare från 1.0 till 2.0		DigComp 2.0 s. 14-16, Bilaga 1
Kartläggning med UNESCO MIL-ramverket		DigComp 2.0, Bilaga 2 och 3
Korsreferens med andra Nyckelkompetenser		DigComp 1.0, Bilaga V
Korsreferens mellan kompetenser (1.0)		DigComp 1.0, Bilaga II

Verktyg för självreflektion, övervakning och certifiering av digital kompetens

Europass CV online
Europass CV Online-verktyget gör det möjligt för användare att lista och organisera sina digitala färdigheter i Europass-profilen enligt DigComp-modellen och sedan lägga till det i sitt curriculum vitae (CV). Listan kan också inkludera verktyg och programvara, samt projekt eller prestationer som de vill framhäva. Generellt sett skisserar Europass CV ett format för att strukturera ens CV med information om utbildning, träning, arbetslivserfarenhet och färdigheter.
Webbplats: europa.eu/europass/en/how-describe-my-digital-skills

Självbedömningsverktyg på Digital Skills and Jobs Platform
Genom att använda plattformen Digital Skills and Jobs kan alla EU-medborgare få tillgång till ett självbedömningsverktyg för digital kompetens. Verktyget bygger på DigComp och finns tillgängligt på alla EU-språk. Genom att genomföra testet kan man lära sig mer om sina digitala färdigheter och, viktigt, upptäcka vad nästa steg för att förbättra dem skulle vara. För detta ändamål kommer plattformen att ge matchande förslag på kurser och inlärningsmöjligheter och föreslå vilka digitala färdigheter man ska fokusera på.
Webbplats: digital-skills-jobs.europa.eu/digitalskills

DigCompSat

DigCompSat är ett verktyg för självreflektion baserat på det digitala kompetensramverket för medborgare, som möjliggör bedömning av alla 21 DigComp-kompetenser motsvarande färdighetsnivåerna 1 till 6 (grundläggande, mellanliggande och avancerad). Frågebanken består av 82 självbedömningsfrågor som har goda psykometriska egenskaper inklusive deras validitet och interna konsistens. De utför tre huvudfunktioner: mäter befintliga kompetenser på områdesnivå baserat på respondenternas självbedömning; identifierar kompetensgap; och ökar medvetenheten om vad digital kompetens innebär nuförtiden. Frågebanken finns på engelska, spanska och lettiska. Rapporten med frågebanken är tillgänglig under en CC BY 4.0 Creative Commons-licens som tillåter återanvändning och översättning, förutsatt att originalkällan nämns. DigCompSAT-rapporten beskriver processen och metoden som använts för att uppnå resultatet. Detta innebar att flera experter involverades och att tre pilottester genomfördes i Irland, Spanien och Lettland, med totalt över 600 representativa medlemmar från de lokala befolkningarna. Rapportens bilagor tillhandahåller analysen av statistiska data och banken av frågor som användes i förpilot- och pilotfaserna (på engelska, spanska och lettiska). Forskningsprojektet genomfördes av All Digital 2019-2020 efter en upphandling av Joint Research Centre. rapport (2020): data.europa.eu/doi/10.2760/77437

MyDigiSkills

MyDigiSkills är ett onlineverktyg som låter medborgare reflektera över sin digitala kompetens med hjälp av DigCompSat. Testet finns tillgängligt på 11 språk: nederländska, engelska, franska, tyska, italienska, lettiska, litauiska, rumänska, ryska, spanska och ukrainska. All Digital är för närvarande värd för tjänsten (se mer BOX 2. Ursprung till MyDigiSkills). MyDigiSkills-partners och tredje parter kan begära en “testkod” för att genomföra ett test med en specifik grupp användare, t.ex. en skola och dess elever, en stad och dess medborgare. Testorganisatörer kan filtrera och extrahera resultaten efter en kohort från MyDigiSkills-databasen som ett anonymiserat dataset. All Digital och MyDigiSkills-partnerna har kommit överens om att göra alla testresultat tillgängliga som anonymiserade öppna data för forskningsändamål. webbplats: mydigiskills.eu

Digital Skills Index

Sedan 2015 har Europeiska kommissionen övervakat EU-medborgares digitala aktivitetsnivå med hjälp av Digital Skills Index (DSI). Fram till 2019 baserades detta sammansatta index på DigComp:s fyra kompetensområden (information, kommunikation, innehållsskapande och problemlösning), och sedan 2022 har det femte området Säkerhet lagts till. DSI använder data insamlade av Eurostat genom European Union Survey on Internet Usage in Households and by Individuals. Undersökningen fokuserar på hur individer har använt internet under de senaste tre månaderna, och ett antal variabler från undersökningen används som en proxy för digitala färdigheter. Undersökningen täcker ett representativt urval av EU:s befolkning i åldrarna 16 till 74 år. webbplats: ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/tepsr_sp410_esmsip2.htm(Se, 4. Statistical Indicator)

Arbete med DigComp-certifiering

En Community of Practice har skapats för att stödja utformningen och utvecklingen av studien för genomförbarheten av European Digital Skills Certification (EDSC), samt dess eventuella samråds- och deltagandeprocesser. Från början av 2022 samlar Digital Skills Certifications Community of Practice cirka 350 medlemmar från offentlig sektor, privat sektor och tredje sektorn, som arbetar på lokal, regional, nationell och internationell nivå, inklusive en rättvis representation från policy, utbildnings- och träningsindustrin, affärstjänster och medborgartjänstaktörer. webbplats: all-digital.org/certification-cop

BOX 2. Ursprung till MyDigiSkills

AUPEX (Asociación de Universidades Populares de Extremadura) är en spansk ideell organisation som förenar lokala vuxenutbildningscentra och utvecklar livslånga lärandeprojekt med fokus på digital kompetens. År 2021 utvecklade AUPEX ett projekt för att skapa ett online-självbedömningstest för digital kompetens. De använde de 82 frågorna som utvecklats för DigCompSat, dess svarsalternativ och poängsättning av resultat. Senare erbjöds det onlineverktyget till All Digital och dess medlemmar för att omvandla det till en flerspråkig tjänst som nu är känd som MyDigiSkills. Intresserade partners kommer att behöva ta hand om sin nationella version och göra allt översatt innehåll och gränssnitt tillgängliga på egen bekostnad.

3.2. Rapporter och guider för DigComp-implementering

DigComp i praktiken: Bli inspirerad, gör det möjligt
Denna guide stödjer intressenter i implementeringen av DigComp-ramverket genom att dela 38 befintliga inspirerande exempel på DigComp-implementeringar av en mängd olika aktörer inom olika områden: utbildning och träning, livslångt lärande och inkludering, samt anställning. Dessa illustreras av 50 innehållsföremål bestående av korta fallstudier och verktyg. Listan med exempel som tillhandahålls i guidens bilaga är inte uttömmande och syftar till att illustrera det breda spektrumet av DigComp-implementeringspraxis.
guide (2018):
data.europa.eu/doi/10.2760/112945

DigComp på jobbet
Denna rapport och den medföljande guiden (publiceras separat) vänder sig till och stöder intressenter med analyser och 9 inspirerande exempel och relaterade resurser av DigComp-implementeringar för anställningsbarhet och anställning. Den beskriver användningen av DigComp av Arbetsmarknadsintermediärer (AMI) som arbetar för att utveckla de digitala färdigheterna hos arbetslösa, arbetssökande, anställda och entreprenörer(-to-be) i syfte att öka deras anställningsbarhet (både inom den offentliga och privata sektorn).
rapport (2020):
data.europa.eu/doi/10.2760/17763

Implementeringsguide för DigComp på jobbet
Implementeringsguiden följer med rapporten “DigComp at Work” som publiceras separat. Den syftar till att stödja arbetsmarknadsintermediärer i deras digitala kompetensåtgärder i sammanhang av anställningsbarhet eller anställning. Den erbjuder specifika riktlinjer, exempel, tips och användbara resurser för användningen av DigComp för att definiera digital kompetensbehov för specifika jobb, för att bedöma digitala kompetenser och för att katalogisera, utveckla och leverera utbildning i digitala kompetenser.
guide (2020):
data.europa.eu/doi/10.2760/936769

3.3. Recensioner från internationella organisationer som inkluderar DigComp

UNESCO Institute for Statistics: Ett globalt referensramverk för digitala läsfärdigheter för SDG-indikator 4.4.2
Målet var att utveckla en metodik som kan tjäna som grund för hållbarhetsmålsindikator (SDG) 4.4.2: “Andelen ungdomar/vuxna som har uppnått åtminstone en minimal nivå av kompetens i digitala läsfärdigheter”. Baserat på resultaten föreslår projektteamet en slutversion till UNESCO:s institut för statistik för övervägande, den följer DigComp2.0 med 2 tillägg.
publikation (2018): unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000265403

UNICEF: Digital läskunnighet för barn: utforskning av definitioner och ramverk
Denna omfattande rapport belyser befintliga kompetensramverk (40 initiativ) och hur de kan anpassas till UNICEFs behov. Rapporten föreslår att UNICEF främst bör förlita sig på Europeiska kommissionens DigComp-ramverk, och när man arbetar i kontexten av utvecklingsländer och när ett bredare digitalt medborgarskapsansats föredras, föreslår rapporten användningen av ramverket Digital Kids Asia-Pacific utvecklat av UNESCO:s Asien- och Stillahavsregionkontor i Bangkok.
publikation (2019): unicef.org/globalinsight/reports/digital-literacy-children

Världsbanken: Digitala färdigheter: Ramverk och program
Denna rapport presenterar ett ramverk för digitala färdigheter, baserat på en granskning av internationella ramverk. För området digitala färdigheter för medborgare och icke-ICT-professioner betonar rapporten DigComp-ramverket och/eller dess anpassning av UNESCO UIS i det digitala litteracitetsglobala ramverket (DLGF). Det betonas ytterligare behovet av att anpassa ramverket till lokala sammanhang i länder för att utveckla relevanta utbildningskurser, träningsprogram och bedömningsramverk.
publikation (2020): hdl.handle.net/10986/35080

3.4. DigComp-översättningar och anpassningar

Tabell 2 och Tabell 3 visar två olika typer av översättningar av DigComp-publikationer; de bokstavliga översättningarna av rapporterna som antingen är helt eller delvis översatta, och de som är nationella och/eller sektoriella anpassningar av ramverket. Sektorsanpassningar hanterar utbildare, studenter inom högre utbildning och offentliganställda.

Översättningar av JRC:s DigComp-rapporter uppmuntras genom en öppen EC-licens som tillåter deras återanvändning och översättning, förutsatt att källan anges. Därför kan en översättning göras utan formellt JRC-tillstånd. Dock kan DigComp Community of Practice användas för att informera gemenskapen om de nya språkversionerna.

T.2 Bokstavliga och partiella översättningar av DigComp-rapporterna

Vitryssland: Digital Skills Coalition Belarus, v2.1 (rapport), 2021
Tjeckien: MUNI Press (Masaryk University Brno), v2.1 (delvis), 2019
Estland: Utbildnings- och forskningsministeriet, v1.0 (rapport)
Grekland: eGovernance-ministeriet, v2.1 (delvis), 2020
Ungern: DPMK, Innovations- och teknologiministeriet, v2.1 (rapport), 2019
Italien: AGID, v2.1 (rapport), 2018; Cittadinanza Digitale.eu, v1.0 och v2.0 (delvis)
Lettland: Vetenskaps- och utbildningsministeriet, v2.1 (rapport), 2021
Litauen: Ugdymo plėtotės centras (Utbildningsutvecklingscentrum), v2.1 (rapport), 2017
Polen: ECCC Foundation och ECDL Poland, v1.0 och v2.0 (rapport), 2016; v2.1 (rapport), 2019
Portugal: CIDTFF – Utbildnings- och psykologidepartementet, Universidade de Aveiro, v1.0 + v2.0 och v2.1 (rapport), 2017
Slovenien: Nationella utbildningsinstitutet Slovenien, v2.1 (rapport), 2017
Spanien: Murcias regionala regering – Skolförvaltningen, V1.0 (delvis), 2016; Junta de Extremadura – Consejería de Educación y Empleo / AUPEX, v2.1 (delvis), 2017; Asociación de Universidades Populares de Extremadura (AUPEX), v2.1 (rapport), 2018

T.3 Nationella, regionala och sektorspecifika anpassningar av ramverket

Österrike: Federala ministeriet för digital och ekonomisk frågor, 2019
Belgien: Utbildningsdepartementet i Flandern, 2019
Frankrike: Utbildningsministeriet, 2017
Spanien: Nationella institutet för utbildningsteknologier och lärarutbildning (INTEF), 2017; REBIUN, nätverket av spanska universitetsbibliotek; Murcias regionala regering – Skolförvaltningen, 2016

3.5. DigComp i ESCO-klassificeringen och översättningar

ESCO är den flerspråkiga klassificeringen av europeiska färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken som identifierar och kategoriserar cirka 3 000 yrken och 13 900 färdigheter och kompetenser som är relevanta för EU:s arbetsmarknad samt utbildning och träning. Den inkluderar även information om kvalifikationer som ägs och hanteras av de europeiska medlemsstaterna.

Den nya versionen av ESCO-klassificeringen (ESCO v1.1) inkluderar titlar och beskrivningar av de fem områdena och 21 kompetenserna i DigComp 2.0 i sin färdighets-/kompetenspelare. Vissa av dem har modifierats något för att följa med ESCO-reglerna (se TABLÅ 4). Till exempel är titlar i ESCO inte skrivna med stora bokstäver och de använder inte gerundform. I vissa fall har ytterligare ord lagts till för att avklara koncepten och tydligt placera dem i den digitala domänen, t.ex. har kompetensområdet “Information och datakunnighet” omvandlats till “digital databehandling” för att förenkla språket. För de specifika kompetenserna “programmering” och “skydd av enheter” har ESCO tillämpat en annan definition.

DigComp-kompetenserna finns för närvarande också tillgängliga i nedladdningssektionen av ESCO-portalen (i CSV- och ODS-format) och genom ESCO:s webbtjänst Application Program Interface (API) och en ESCO Local API. I framtiden kommer det att vara möjligt att filtrera för DigComp-områden och kompetenser direkt i ESCO:s färdighetspelare.

Som allt ESCO-innehåll har även DigComp-kompetenserna översatts av Europeiska kommissionens översättningstjänster och granskats av ESCO:s nationella korrespondenter på alla 23 officiella EU-språk, norska, isländska och arabiska, och är länkade till andra ESCO-färdigheter. Översättningarna finns tillgängliga i olika filformat med användning av lämpliga filter (välj version 1.1.0 för den senaste uppdateringen) från portalens nedladdningssektion.

För att underlätta tillgången till dessa översättningar (förutom arabiska) har ESCO producerat rapporten Translations of DigComp 2.0 in ESCO som för alla 5 områden och 21 kompetenser tillhandahåller:

DigComp-etikett/titel
ESCO URI (endast för de 21 specifika kompetenserna – I länkat dataformat identifieras varje koncept av en Uniform Resource Identifier.)
ESCO-etikett/titel på engelska
Översatt ESCO-etikett/titel
DigComp-beskrivare
ESCO-beskrivning på engelska, och den översatta ESCO-beskrivningen

T.4 Mappning av DigComp-kompetensområden och ESCO digitala kompetenser

ESCO: Digital databehandling
DigComp: Information och datakunnighet
ESCO: Digital kommunikation och samarbete
DigComp: Kommunikation och samarbete
ESCO: Digitalt innehållsskapande
DigComp: Digitalt innehållsskapande
ESCO: ICT-säkerhet
DigComp: Säkerhet
ESCO: Problemlösning med digitala verktyg
DigComp: Problemlösning

3.6. DigComp-praxisgemenskapen

DigComp-praxisgemenskapen (CoP) finns tillgänglig online och är öppen för alla, både individer och organisationer, som arbetar med utveckling av digital kompetens och har erfarenhet av att använda DigComp-ramverket. CoP erbjuder olika perspektiv och intressepunkter: policy, forskning, utbildning och träning, anställningsbarhet och utveckling av mänskliga resurser, inkluderingsprojekt och andra.

I början av 2022 hade DigComp CoP 575 medlemmar från 57 länder i Europa och andra delar av världen. Som visas i FIG. 4 representeras den största gruppen av utbildningsorganisationer, i synnerhet universitetslärare, forskare och studenter (190 medlemmar). Bland organisationer inom tredje sektorn representeras nästan hälften (51) av digitala kompetenscenter, inklusive flera medlemmar i All Digital.

Utöver specifika aktiviteter som drivs av arbetsgrupper, som de relaterade till DigComp 2.2-revisionsprocessen, innehåller CoP:

Diskussioner som startas av medlemmar eller moderatorer om olika ämnen (t.ex. tillvägagångssätt och verktyg för validering av digital kompetens i utbildning och andra sammanhang; den digitala kompetensen hos hälsovårdspersonal, lärare och andra arbetare)
Förfrågningar och delning av förslag och resurser om specifika aspekter (t.ex. initiativ och material för digital läskunnighet i utvecklingsländer; partnersökningar för nya projekt; delning av rapporter om digital kompetensprojekt och studier; information om nya utlysningar och policyinitiativ relaterade till utveckling av digital kompetens på EU-nivå)
Ett arkiv med referensdokument för DigComp, andra användbara dokument och korta beskrivningar delade av medlemmar om deras erfarenheter av att implementera DigComp
Webbinarier där CoP-medlemmar och andra intressenter presenterar sina DigComp-relaterade aktiviteter.

FIG.4 Typer av medlemmar i DigComp CoP

BOX 3. Ursprung till DigComp online-praxisgemenskap

Efter en workshop om DigComp och anställningsbarhet som ägde rum sommaren 2019 i Bilbao, gick All Digital och Ikanos-projektet från den baskiska regeringen samman för att främja bredare antagande och stödja utvecklingen av DigComp genom att etablera den europeiska DigComp-praxisgemenskapen (CoP). All Digital gjorde en online kollaborativ plattform tillgänglig för att vara värd för DigComp CoP. DigComp CoP blev aktiv och började växa från början av 2021 när den, i samråd med JRC, engagerade sig i DigComp 2.2-revisionsprocessen.

4. Andra ramverk

4.1 Internationella organisationer

UNESCO: Ramverk för medie- och informationskunnighet UNESCOs ramverk för medie- och informationskunnighet (MIL) utvecklades ungefär samtidigt som DigComp-ramverket och båda har som mål att möjliggöra för människor att utveckla digital kompetens för att stödja deras livschanser och anställbarhet. UNESCOs ramverk kompletterar DigComp-ramverket särskilt i sitt fokus på medie- och informationskunnighet för att fördjupa förståelsen av mediernas roll och funktioner i demokratiska samhällen. Många av kompetenserna i båda ramverken kan korsrefereras, vilket möjliggör att läroplaner och utbildningsmaterial kan användas på ett utbytbart sätt. Mappningen mellan DigComp och MIL-element är tillgänglig i DigComp 2.0, bilaga 2 och 3.

UNESCO Digital Kids Asia Pacific: Digitalt medborgarskap för barn Digital Kids Asia-Pacific (DKAP) Framework vägleder barns digitala medborgarskapsinterventioner genom att tillhandahålla en holistisk, rättighetsbaserad och barncentrerad metod strukturerad över 5 domäner och 16 kompetenser. Det medföljande bedömningsverktyget är validerat bland 15-åriga studenter i fyra länder i Asien och Stillahavsområdet. På konceptuell nivå finns det många komplementariteter mellan ramverken (t.ex. Digital litteracitet, Digital kreativitet och innovation, Säkerhet, Digitalt deltagande). Ett intressant mervärde är den socio-emotionella domänen som fokuserar på digital emotionell intelligens, vilket är den del som behandlas i LifeComp-ramverket i nyckelkompetenser för livslångt lärande (se LifeComp).

4.2 Ramverk för att stödja nyckelkompetenser för livslångt lärande

Den uppdaterade rådsrekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande identifierar åtta nyckelkompetenser som behövs för personlig uppfyllelse, en hälsosam och hållbar livsstil, anställbarhet, aktivt medborgarskap och social inkludering. Förutom digital kompetens inkluderar nyckelkompetenserna: Läskunnighet, Flerspråkighet, Numeriska, vetenskapliga och ingenjörskunskaper, Interpersonella färdigheter och förmågan att anta nya kompetenser, Aktivt medborgarskap, Entreprenörskap samt Kulturell medvetenhet och uttryck.

Ett antal referensramverk har utvecklats av Europeiska kommissionen och Europarådet för att stödja utbildnings- och utbildningsinstitutioner i att tillhandahålla utbildning, träning och livslångt lärande för alla (FIG. 5). Exemplen på följande sidor är inte uttömmande, för fler exempel, se rapporten (2018): eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52018SC0014

Figur.5 Både Europeiska kommissionen och Europarådet har skapat referensramar för att stödja konceptualiseringen av nyckelkompetenserna och deras centrala terminologi.

EntreComp

Utvecklingen av den entreprenöriella kapaciteten hos europeiska medborgare är en av de åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande. Skapandet av entreprenöriellt värde och entreprenöriellt lärande kan ske inom alla livets områden; att omvandla idéer till delat värde är lika relevant för att främja ens karriär, stödja ens lokala sportlag eller etablera ett nytt socialt företag. Rapporten med titeln EntreComp: Ramverket för entreprenörskapskompetens beskriver entreprenörskap som en livslång kompetens och identifierar vilka element som gör någon entreprenöriell.

rapport (2016): data.europa.eu/doi/10.2791/593884

Källa: Exemplen i Dimension 4 som fokuserar på sambandet mellan DigComp och EntreComp inkluderar följande: 237, 239, 242, 243, 244

LifeComp

LifeComp: Europeiska ramverket för nyckelkompetenserna personlig, social och lärande kompetens är ett ramverk för att etablera en gemensam förståelse för nyckelkompetensen “personlig, social och lärande”. LifeComp är ett icke-förskrivande konceptuellt ramverk som kan användas som grund för utveckling av läroplaner och lärandeaktiviteter. Målet är att bygga ett meningsfullt liv, hantera komplexitet, vara framgångsrika individer, ansvarsfulla sociala aktörer och reflekterande livslånga lärande. LifeComp beskriver nio kompetenser som alla kan lära sig genom formell, informell och icke-formell utbildning.

publikation (2020): data.europa.eu/doi/10.2760/922681

not: Exemplen i Dimension 4 som fokuserar på sambandet mellan DigComp och LifeComp inkluderar följande: 4, 53, 55, 83, 89, 91, 95, 97, 100, 102, 103, 188, 196, 199, 248, 251, 256, 258.

CEFR

Den Gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning (CEFR) utformades för att ge en transparent, sammanhängande och heltäckande grund för utarbetande av språkkurser och läroplansriktlinjer, utformning av undervisnings- och läromaterial, samt bedömning av språkkunskaper i främmande språk. CEFR Companion Volume innehåller även det kompletta setet av utvidgade CEFR-beskrivare för mediation, online-interaktion, flerspråkig/flerkulturell kompetens och teckenspråkskompetenser. De illustrativa beskrivarna har anpassats med inkluderande formuleringar för teckenspråk och alla beskrivare är nu könsneutrala.

portal: coe.int/web/common-european-framework-reference-languages

Kompetenser för demokratisk kultur

Ett referensramverk för kompetenser för demokratisk kultur fokuserar på kompetenser som behövs för att effektivt delta i en demokratikultur och leva fredligt tillsammans med andra i kulturellt mångfaldiga demokratiska samhällen. Det beskriver ett brett utbud av interkulturella, medborgerliga, sociala och tvärsektoriella kompetenser som kan användas för att stödja undervisning om nyckelkompetensen kulturell medvetenhet och uttryck. Ramverket innefattar en rad uttalanden som anger lärandemål och resultat för varje kompetens för att hjälpa utbildare att utforma lärsituationer som gör det möjligt för dem att observera elevers beteende i relation till en given kompetens.

portal: coe.int/web/reference-framework-of-competences-for-democratic-culture

not: Exemplen i Dimension 4 som fokuserar på sambandet mellan DigComp och medborgarskap (som det definieras i rekommendationen för nyckelkompetenser) inkluderar följande: 72, 73, 77, 80, 81

Figur 6 EC-JRC:s kompetensramverk och verktyg

DigCompConsumers Det digitala kompetensramverket för konsumenter erbjuder ett referensramverk för att stödja och förbättra konsumenters digitala kompetens, dvs. den kompetens konsumenter behöver för att fungera aktivt, säkert och assertivt på den digitala marknaden. DigCompConsumers betraktas som ett derivatarbete eftersom det använder DigComp:s konceptuella referensmodell som grund för ett nytt digitalt kompetensramverk i ett specifikt sammanhang. DigCompConsumers är ett produkt av samarbete mellan GD Justitie och konsumenter och JRC. ramverk på 23 språk (2016): ec.europa.eu/jrc/en/digcompconsumers

DigCompEdu Det europeiska ramverket för digital kompetens för utbildare beskriver vad det innebär för utbildare att vara digitalt kompetenta. Det ger en allmän referensram för att stödja utvecklingen av utbildningsspecifika digitala kompetenser i Europa. DigCompEdu riktar sig till utbildare på alla utbildningsnivåer, från tidig barndom till högre och vuxenutbildning, inklusive allmän och yrkesutbildning, specialundervisning och informella lärsammanhang. publikation (2017): data.europa.eu/doi/10.2760/178382 webbplats: ec.europa.eu/jrc/en/dig-compedu, se stödmaterial för översättningar verktyg: SELFIEforTEACHERS är ett online självreflektionsverktyg baserat på DigCompEdu.

DigCompOrg Det finns ett behov av att stödja utbildningsorganisationer i deras digitala kapacitetsbyggande. Det europeiska ramverket för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer syftar till att främja effektivt digitaltidsålderslärande. Ramverket kan underlätta transparens och jämförbarhet mellan relaterade initiativ i hela Europa och spela en roll i att ta itu med fragmentering och ojämn utveckling över medlemsstaterna. publikation (2015): data.europa.eu/doi/10.2791/54070 verktyg: SELFIE är ett online självreflektionsverktyg baserat på DigCompOrg: för skolors digitala kapacitet.

GreenComp Det europeiska gröna avtalet främjar lärande om miljömässig hållbarhet i Europeiska unionen. GreenComp är ett europeiskt hållbarhetskompetensramverk som identifierar en uppsättning hållbarhetskompetenser för att införliva i utbildningsprogram för att hjälpa elever utveckla kunskaper, färdigheter och attityder som främjar sätt att tänka, planera och agera med empati, ansvar och omsorg om vår planet och folkhälsan. publikation (2021): data.europa.eu/doi/10.2760/13286

Ordlista

Algoritm

en ändlig sekvens av väldefinierade instruktioner, typiskt använd för att lösa en klass av specifika problem eller för att utföra en beräkning. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Al-gorithm

Artificiell intelligens

“AI hänvisar till system baserade på maskiner som kan, givet en uppsättning människodefineda mål, göra förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar verkliga eller virtuella miljöer. AI-system interagerar med oss och agerar på vår miljö, antingen direkt eller indirekt. Ofta verkar de fungera autonomt och kan anpassa sitt beteende genom att lära sig om kontexten.” Källa: UNICEF, 2021, s.16

Artificiellt intelligenssystem (AI-system)

en mjukvara som är utvecklad med en eller flera av teknikerna och metoderna som listas i bilaga I i förslaget till AI-lag (t.ex. maskininlärning, kunskapsbaserade metoder och statistiska modeller) och som kan, för en given uppsättning människodefineda mål, generera utdata såsom innehåll, förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar de miljöer de interagerar med. AI-lagsförslaget (COM/2021/206 final)

Data

en sekvens av en eller flera symboler som ges mening genom specifika tolkningshandling(ar) (data har ingen inneboende mening). Data kan analyseras eller användas i ett försök att förvärva kunskap eller fatta beslut. Digital data representeras med hjälp av det binära talsystemet av ettor (1) och nollor (0) till skillnad från dess analoga representation. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Data_(computing)

Datavisualisering

är ett tvärvetenskapligt fält som hanterar grafisk representation av data för att tydligt och effektivt kommunicera information till användare. Det gör komplex data mer tillgänglig, förståelig och användbar, men kan också vara reduktiv. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Data_visualization

Digital tillgänglighet (DA)

i vilken utsträckning människor från en befolkning med det bredaste spektrumet av egenskaper och förmågor kan använda digitala produkter, system, tjänster, miljöer och anläggningar för att uppnå ett specificerat mål i en specificerad användningssituation (direkt användning eller användning stödd av assistansteknologier). (Modifierad från EN 301547).

Digital kommunikation

hänvisar till kommunikation med hjälp av digital teknik. Olika kommunikationsmetoder finns, t.ex. synkron kommunikation (kommunikation i realtid, t.ex. via Skype eller videochatt eller Bluetooth) och asynkrona (ej samtidig kommunikation, t.ex. e-post, forum för att skicka ett meddelande, sms) som använder till exempel, en till en, en till många, eller många till många metoder.

Digitalt innehåll

data som produceras och tillhandahålls i digital form (direktiv (EU) 2019/770), till exempel video, ljud, applikationer, digitala spel och annan mjukvara. Digitalt innehåll inkluderar information som sänds, streamas eller innehålls i datorfiler. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Digital_content

Digital miljö

en kontext eller en “plats” som möjliggörs av teknik och digitala enheter, ofta överförd via internet eller andra digitala medel, t.ex. mobilnätverk. Poster och bevis på en individs interaktion med en digital miljö utgör deras digitala fotavtryck. I DigComp används termen digital miljö som en bakgrund för digitala handlingar utan att namnge en specifik teknologi eller ett verktyg.

Digital tjänst

tillåter en användare (medborgare, kons ument) att skapa, bearbeta, lagra eller få tillgång till data i digital form och att dela eller interagera med data i digital form som laddats upp eller skapats av samma eller andra användare av den tjänsten (direktiv (EU) 2019/770).

Digital teknologi

varje produkt som kan användas för att elektroniskt skapa, visa, distribuera, modifiera, lagra, hämta, sända och ta emot information i digital form. Till exempel persondatorer och enheter (t.ex. en stationär dator, bärbar dator, netbook, surfplatta, smarttelefoner, PDA med mobiltelefonfunktioner, spelkonsoler, mediaspelare, e-bokläsare, smarta assistenter, AR/VR-headset och andra enheter), digital TV, robotar.

Digitala verktyg

digital teknologi (se: digital teknologi) som används för ett visst syfte eller för att utföra en särskild informationsbehandlingsfunktion, kommunikation, innehållsskapande, säkerhet eller problemlösning.

Desinformation och felinformation

desinformation är falsk information som avsiktligt skapas och sprids för att vilseleda människor medan felinformation är falsk information oavsett avsikt att vilseleda eller föra människor bakom ljuset. Källa: europa.eu/learning-cor-ner/spot-and-fight-disinformation_en

Ekkokammare

hänvisar till situationer i sociala medier och online-diskussionsgrupper där övertygelser förstärks eller förstärks genom kommunikation och upprepning inom ett stängt, isolerat system. Deltagare tar vanligtvis emot information som stärker deras befintliga åsikter utan att stöta på motsatta åsikter. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Echo_chamber_(media)

eIDAS

Förordningen om elektronisk identifiering och tillits-tjänster är en rättslig ram för människor, företag och offentliga förvaltningar att säkert få tillgång till tjänster och genomföra transaktioner online med bara ‘ett klick’. Det innebär högre säkerhet och mer bekvämlighet för alla onlineaktiviteter såsom att lämna in skattedeklarationer, registrera sig vid ett utländskt universitet, öppna ett bankkonto på distans, etablera ett företag i ett annat medlemsland, autentisering för internetbetalningar. I DigComp 2.2 syftar exemplen nr: 68, 70, 180 och 185 till att illustrera olika tillämpningar. Mer information: digital-strategy.ec.europa.eu/en/poli-cies/eidas-regulation

Filterbubbla

kan uppstå från personanpassade sökningar på internet och/eller sociala medier när en algoritm selektivt gissar vilken information en användare skulle vilja se baserat på information om användaren, såsom plats, tidigare klickbeteende och sökhistorik. Modifierad från: en.wiki-pedia.org/wiki/Filter_bubble

GDPR

Allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 är den rättsliga ramen som fastställer riktlinjer för insamling och behandling av personuppgifter för individer inom Europeiska unionen. GDPR trädde i kraft över hela EU den 25 maj 2018. Se mer: gdpr.eu

Internet of things (IoT)

beskriver fysiska objekt (eller grupper av sådana objekt) som är inbäddade med sensorer, bearbetningsförmåga, mjukvara och andra teknologier som ansluter och utbyter data med andra enheter och system över internet eller andra kommunikationsnätverk. Modifierad från: en.wikipedia.org/wiki/Internet_of_things

Mediekunnighet

avser färdigheter, kunskap och förståelse som gör det möjligt för medborgare att använda medier effektivt och säkert. För att möjliggöra för medborgare att få tillgång till information och använda, kritiskt bedöma och skapa medieinnehåll ansvarsfullt och säkert, behöver medborgarna ha avancerade mediekunnighetsfärdigheter. Mediekunnighet bör inte begränsas till att lära sig om verktyg och teknologier, utan bör syfta till att utrusta medborgare med de kritiska tänkande färdigheter som krävs för att utöva omdöme, analysera komplexa verkligheter och känna igen skillnaden mellan åsikt och fakta. Källa: EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (2018)

Integritetspolicy

termen relaterad till skyddet av personuppgifter, till exempel hur en tjänsteleverantör samlar in, lagrar, skyddar, avslöjar, överför och använder information (data) om sina användare, vilka data som samlas in, etc. Se även GDPR.

Problemlösning

“en individs förmåga att engagera sig i kognitiv bearbetning för att förstå och lösa problemsituationer där en lösningsmetod inte är omedelbart uppenbar. Det inkluderar viljan att engagera sig i sådana situationer för att uppnå sin potential som en konstruktiv och reflekterande medborgare” (OECD, 2014, s. 30).

Social inkludering

processen att förbättra villkoren för individer och grupper att delta i samhället. Social inkludering syftar till att ge fattiga och marginaliserade människor möjligheten att dra nytta av de växande globala möjligheterna. Det säkerställer att människor har en röst i beslut som påverkar deras liv och att de har lika tillgång till marknader, tjänster och politiska, sociala och fysiska utrymmen. Modifierad från Världsbanken.

Strukturerad miljö

där data finns i ett fast fält inom en post eller fil, till exempel relationsdatabaser och kalkylblad.

Teknologiskt svar/lösning

hänvisar till försöket att använda teknologi (och/eller ingenjörskonst) för att lösa ett problem.

Välbefinnande

termen relaterar till WHO:s definition av god hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande, och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Socialt välbefinnande hänvisar till känslan av delaktighet med andra och med samhällen (t.ex. tillgång till och användning av socialt kapital, socialt förtroende, social sammanhållning och sociala nätverk).

Referenser

Ala-Mutka, K. (2011). Kartläggning av digital kompetens: Mot en konceptuell förståelse. (JRC Tekniska Anteckningar Nr. JRC67075). IPTS. https://doi.org/10.13140/RG.2.2.18046.00322 Brodnik, A., Csizmadia, A., Futschek, G., Kralj, L., Lonati, V., Micheuz, P., & Monga, M. (2021). Programmering för alla: Att förstå programmens natur. ArXiv:2111.04887 [Cs]. http://arxiv.org/abs/2111.04887 Carretero, S., Vuorikari, R., & Punie, Y. (2017). DigComp 2.1: Ramverket för digital kompetens för medborgare med åtta kompetensnivåer och användningsexempel. Publikationstjänsten för Europeiska unionen. https://data.europa.eu/doi/10.2760/38842 Europeiska kommissionen. (2022). Översättningar av DigComp 2.0 i klassificeringen av europeiska färdigheter, kompetenser och yrken (ESCO). Publikationstjänsten för Europeiska unionen. DOI:10.2767/316971 Europeiska unionen. (2018). Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (ST/9009/2018/INIT). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:O-J.C_.2018.189.01.0001.01.ENG Ferrari, A. (2012). Digital kompetens i praktiken: En analys av ramverk. Publikationstjänsten för Europeiska unionen. https://data.europa.eu/doi/10.2791/82116 Ferrari, A. (2013). DIGCOMP: Ett ramverk för att utveckla och förstå digital kompetens i Europa. Publikationstjänsten. doi:10.2788/52966 Ferrari, A., Brecko, B., & Punie, Y. (2014). DIGCOMP: Ett ramverk för att utveckla och förstå DigitalKompetens i Europa. ELearning Papers, 38, 1–14. Ferrari, A., Punie, Y., & Redecker, C. (2012). Att förstå digital kompetens i det 21:a århundradet: En analys av nuvarande ramverk. I EC-TEL 2012: 21st Century Learning for 21st Century Skills (s. 79–92). Janssen, J., & Stoyanov, S. (2012). Onlinekonsultation om experters syn på digital kompetens. Publikationstjänsten för Europeiska unionen. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC73694 OECD. (2014). Bedömning av problemlösningsförmåga i PISA 2012. I PISA 2012-resultat: Kreativ problemlösning (Volym V): Elevers färdigheter i att hantera verkliga problem. OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264208070-6-en Vuorikari, R., Punie, Y., Carretero Gomez, S., & Van den Brande, L. (2016). DigComp 2.0: Ramverket för digital kompetens för medborgare. Uppdateringsfas 1: Den konceptuella referensmodellen. Publikationstjänsten för Europeiska unionen. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC101254

Erkännanden

Flera personer var involverade i olika roller (t.ex. experter, bidragsgivare, intressenter) och all deras hjälp har varit extremt värdefull! Inte alla bidrag kan erkännas, till exempel var deltagandet i den offentliga valideringen anonymt. Författarna är tacksamma för varje råd, förslag, redigering, stöd och intressanta diskussioner som har ägt rum och som har lett till slutprodukten – ett stort “tack” för ditt engagemang och ditt åtagande för DigComp-ramverket!

Bidragsgivare, Frank Mockler (IE) WG Bidragsgivare, Gabriel principles, Ulrike Domany (AT) Reflektioner över principer, Ángel de la Cuesta Padilla (ES) WG Bidragsgivare, Graciela Vera Pospelova (ES) WG Bidragsgivare, Violetta Lonati Parrilla Ramírez (ES) WG Bidragsgivare, Gema Parrado (ES) (IT) Författare Programmeringsdok, Wayne Holmes (UK) WG Webbinarbidragsgivare, Georg Jürgens (BE) WG Bidragsgivare, Bidragsgivare, Walter Claassen (SA) Webbinarbidragsgivare, George Evangelinos (UK) WG Ledare, Gerald Futschek Žarko Čižmar (HR) WG Bidragsgivare. (AT) Författare Programmeringsdok, Giovanni Franza (IT) WG Bidragsgivare, Heike Leimbach (AT) Reflektioner över princi-per, Inés López (ES) WG Bidragsgivare, Javier López (ES) WG Bidragsgivare, Jesús Bermejo Rosillo (ES) WG Bidrags-givare, John Shawe-Taylor (IRCAI) WG Bidragsgivare, José González (ES) WG Bidragsgivare, Juliana Elisa Raffaghelli Achilles Kameas (GR) WG Ledare, Alek Tarkowski (PL), (ES) WG Ledare, Karen Triquet (BE) WG Bidragsgivare, Lana Altheo Valentini (IT) WG Bidragsgivare, Ana Isabel Vitórica Belic (SR) WG Bidragsgivare, Leo Van Audenhove (BE) We-binar talare, Lidija Kralj (HR) Författare Programmeringsdok, Linda Manilla (FI) Webbinarbidragsgivare, Lluís Ariño (ES) WG Bidragsgivare, Luis Fernandez Sanz (ES) WG Ledare, Mª Jesús García San Martín (ES) WG Bidragsgivare, Made-lon van Oostrom (FI) Webbinarbidragsgivare, Mads Ronald Dahl (DK) Webbinarbidragsgivare, Marijana Kelentric (NO) WG Bidragsgivare, Martina Simonetti (IT) Webbinarbidrag-givare, Matthew Peavy (ES) WG Bidragsgivare, Mattia Monga (IT) Författare Programmeringsdok, Mikko Salo (FI) Webbinarbidragsgivare, Nataliia Rzhevska (UKR) WG Bidragsgivare, Pasquale Sirsi (IT) Webbinarbidragsgivare, Pascale Garreau (FR) WG Bidragsgivare, Patrick Camilleri (MT) Webbinarbidragsgivare, Paula Bleckmann (DE) WG Ledare, Panagiotis Kampylis (GR) WG Bidragsgivare, Peter Micheuz (AT) Författare Programmeringsdok, Radovan Krajnc (SI) Webbinarbi-dragsgivare, Robert Neumann (DE) WG Bidragsgivare, Roberto Lejarzegi (ES) WG Ledare, Sandra Troia (IT), WG Ledare, Servet Akgöbek (DE) WG Ledare, Tatiana Nanaieva (UA) Webbinarbidragsgivare, Thomas Nárosy (AT) Reflektioner på

EC: Margherita Bacigalupo (DG JRC), Susana Bernal (DG JRC), Marcelino Cabrera (DG JRC), Clara Centeno (DG JRC), Vasiliki Charisi (DG JRC), Maurizio Curtarelli (EU

-OSHA), Veronique Delforge (EUIPO), Hugo De Groof (DG ENV), Anusca Ferrari (DG EAC), Maria Gkountouma (DG EAC), Emilia Gomez Gutierrez (JRC), Michael Horgan (DG EMPL), Ilias Iakovidis (DG ENV), Natalie Jerzac (DG CNCT), Kari Kivinen (EUIPO), Gabrielle Lafitte (JRC), Rob-in Massart (DG CNCT), Fulvia Menin (DG CNCT), Arianna Sala (DG JRC), Igancio Sanchez (DG JRC), Bronagh Wal-ton (DG CNCT), Juuso (DG CNCT).

Internationell workshop: Alessandro Brolpito (ETF), Allan Grizzle (UNESCO), Cris-tobal Cobo, Ekua Nuama Bentil, Inaki Alejandro Sanchez Ciarrusta och Victoria Levin (Världsbanken), Davor Orlic (IRCAI), Divina Meigs (Paris 3), Ellen Helsper (LSE), Jong-hwi Park (UNU), Jx Teng och Sarah Elson-Rogers (UN-ESCO), Nancy Law, Qianqian Pan och Sisi Tao (HKU), Steve Vosloo (UNICEF).

Särskilt tack till personalen på All Digital, särskilt Peter Palvolgyi, Victoria Sanz och Andrea Bedorin, för att ha värd CoP och hanterat många av evenemangen!

Bilagor

A1. Metodologin bakom DigComp-ramverket och dess uppdateringar

Det här avsnittet förklarar först strukturen på DigComp-ramverket och beskriver sedan metoden som använts för att skapa det. Eftersom uppdateringen av DigComp 2.2 endast fokuserar på Dimension 4, börjar det här avsnittet först med version 1 från 2013, sedan hänvisas kort till metoden som använts för uppdateringen av den konceptuella referensmodellen (DigComp 2.0) och för DigComp 2.1 (kompetensnivåer; användningsfall) och slutligen beskrivs processen för uppdateringen 2.2.

DigComp-ramverket består av 5 dimensioner (TABELL 5). Dimensionerna beskriver den underliggande datamodellen och organiserar alla element så att de visar hur de förhåller sig till varandra. Ordet “dimension” hänvisar också till strukturen på ramverket och beskriver hur ramverkets innehåll visas. I DigComp används begreppet “dimension” på samma sätt som det används i e-kompetensramverket för IT-professionella (e-CF).

T.5 Huvuddimensioner i DigComp Dimension 1. Områden som identifierats som en del av den digitala kompetensen Dimension 2. Kompetensbeskrivningar och titlar som är relevanta för varje område Dimension 3. Kompetensnivåer för varje kompetens Dimension 4. Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder applicerbara för varje kompetens Dimension 5. Användningsfall för kompetensens tillämpbarhet i olika sammanhang

Dimension 1 beskriver de kompetensområden som den digitala kompetensen består av. Dimension 2 detaljerar titlarna på varje kompetens och deras beskrivningar. Dimension 3 används för att beskriva kompetensnivåerna för varje kompetens (se TABELL 6 för mer detaljer). Dimension 4 och 5 beskriver olika exempel relaterade till Dimension 2. De är avsedda att tillföra värde och sammanhang och är därför inte menade att vara uttömmande.

Varje dimension har sina specifika egenskaper som tillåter ett flexibelt användande av ramverket så att det kan anpassas till behov och krav som framkommer från sammanhanget. Till exempel kan någon endast använda Dimensioner 1 och 2 utan användning av kompetensnivåer. Användningen av dimensioner möjliggör även bättre interoperabilitet och jämförbarhet mellan olika ramverk.

För att hålla reda på olika versioner av DigComp-uppdateringar används ett sekventiellt numreringsschema med två siffror (major.minor). När en betydande förändring i den konceptuella referensmodellen (Dimension 1-2) äger rum, ändras den första sekvensen (major) (t.ex. från 1.0 till 2.0). När förändringar sker i vissa aspekter (t.ex. i Dimension 3, 4, 5), görs ändringar i sekvensen efter det första numret (minor) för att representera förändringarna (t.ex. från 2.1 till 2.2). I det följande beskrivs uppdateringarna kort.

DigComp 1.0

Processen för att skapa Ramverket för Digital Kompetens för Medborgare, även känt under förkortningen DigComp, initierades i december 2010 av Gemensamma forskningscentret på uppdrag av generaldirektoratet för utbildning och kultur. Ett antal mellanliggande publikationer kom först ut (Ala-Mutka, 2011; Janssen, Stoyanov, 2012, Ferrari, Punie, Redecker, 2012) innan den slutliga publiceringen av ramverket 2013 av Ferrari.

“Projektet genomfördes mellan januari 2011 och december 2012, följande en strukturerad process: konceptuell kartläggning, fallstudieanalyser, online-konsultation, expertråd och intressentkonsultation. Efter en första datainsamlingsfas, som syftade till att samla kompetenser som byggstenar från olika källor (akademisk litteratur och policydokument, befintliga ramverk, åsikter från experter inom området), föreslogs ett utkast till ramverk och lämnades in till ett antal experter för upprepande feedback och konsultation. Över 150 intressenter bidrog aktivt till att bygga eller förfina det slutliga resultatet. Ramverket presenterades i olika utvecklingsstadier på ungefär 10 olika konferenser och seminarier. Feedback från frågor och kommentarer från deltagarna vid dessa evenemang togs med i beräkningen.” (Ferrari, 2013, s.5)

DigComp 1.0 definierar digital kompetens som en kombination av 21 kompetenser som kan grupperas i fem huvudområden (Information, Kommunikation och samarbete; Innehållsskapande; Säkerhet; och Problemlösning). Kompetensområdena använder en sekventiell numrering från 1 till 5. Varje kompetens har en titel och en beskrivning som är beskrivande snarare än föreskrivande. Alla kompetenser inom området använder två nummer (område.kompetens), den första sekvensen indikerar kompetensområdet och den andra indikerar kompetensen (t.ex. 1.2).

FIG.7 Processen att skapa DigComp 1.0

Uppdatering 2.0: Konceptuellt Referensmodell (Dim. 1-2)

Uppdateringen av det konceptuella referensmodellen ägde rum 2016 och bestod av en uppdatering av de fem områdena (Dimension 1) och en revidering av de 21 kompetenstitlarna och beskrivningarna (Dimension 2). Denna uppdatering är känd som DigComp 2.0 (Vuorikari et al., 2016).

Processen för DigComp 2.0 startade i början av 2015 med återkoppling från Arbetsgruppen för Utbildning och Träning 2020 för Tvärsnittsfärdigheter. Dessa grupper är en del av ett sätt för Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att ta itu med nyckelutmaningar på nationell och europeisk nivå inom utbildningsområdet. I tre separata sessioner (februari, juni och oktober 2015) samlades återkoppling in om de olika delarna av uppdateringsprocessen (t.ex. konceptuellt referensmodell, användningsfall på nationell nivå, kompetensnivåer). I november 2015 gjordes en ganska stabil version av det konceptuella referensmodellen offentligt tillgänglig på internet (genom JRC Science Hub) med en deadline för återkoppling den 15 mars 2016. Under den perioden samlades återkoppling in med olika medel, t.ex. intervjuer, e-post, sammanställd återkoppling från ministeriella arbetsgrupper, externa granskare. Engagemanget från intressenter och arbetsgruppens medlemmar, varav några redan använde DigComp på regional/nationell nivå, sågs som ett viktigt steg för ramverkets fortsatta framgång och intressenternas engagemang.

För kompetensbeskrivningar antog DigComp 2.0 en enhetsagnostisk formulering av “digitala teknologier” så att det inte är nödvändigt att namnge en specifik teknologi, programvara eller applikation, och användningen av ett allomfattande uttryck “digital miljö” för att beskriva bakgrunden till digitala åtgärder. Tanken var att dessa termer inte bara omfattar användning av persondatorer (t.ex. en stationär dator, bärbar dator), utan också andra handhållna enheter (t.ex. smarta telefoner, bärbara enheter med mobila nätverksmöjligheter), spelkonsoler och andra mediaspelare eller e-bokläsare som oftare än inte också är nätverksanslutna och/eller anslutna till internet. Numera inkluderas sensorer och andra enheter under sakernas internet (IoT). Sådant ordförråd möjliggör “framtidssäkring” av ramverket mot den snabba förändringstakten inom teknikområdet, samtidigt som det förblir enhets- och applikationsneutralt, och endast fokuserar på högnivåkompetenser som anses viktiga (snarare än att vara enhets- eller applikationsspecifika).

Uppdatering 2.1: Kompetensnivåer (Dim. 3) och Användningsfall (Dim. 5)

Dimension 3 i ramverket återspeglar kompetensnivåer för varje kompetens och illustrerar progressionen i förvärvandet av kompetensen. DigComp version 1.0 utvecklades med tre kompetensnivåer (grund, mellan och avancerad) och i DigComp 2.1 (Carretero et al., 2017) introducerades 8 kompetensnivåer. Processen för att forma DigComp 2.1 tog mer än ett år och startade runt publiceringen av DigComp 2.0 sommaren 2016.

I 2.1 beskrivs progressionen av kompetensförvärv inom tre olika områden: komplexiteten i uppgifterna, autonomi och vägledningsbehov för att utföra dem, samt den kognitiva domänen som indikeras av användningen av handlingsverb enligt Blooms taxonomi. De åtta kompetensnivåerna är inspirerade av strukturen och ordförrådet i den Europeiska kvalifikationsramen (EQF), men utan koppling till kvalifikationer eller utbildningssystem. Tabell 6 presenterar huvudnyckelorden i varje område och visar även hur nivåerna är kopplade till de ursprungliga 3 nivåerna.

För att illustrera progressionen i kompetensförvärv inom tre olika områden, kan vi säga att en medborgare på nivå 2 kan komma ihåg och utföra en enkel uppgift i relation till kompetensen, guidad av någon med digital kompetens endast när hon/han behöver hjälp; medan när en medborgare är på nivå 5, kan hon/han tillämpa kunskapen, utföra olika uppgifter och lösa problem samt stödja andra i att göra eller lösa dem.

Varje nivåbeskrivare innehåller kunskap, färdigheter och attityder. Totalt resulterar detta i 168 beskrivare (8 x 21 lärande utfall). En onlinevalideringsundersökning 2017 hjälpte till att revidera en första version av nivåerna och att producera en slutlig version som publicerades 2017 (Carretero, Vuorikari, Punie, 2017).

I 2.1 introducerades även en uppdatering för Dimension 5 i ramverket. Dimension 5 innehåller användningsfall i ett specifikt sammanhang, i detta fall i sysselsättning och lärande. De presenteras på följande sätt:

Exemplen för alla de 8 nivåerna är endast tillgängliga i den första kompetensen (1.1)
För resten av kompetenserna ges endast ett exempel per nivå och användningsområde.
En “kaskadstrategi” följs för användningsexemplen. Det betyder att kompetens 1.2 har ett användningsexempel för nivå 1, kompetens 1.3 för nivå 2, kompetens 2.1 för nivå 3, osv. På detta sätt ges samma antal kompetensnivåer och samma antal exempel över nivåerna.

I DigComp 2.2-uppdateringen fokuserades på exemplen på kunskaper, färdigheter och attityder (KFA) som är tillämpliga på var och en av de 21 DigComp-kompetenserna (Dimension 4). Termerna definieras i BOX 1.

Uppdateringsprocessen genomfördes i nära samarbete med DigComp-intressenters gemenskap, experter och en bredare användarbas för att behålla konstruktionens anda. I detta syfte aktiverades den onlinebaserade DigComp Community of Practice (CoP) (se AVSNITT 3.6). CoP, som är värd av All Digital, användes som en central punkt för att koordinera revisionsprocessen som bestod av 8 steg (illustrerade i FIG. 8). Processen började i december 2020 med en uppmaning till volontärer/bidragsgivare att gå med i DigComp CoP, och ett online startmöte hölls i mitten av januari 2021 (Steg 1).

FIG.8 Processen för att färdigställa DigComp 2.2-uppdateringen

Den första konkreta uppgiften var att inrätta arbetsgrupper som behandlade:

nya och framväxande ämnen och teman i den digitala världen: desinformation och felinformation; artificiell intelligens (AI); distansarbete, datarelaterade färdigheter och datafiering av digitala tjänster; framväxande teknologier som virtuell verklighet, social robotik, sakernas internet, gröna ICT-färdigheter;
mer “etablerade” ämnen och teman i den digitala världen som är viktiga men inte uttryckligen behandlas i DigComp 2.0, t.ex. e-handel och olika dimensioner av datakompetens.

I totalt bildades 12 arbetsgrupper, var och en med mellan 16 och 64 deltagare, varav de flesta deltog parallellt i flera grupper:

Informationskompetens
Datakompetens
Artificiell intelligens
Internet of Things
Programmering
Integritet och personuppgifter
Säkerhet och skydd
Konsumenttransaktionstjänster
Skapande av multi/sociala medieinnehåll
Digital miljö
Distansarbete
Digital tillgänglighet

Arbetsgruppernas uppdrag i steg 2 av processen var först att identifiera nya digitala kompetenskrav för medborgare som uppstår från nya utvecklingar inom den digitala världen och därefter att ge initiala förslag på relevanta exempel på kunskaper, färdigheter och attityder (KSA) relaterade till dessa krav. Både krav och exempel skulle utarbetas från: en bred men grundlig skrivbordsöversikt av akademiskt och grått material; inlärningsmål och ämnesinnehåll som beskrivs i utbildningsmaterial, läroplaner och andra utbildnings- och informationskällor; analys av viktiga policydokument (t.ex. Digital Education Action Plan 2021-2027).

Resultatet av steg 2 var en lista med krav och relaterade KSA-exempel för medborgares digitala kompetens, tillsammans med förslag på var de kan passa in i DigComp-ramverket (se BOX 4 med AI-relaterade krav och exempel).

BOX 4. Exempel på resultat från steg 2 för att lista nya, framväxande eller utvecklande krav för medborgare att hantera digitala teknologier, t.ex. ett framväxande område av artificiell intelligens som tidigare inte utvecklades i DigComp A. Krav (för närvarande inte inkluderade) på medborgares digitala kompetens Krav 1: Medborgare bör vara medvetna om att AI används på olika sätt i dagens samhällen och att det kan påverka olika aspekter av deras liv

Kunskap (K): Artificiell intelligens (AI) är en teknik som tillämpas i olika sammanhang från industri till fritid, t.ex. inom medicin, bankväsende, självparkerande fordon, rekommendera musik. AI används ofta även i digitala miljöer, t.ex. webbsökning, kundrekommendationer, digitala assistenter, och i digitala enheter, t.ex. kameror i mobiltelefoner.

Krav 2: Medborgare bör kunna interagera med vardagsteknik som bygger på AI

Färdigheter (S): t.ex. använda röstigenkänning för att interagera med Siri, Alexa; använda automatiserade svarsalternativ i e-postprogram såsom “OK, tack!”; interagera med ansiktsigenkänningsfunktion i telefonens bildprogram som automatiskt känner igen vissa bekanta ansikten på bilder.

Krav 3: Medborgare bör vara försiktiga med att många AI-system samlar in deras interaktionsdata för att förbättra tjänster eller för att manipulera användarbeteende.

Attityd (A): t.ex. En kritisk attityd gör det möjligt att se möjligheter, men också att väga risker, till exempel på områden som är avsedda att skydda integritet och säkerhet för medborgare.

Hur passar dessa krav in i DigComp-ramverket? Typiskt kan ett tema, som de som utvecklats ovan, spridas över olika DigComp-kompetenser. Som en del av steg 2, vänligen framhäv krav som inte verkar passa under de befintliga 21 kompetenserna.

LÅDA 5. Deltagande organisationer vid den internationella utbytesverkstaden 2021 Förenta nationerna • Universitetsinstitutet för avancerade hållbarhetsstudier • FN:s organ för artificiell intelligens (AI) • UNICEF:s projekt AI för barn

Världsbanken • EdTech-teamet • Digital ekonomi för Afrika

UNESCO • Enhet för medie- och informationskompetens • Enhet för teknik och artificiell intelligens inom utbildning

Akademi • Université Paris-Sorbonne nouvelle • London School of Economics • University College London

Europeiska unionens byråer • Stiftelsen för utbildning och utbildning (ETF) • Europeiska unionens immaterialrättsbyrå (EUIPO)

Europeiska kommissionen • Generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur • Generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och inkludering • Gemensamma forskningscentret

Från och med mars 2021 organiserades en granskning och godkännande av kravpoolen i arbetsgrupper (Steg 3). Mer konkret innebar detta att de krav som producerades i Steg 2 nu tilldelades var och en av de 21 kompetenserna som beskrivs i DigComp-ramverket, och ett mer konkret arbete med att definiera exempel på kunskap, färdigheter och attityder påbörjades. Eftersom uppgiftens natur var att gå från generiska krav till arbete enligt DigComp:s konceptuella referensmodell, började några av arbetsgrupperna att sammanslås från detta steg. Till exempel grupperades gruppen för Artificiell Intelligens tillsammans med Sakernas Internet (IoT), Datakompetens, Programmering och Persondata för att få en bättre helhetsbild av situationen att framträda. Separata grupper för informationskompetens och mediekompetens slogs också ihop. Detta var avgörande för att skapa nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder inom dessa framväxande teman och underlättade processen att välja under vilken DigComp-kompetens exemplen eventuellt kunde placeras. Å andra sidan ombads några av arbetsgrupperna att ta en mycket horisontell syn, t.ex. ämnen som Tillgänglighet, Telearbete och Datakompetens täckte ämnen som löpte genom alla 21 DigComp-kompetenser.

Under steg 2 och 3, förutom att vara värd för arbetsgrupperna, användes också den online Community of Practice (CoP) för tematiska webbinarier om WG-teman så att en bredare publik också kunde engagera sig i diskussionerna och bättre följa uppdateringsprocessen. Detta var viktigt för att hålla processen öppen och transparent och även för att underlätta tillgången till arbetsgrupperna för dem som anslöt sig till CoP vid ett senare tillfälle. Särskilt i Steg 3, när det konceptuella arbetet intensifierades, utförde en kärngrupp av mycket engagerade experter inom området en stor del av arbetet (se avsnittet Tack för detaljer). Ledarna för arbetsgrupperna erbjöds ett litet bidrag för att stödja leveransen.

Den ursprungliga idén var att CoP-medlemmarna skulle vara inblandade i samarbetsprocessen från steg 2 till steg 3 under en period av 6 månader och bli involverade igen vid ett senare skede i valideringsprocessen (Steg 6). Under tiden skulle JRC-personalen med ett litet antal experter arbeta med mer konkreta formuleringar av de nya påståendena som krävde användning av lämpliga handlingverb, till exempel (Steg 4). I verkligheten avancerade dock WGs och levererade vid olika tidpunkter, och vissa WG-medlemmar förblev engagerade genom Steg 4 och arbetade konkret med att skapa och revidera uttalandena under sommaren 2021.

En viktig del av Steg 4 var också att “stress testa” lämpligheten av den nuvarande konceptuella referensmodellen (d.v.s. de 21 kompetenserna och 5 områdena). Idén var att bättre förstå om resultaten från Steg 3 (d.v.s. de nya kraven) fortfarande skulle passa in i den befintliga konceptuella modellen eller om modellen borde ändras (t.ex. lägga till nya kompetenser eller områden, slå samman eller ta bort några)? Eftersom DigComp 2.2-uppdateringen endast fokuserade på att utveckla nya KSA-exempel, låg förändringar av den konceptuella modellen som sådan utanför omfånget (för att veta mer om versionering av DigComp-ramverket och dess numreringsschema, se s. 68). Emellertid, iverkligheten fortskred WGs och levererade vid olika tillfällen, och vissa WG-medlemmar fortsatte att vara engagerade genom Steg 4 och arbetade konkret med att skapa och revidera uttalandena under sommaren 2021. En viktig del av Steg 4 var också att “stress-testa” lämpligheten av den nuvarande konceptuella referensmodellen (dvs. 21 kompetenser och 5 områden). Tanken var att bättre förstå om resultaten från Steg 3 (dvs. de nya kraven) fortfarande skulle passa in i den befintliga konceptuella referensmodellen eller om modellen skulle behöva modifieras (t.ex. lägga till nya kompetenser eller områden, slå ihop eller ta bort vissa)? Eftersom DigComp 2.2-uppdateringen endast fokuserade på att utarbeta nya KSA-exempel, låg förändringar av den konceptuella modellen som sådan utanför omfattningen (för att veta mer om hur versionering av DigComp-ramverket och dess numreringsschema, se s. 68). Dock gav denna process bra information om vilka delar som kan behöva modifieras i framtida uppdateringar.

DigComp-ramverket har uppnått internationellt erkännande (t.ex. publikationer av UNESCO, UNICEF, Världsbanken, se AVSNITT 4.1), och dess komplementaritet till UNESCO:s ramverk för medie- och informationskompetens, var det viktigt att engagera andra internationella organisationer i samarbetsprocessen (Steg 5). Den 22 september 2021 organiserades en internationell utrikesverkstad med aktörer från andra internationella institutioner och akademin (se BOX 5). Syftet var att diskutera omfattningen av DigComp 2.2-övningen:

Täcker de nya DigComp 2.2-uttalandena teman och ämnen som din organisation också lyfter fram och prioriterar?
Är dessa nya teman och ämnen också strategiska på den globala nivån?
Hur kan DigComp 2.2 bidra till att främja den globala agendan för medborgares digitala färdighetsutmaningar?

Den offentliga online-valideringen av de nya KSA-exemplen (Steg 6) genomfördes under en period på 6 veckor från den 9 november till den 22 december 2021 med hjälp av ett onlineverktyg som kallas EU Survey. Totalt sett ingick 373 exempel i den offentliga valideringen (FIG. 9). Enkätfrågorna fokuserade på relevansen av exemplen för DigComp-ramverket och på deras klarhet. Varje DigComp-kompetens hade sin egen enkät med cirka 20 KSA-exempel. Dessutom fanns det tematiska enkäter för medborgare som interagerar med AI-system (4 delar) och en för telearbete.

Totalt sett mottogs 447 svar med minimigränsen satt till 15 svar/kompetens (TABELL 7). De flesta svaren kom från representanter för en organisation (231), resten från individuella experter (170) och andra inklusive studenter (46). När det gäller organisationer kom de flesta svaren från dem som arbetade inom utbildnings- och träningsorganisationer (25%) följt av dem i regeringsorganisationer (17%) och andra (17%). Dessutom representerades akademiker av 14%, och 10% av svaren kom från dem som arbetade i internationella organisationer och ytterligare 10% kom från utbildningsleverantörer (siffrorna är avrundade uppåt). 8% ville inte identifiera sin organisation.

Generellt sett var enkätfrågan om relevans avsedd att hjälpa till att rangordna exempel baserat på allmänhetens åsikt (detta var inte en bindande omröstning), medan frågan om klarhet hjälpte till att revidera exemplen, deras syntax och de använda termerna. Under processen användes rangordningen av exempel baserad på deras relevans som en guide för att välja den “slutliga listan”, men i vissa fall gjordes egna redaktionella bedömningar. I allmänhet hjälpte den offentliga valideringen att filtrera bort cirka 30% av exemplen som så småningom avvisades (FIG. 9). Ett speciellt fall tillämpades på listan över exempel på medborgares interaktion med AI-system. Beslutet var att de flesta av dem skulle inkluderas i det separata bilagan för att dela fler exempel på detta nya ämne.

Sist men inte minst, en redaktionell not till att det inte fanns några hårda riktlinjer för det slutliga antalet exempel per kompetens. Generellt sett hade målet varit att sätta det runt 15-20. Dessutom kunde uppdelningen mellan kunskap, färdigheter och attityder variera, eftersom vissa kompetenser var mer “kunskapstunga” medan andra är mer färdighetsinriktade etc.

T.7 Offentlig online-validering: respondenternas profil

Antal svar	Av vem?
231	Representanter för en organisation
170	Enskilda experter
42	Övriga
4	Studenter
447	Totalt antal svar på validering

A2. Medborgare som interagerar med AI-system

Huvudförfattare: Riina Vuorikari, Wayne Holmes

Idag behöver medborgare, för att kunna engagera sig med tillförsikt, kritiskt tänkande och säkerhet med nya och framväxande teknologier, inklusive system drivna av artificiell intelligens (AI), förvärva en grundläggande förståelse för sådana verktyg och teknologier (DEAP2).

En större medvetenhet kommer också att leda till förbättrad känslighet för potentiella frågor relaterade till dataskydd och integritet, etik, barns rättigheter och bias – inklusive tillgänglighet, könsskillnader och funktionshinder. DigComp 2.2-uppdateringen behandlar ämnet medborgare som interagerar med AI-system snarare än att fokusera på kunskapen om Artificiell Intelligens i sig (se Box 6).

Samskapningsprocessen för 2.2-uppdateringen resulterade i en lista med mer än 80 exempel på kunskaper, färdigheter och attityder relaterade till medborgare som interagerar med AI-system (se mer om processen i Figur 9). 35 ingår i Dimension 4 så att varje DigComp kompetensområde har ett antal exempel som illustrerar olika aspekter att uppmärksamma när medborgare interagerar med AI-system. Urvalet vägleddes av feedback insamlad genom offentlig validering.

Dessutom skapades ett separat appendix för detta nya ämne. Det täcker alla 73 exempel som har reviderats enligt kommentarer som mottagits genom den offentliga valideringen. I detta appendix är exemplen tematiskt grupperade för att underlätta läsningen. Efter varje exempel ges motsvarande nummer till kompetensen. Detta kan hjälpa kursutvecklare och utbildare att få inspiration när de uppdaterar sitt innehåll med avseende på nya och framväxande teknologier. Listan med exempel nedan bör inte betraktas som en färdig läroplan för att undervisa om AI som sådant. Även om dessa exempel täcker kompetenser som beskrivs i DigComps konceptuella referensmodell, utelämnar de vissa teman och ämnen som kan anses vara grundläggande när man tillhandahåller en läroplansöversikt eller en utbildningssyllabus om AI och framväxande teknologier (t.ex. vad är AI, AI:s historia, olika typer av AI).

A. Vad gör AI-system och vad gör de inte?

B. Hur fungerar AI-system?

C. När man interagerar med AI-system

D. Utmaningar och etik inom AI

E. Attityder angående mänskligt agerande och kontroll

BOX 6. Krav för medborgare som interagerar med AI-system

Som en del av uppdateringsprocessen med fokus på medborgare som interagerar med AI-system fångade insamlingen av krav följande:

KUNSKAPER

Att vara medveten om vad AI-system gör och vad de inte gör

Att förstå fördelarna, begränsningarna och utmaningarna med AI-system

FÄRDIGHETER

Att använda, interagera med och ge återkoppling till AI-system som slutanvändare

Att konfigurera, övervaka och anpassa AI-system (t.ex. åsidosätta, finjustera)

ATTITYDER

Mänskligt agerande och kontroll

Kritisk men öppen inställning

Etiska överväganden av användning

A. Vad gör AI-system och vad gör de inte?

^{En liten prick markerar de exempel som ingår i DigComp 2.2.}

För att engagera sig självsäkert, kritiskt och säkert med AI-system inkluderar exempel att en medborgare…

● AI 01. Vet hur man identifierar områden där AI kan ge fördelar för olika aspekter av vardagslivet. Till exempel kan AI i sjukvården bidra till tidig diagnos, medan det inom jordbruket kan användas för att upptäcka skadeangrepp. (2.3)

AI 02. Kan identifiera några exempel på AI-system: produktrekommendationer (t.ex. på online-shoppingplatser), röstigenkänning (t.ex. genom virtuella assistenter), bildigenkänning (t.ex. för att upptäcka tumörer på röntgenbilder) och ansiktsigenkänning (t.ex. i övervakningssystem). (5.2)

● AI 03. Medveten om att sökmotorer, sociala medier och innehållsplattformar ofta använder AI-algoritmer för att generera svar som är anpassade till individuella användare (t.ex. användare fortsätter att se liknande resultat eller innehåll). Detta refereras ofta till som “personalisering”. (1.1)

● AI 04. Medveten om att AI-system samlar in och bearbetar flera typer av användardata (t.ex. personuppgifter, beteendedata och kontextdata) för att skapa användarprofiler som sedan används, till exempel för att förutsäga vad användaren kanske vill se eller göra härnäst (t.ex. erbjudanden, rekommendationer, tjänster). (2.6)

● AI 05. Medveten om att AI-system kan användas för att automatiskt skapa digitalt innehåll (t.ex. texter, nyheter, uppsatser, tweets, musik, bilder) med befintligt digitalt innehåll som källa. Sådant innehåll kan vara svårt att skilja från mänskliga skapelser. (3.1)

AI 06. Medveten om att inom nyhetsmedier och journalistik kan AI till exempel användas för att skriva och producera nyhetsartiklar, samt också distribuera historier baserat på användarnas onlinebeteende. (3.1)

AI 07. Medveten om att AI-system kan hjälpa användaren att redigera och bearbeta digitalt innehåll (t.ex. kan viss fotoredigeringsprogramvara använda AI för att automatiskt åldra ett ansikte, medan vissa textapplikationer använder AI för att föreslå ord, meningar och stycken). (3.2)

AI 08. Medveten om att vissa AI-system syftar till att erbjuda mänsklik interaktion med maskiner (t.ex. konversationsrobotar som agerar som kundtjänstchattbotar). (2.1)

AI 09. Medveten om att vissa AI-system kan upptäcka användarnas humör, känslor och emotioner automatiskt från deras onlineinnehåll och -kontext (t.ex. innehåll som postats på sociala medier), men denna applikation är inte alltid korrekt och kan vara kontroversiell. (2.5)

AI 10. Medveten om att vissa AI-system har designats för att stödja undervisning och träning av människor (t.ex. för att utföra uppgifter och uppgifter i utbildning, på arbete eller inom idrott). (5.4)

AI 11. Medveten om att digitala verktyg (inklusive AI-drivna sådana) kan bidra till energieffektivitet (t.ex. genom att övervaka behovet av uppvärmning i hemmet och optimera dess hantering). (4.3)

AI 12. Medveten om att AI är inblandad i många andra teknologier (t.ex. Internet of Things (IoT), blockchain, virtuell verklighet). (5.2)

AI 13. Medveten om att många AI-system kräver en kombination av AI-tekniker för att fungera i verkliga scenarion (t.ex. kan en virtuell agent använda naturligt språk för att bearbeta instruktioner och resonera i osäkerhet för att göra rekommendationer). (5.2)

AI 14. Medveten om att AI inte är inblandad i alla digitala teknologier (t.ex. i GPS-system, AI används inte för att bestämma platsen, men det kan användas för att beräkna en rutt). (5.2)

B. Hur fungerar AI-system?

AI 15. Medveten om att sökresultat, aktivitetsflöden i sociala medier och innehållsrekommendationer ofta rankas med hjälp av AI-algoritmer (programregler som datorer följer) och modeller (förenklade representationer av den verkliga världen). (1.1)

AI 16. Medveten om att AI-system använder statistik och algoritmer för att bearbeta (analysera) data och generera resultat (t.ex. förutsäga vilken video användaren kanske vill titta på). (1.3)

● AI 17. Medveten om att sensorer som används i många digitala teknologier och applikationer (e.g. kameror för ansiktsigenkänning, virtuella assistenter, bärbar teknik, mobiltelefoner, smarta enheter) automatiskt genererar stora mängder data, inklusive personuppgifter, som kan användas för att träna ett AI-system. (1.3)

AI 18. Medveten om att AI-system kan använda personliga spårningsidentifierare relaterade till någons digitala identitet för att kombinera flera datakällor (t.ex. mobila enheter, bärbar teknik, IoT-enheter, digitala miljöer). Till exempel, genom att dra nytta av mobiltelefonens positioneringsdata och en användarprofil, kunde en skärm erbjuda anpassningsbar reklam till en person som står framför den. (2.6)

Vad är AI?

Medveten om att “AI hänvisar till maskinbaserade system som kan, utifrån en uppsättning av människodefierade mål, göra förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar verkliga eller virtuella miljöer. AI-system interagerar med oss och agerar på vår omgivning, antingen direkt eller indirekt. Ofta verkar de fungera autonomt och kan anpassa sitt beteende genom att lära sig om sammanhanget.” (UNICEF, 2021)

● AI 19. Medveten om att AI är en produkt av mänsklig intelligens och beslutsfattande (dvs. människor väljer, rensar och kodar data, de designar algoritmerna, tränar modellerna och kuraterar och tillämpar mänskliga värderingar på utdata) och därför inte existerar oberoende av människor. (5.1)

AI 20. Medveten om att det som vanligtvis menas med AI idag är maskininlärning, vilket är bara en typ av AI. Det som skiljer maskininlärning från andra typer av AI (t.ex. regelbaserad AI och Bayesianska nätverk) är att det kräver stora mängder data. (5.1)

AI 21. Medveten om att vissa AI-algoritmer och modeller skapas av människoingenjörer, medan andra AI-algoritmer och modeller automatiskt skapas av AI-system (t.ex. enorma mängder data används för att ‘träna’ AI). (3.4)

AI 22. Medveten om att vi ofta tänker på AI i mänskliga eller fysiska termer, såsom humanoida robotar, är de flesta AI mjukvarubaserade och således osynliga för användarna. (5.4)

● AI 23. Medveten om att AI är ett ständigt utvecklande fält, vars utveckling och inverkan fortfarande är väldigt oklar. (5.4)

AI 24. Medveten om att det finns många myter och överdrivna påståenden om AI, och att det är viktigt att gräva under rubrikerna för att uppnå en bättre förståelse. (5.4)

● AI 25. Medveten om att AI varken är helt bra eller dåligt. Vad som bestämmer om utfallen av ett AI-system är positiva eller negativa för samhället är hur AI-systemet är designat och används, av vem och för vilka ändamål. (2.3)

AI 26. Medveten om att det som AI-system kan göra enkelt (t.ex. identifiera mönster i stora mängder data), kan människor inte göra; medan många saker som människor kan göra enkelt (t.ex. förstå, besluta vad som ska göras och tillämpa mänskliga värderingar), inte kan göras lika enkelt av AI. (5.2)

AI 27. Känner igen att AI-verktyg som är designade för att skapa bilder, skrifter och musik är beroende av människors beslut (t.ex. för att ställa in de ursprungliga parametrarna och välja utkomsterna), medan människor kan använda AI-verktyg för att förbättra sin kreativitet. (5.3)

AI 28. Medveten om att de flesta AI-system bearbetar data centralt (eller “i molnet”), medan vissa distribuerar bearbetningen över flera enheter (“distribuerad AI”), medan andra bearbetar datan på enheten själv (t.ex. en mobiltelefon själv) (“edge AI”). (1.3)

C. När man interagerar med AI-system

Söka efter information

● AI 29. Vet hur man formulerar sökfrågor för att uppnå önskat resultat när man interagerar med konversationsagenter eller smarta högtalare (t.ex. Siri, Alexa, Cortana, Google Assistant), och inser att för att systemet ska kunna svara som krävs, måste frågan vara entydig och uttalas klart så att systemet kan svara. (1.1)

● AI 30. Kan känna igen att vissa AI-algoritmer kan förstärka befintliga åsikter i digitala miljöer genom att skapa “ekokammare” eller “filterbubblor” (t.ex. om en social mediaström favoriserar en viss politisk ideologi, ytterligare rekommendationer kan förstärka den ideologin utan att utsätta den för motsatta argument). (1.2)

● AI 31. Väger för- och nackdelar med att använda AI-drivna sökmotorer (t.ex. även om de kan hjälpa användare att hitta önskad information, kan de kompromissa privatliv och persondata eller utsätta användaren för kommersiella intressen). (1.1)

Använda AI-system och appar

● AI 32. Öppen för AI-system som stöder människor att fatta informerade beslut i enlighet med sina mål (t.ex. användare som aktivt väljer att agera på en rekommendation eller inte). (2.1)

● AI 33. Kan interagera och ge feedback till AI-systemet (t.ex. genom att ge användarbetyg, gilla-markeringar, taggar till onlineinnehåll) för att påverka vad det nästa rekommenderar (t.ex. för att få fler rekommendationer på liknande filmer som användaren tidigare tittat på). (2.1)

AI 34. Vet att ibland inte reagera på innehållet som ett AI-system föreslår (t.ex. en aktivitet i en aktivitetsström) kan också tas som en signal av systemet (t.ex. en indikation på att användaren inte är intresserad av det specifika innehållet). (2.1)

● AI 35. Vet hur man modifierar användarinställningar (t.ex. i appar, mjukvara, digitala plattformar) för att möjliggöra, förhindra eller omkonfigurera AI-systems spårning, insamling eller analys av data (t.ex. inte tillåta mobiltelefonen att spåra användarens plats). (2.6)

● AI 36. Vet hur och när man ska använda maskinöversättningslösningar (t.ex. GoogleTranslate, DeepL) och samtidiga tolkningsappar (t.ex. iTranslate) för att få en grov förståelse av ett dokument eller en konversation. Medveten om att när innehållet kräver en noggrannare översättning (t.ex. i affärstransaktioner eller diplomati) kan en mer exakt översättning behövas. (5.2)

● AI 37. Medveten om att AI-driven talteknik möjliggör användning av talsatt tal som kan förbättra tillgängligheten av digitala verktyg och enheter (t.ex. för dem med rörelse- eller synbegränsningar, begränsad kognition, språk- eller inlärningssvårigheter), men, språk talade av mindre befolkningar är ofta inte tillgängliga eller presterar sämre på grund av kommersiella prioriteringar. (5.2)

● AI 38. Vet hur man införlivar AI-redigerat/manipulerat digitalt innehåll i sitt eget arbete (t.ex. införliva allt AI-genererat medieinnehåll i ens egen musikkomposition). Denna användning av AI väcker frågor om rollen av AI i konstverk, och till exempel, vem som ska krediteras. (3.2)

Fokusera på integritet och personuppgifter

● AI 39. Vet att behandlingen av personuppgifter är föremål för lokala regleringar som EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) (t.ex. röstinteraktioner med en virtuell assistent är personuppgifter enligt GDPR och kan utsätta användare för vissa dataskydds-, integritets- och säkerhetsrisker). (4.2)

● AI 40. Väger fördelar och risker med att använda biometriska identifieringstekniker (t.ex. fingeravtryck, ansiktsbilder) eftersom de kan påverka säkerheten på oavsiktliga sätt. Om biometrisk information läcks ut eller hackas kan den bli komprometterad och kan leda till identitetsbedrägeri. (4.1)

AI 41. Medveten om att AI-system som förlitar sig på användares personuppgifter (t.ex. röstassistenter, chattbotar) kan samla in och bearbeta den datan mer än vad som är nödvändigt. Detta skulle anses vara ‘oproportionerligt’ och skulle därmed bryta mot proportionalitetsprincipen som specificeras av GDPR. (4.2)

AI 42. Väger fördelar och risker innan aktivering av en virtuell assistent (t.ex. Siri, Alexa, Cortana, Google-assistent) eller AI-drivna Internet of Things (IoT)-enheter eftersom de kan avslöja personliga rutiner och privata konversationer. (2.6)

● AI 43. Väger fördelar och risker innan man tillåter tredje parter att bearbeta persondata (t.ex. medveten om att en röstassistent på en smartphone som används för att ge kommandon till en robotdammsugare kan ge tredje parter – företag, regeringar, cyberkriminella – tillgång till datan). (4.2)

● AI 44. Identifierar både positiva och negativa implikationer av användningen av all data (insamling, kodning och bearbetning), särskilt personuppgifter, av AI-drivna digitala teknologier som appar och onlinetjänster. (2.6)

● AI 45. Medveten om att allt som delas offentligt online (t.ex. bilder, videor, ljud) kan användas för att träna AI-system. Till exempel kan kommersiell programvara som utvecklar AI-drivna ansiktsigenkänningssystem använda personliga bilder som delats online (t.ex. familjefotografier) för att träna och förbättra programmets förmåga att automatiskt känna igen de personerna i andra bilder, vilket kanske inte är önskvärt (t.ex. kan vara ett brott mot integriteten). (2.2)

AI 46. Medveten om att ett AI-system kan länka samman olika bitar av till synes anonym information, vilket kan leda till de-anonymisering (dvs. identifieringen av en specifik person). (2.6)

D. Utmaningar och etik inom AI

Utmaningar

● AI 48. Medveten om att AI-algoritmer kanske inte är konfigurerade för att enbart tillhandahålla den information användaren önskar; de kan även bära på ett kommersiellt eller politiskt budskap (t.ex. att uppmuntra användare att stanna på sidan, att titta på eller köpa något specifikt, att dela specifika åsikter). Detta kan även ha negativa konsekvenser (t.ex. att reproducera stereotyper, sprida desinformation). (1.2)

● AI 49. Medveten om att data som AI är beroende av kan inkludera bias. Om så är fallet kan dessa bias bli automatiserade och förvärrade genom användningen av AI. Till exempel kan sökresultat om yrken innehålla stereotyper om manliga eller kvinnliga jobb (t.ex. manliga busschaufförer, kvinnliga säljare). (1.2)

● AI 50. Medveten om att AI-algoritmer fungerar på sätt som vanligtvis inte är synliga eller lättförståeliga för användare. Detta refereras ofta till som “black box”-beslutsfattande då det kan vara omöjligt att spåra hur och varför en algoritm ger specifika förslag eller förutsägelser. (1.1)

● AI 51. Vet att termen “deepfakes” hänvisar till AI-genererade bilder, videor eller ljudinspelningar av händelser eller personer som inte verkligen har ägt rum (t.ex. tal av politiker, kändisars ansikten på pornografiska bilder). De kan vara omöjliga att skilja från verkligheten. (1.2)

AI 52. Medveten om att så kallade “personliga” resultat (t.ex. från sökmotorer, sociala medier, innehållsplattformar) är baserade på mönster och genomsnitt av interaktioner av miljontals användare. Med andra ord kan AI-systemet förutspå gruppens beteende men inte beteendet hos en enskild person, därför kan termen personlig vara missvisande. (1.2)

AI 53. Medveten om att EU strävar efter att se till att AI-system är pålitliga. Dock är inte alla AI-system pålitliga och inte alla AI-system som utvecklats i världen regleras av EU:s lagstiftning. (4.1)

AI 54. Medveten om att frågan om äganderätt till persondata i AI-system kan vara kontroversiell (t.ex. data skapad av personer som använder sociala medier eller studenter som använder AI-system i klassrum). Affärsmodellerna för många kommersiella AI-organisationer beror på att de kan samla in och analysera den datan. Andra har argumenterat för att persondata istället tillhör personen som skapat den (som alla andra upphovsrättsskyddade material såsom texter, bilder eller musik). (3.3)

AI 55. Medveten om att AI-system typiskt sett utvecklas i engelsktalande sammanhang vilket innebär att de kanske fungerar mindre exakt i icke-engelska sammanhang. Till exempel fungerar AI-baserade automatiska översättningssystem bättre med ofta använda språk (t.ex. engelska till spanska) än mindre använda sådana (t.ex. slovenska till finska). (2.5)

AI 56. Medveten om att AI-system typiskt utvecklas av personer från smala demografiska bakgrunder (t.ex. vita män från högre socioekonomiska grupper i höginkomstländer) vilket kan innebära att de system de utvecklar är mindre känsliga för behoven hos kvinnor, personer från olika etniska minoritetsgrupper, lägre socioekonomiska grupper, personer som behöver digital tillgänglighet (t.ex. med funktionshinder, funktionsbegränsningar), eller medborgare från lägre inkomstländer. (2.5)

Etik

● AI 57. Funderar över de etiska konsekvenserna av AI-system genom hela deras livscykel: de inkluderar både miljöpåverkan (miljökonsekvenserna av produktionen av digitala enheter och tjänster) och samhällspåverkan (t.ex. plattformisering av arbete och algoritmisk förvaltning som kan undertrycka arbetares integritet eller rättigheter; användning av lågkostnadsarbetskraft för att märka bilder för att träna AI-system). (4.4)

● AI 58. Beredskap att överväga etiska frågor relaterade till AI-system (t.ex. i vilka sammanhang, såsom att döma brottslingar, bör AI-rekommendationer inte användas utan mänskligt ingripande?) (2.3)

● AI 59. Medveten om att vissa aktiviteter (t.ex. träning av AI och produktion av kryptovalutor som Bitcoin) är resursintensiva processer när det gäller data och datorkraft. Därför kan energiförbrukningen bli hög vilket också kan ha stor miljöpåverkan. (4.4)

AI 60. Medveten om att AI-baserad teknik kan användas för att ersätta vissa mänskliga funktioner (t.ex. kundtjänst), vilket kan leda till vissa jobbförluster eller omallokeringar, men att nya jobb kan skapas för att möta nya behov. (2.4)

AI 61. Ser etik (inklusive men inte begränsat till mänskligt oberoende och övervakning, transparens, icke-diskriminering, tillgänglighet och bias samt rättvisa) som en av de grundläggande pelarna vid utveckling eller implementering av AI-system. (3.4)

E. Attityder angående mänskligt oberoende och kontroll

● AI 62. Öppen för AI-system som stödjer människor att fatta informerade beslut i enlighet med deras mål (t.ex. användare som aktivt väljer om de ska agera på en rekommendation eller inte). (2.1)

● AI 63. Känner igen att medan tillämpningen av AI-system i många domäner vanligtvis är okontroversiell (t.ex. AI som hjälper till att förhindra klimatförändringar), kan AI som direkt interagerar med människor och tar beslut om deras liv ofta vara kontroversiell (t.ex. CV-sorteringsprogram för rekryteringsförfaranden, betygsättning av tentor som kan avgöra tillgång till utbildning). (2.3)

● AI 64. Vet att alla EU-medborgare har rätt att inte underkastas helt automatiserat beslutsfattande (t.ex. om ett automatiskt system avslår en kreditansökan, har kunden rätt att begära att beslutet ses över av en person). Se här (2.3)

AI 65. Väger fördelarna med att anta användningen av AI-system för att förbättra kvaliteten på mänsklig interaktion i kommunikation (t.ex. användning av AI-genererade svar på e-post kan riskera att avhumanisera interaktioner). (2.4)

AI 66. Villig att samarbeta med AI-projekt för det sociala goda för att skapa värde för andra (t.ex. genom att dela data så länge lämpliga och robusta kontroller är på plats). (2.2)

AI 67. Öppen för att bidra till förbättring av AI-system genom att rapportera fel, risker, fördomar eller missuppfattningar i data eller resultat (t.ex. bildigenkänningsprogram som endast tränas på bilder av personer från vissa grupper). (1.3)

● AI 68. Öppen för att delta i samarbetsprocesser för att gemensamt utforma och skapa nya produkter och tjänster baserade på AI-system för att stödja och förstärka medborgares deltagande i samhället. (5.3)

AI 69. Villig att delta i medborgarledda kollektiva åtgärder (t.ex. genom medborgardeltagande kanaler, opinionskampanjer, röstning, aktivism och påverkansarbete) för att initiera förändringar i AI-tjänster och -produkter (t.ex. affärsmodeller, utveckling). (5.3)

AI 70. Medveten om att ibland är det bästa sättet att kontrollera ett AI-system (t.ex. för att skydda sig själv och andra) att inte interagera med det eller att stänga av det. (5.1)

AI 71. Intresserad av att experimentera med olika typer av AI-system beroende på egna personliga behov (t.ex. virtuell assistent, bildanalysprogram, tal- och ansiktsigenkänningsystem, autonoma bilar, “förkroppsligad” AI som robotar). (5.2)

● AI 72. Har en inställning att fortsätta lära, utbilda sig själv och hålla sig informerad om AI (t.ex. för att förstå hur AI-algoritmer fungerar; för att förstå hur automatiskt beslutsfattande kan vara partiskt; för att skilja mellan realistisk och orealistisk AI; och för att förstå skillnaden mellan Artificiell Smal Intelligens, dvs. dagens AI som är kapabel till smala uppgifter som spel, och Artificiell Allmän Intelligens, dvs. AI som överträffar mänsklig intelligens, vilket fortfarande är science fiction). (5.4)

AI 73. Öppen och nyfiken mot dagens framväxande teknologier och applikationer (t.ex. läser recensioner om Virtual Reality, spel, AI) och diskuterar avsiktligt om deras användning med andra människor. (5.4)

A3. Distansarbete Exempel

_{En liten röd prick markerar de exempel som ingår i DigComp 2.2.}

● RW 01. Kan uppnå effektiv kommunikation i asynkront (ej samtidigt) läge med digitala verktyg (t.ex. för rapportering och information, dela idéer, ge feedback och råd, schemalägga möten, kommunicera milstolpar). (2.1)

● RW 02.Vet hur man använder digitala verktyg för informell kommunikation med kollegor för att utveckla och upprätthålla sociala relationer (t.ex. för att återskapa konversationer som dem under fysiska kaffepauser). (2.1)

● RW 03. Vet hur man delar och visar information från sin egen enhet (t.ex. visa grafer från en bärbar dator) för att stödja ett budskap som förmedlas under en realtid online session (t.ex. video konferens). (2.2)

● RW 04. Vet hur man använder digitala verktyg och teknologier i en fjärrarbetskontext för idégenerering och samproduktion av digitalt innehåll (t.ex. delade tankekarta och whiteboards, omröstningsverktyg). (2.4)

RW 05. Kan använda digitala verktyg för projektledning för att planera, dela uppgifter, resurser och ansvar, koordinera aktiviteter och övervaka framstegen i en samarbetsinriktad fjärrarbetskontext, t.ex. digital kalender, tidrapportering, arbetsflödeshantering. (2.4)

RW 06. Observant på att tillämpa företagets policyer för datahantering och säkerhet, enhets- och integritetsskydd, osv., även när man arbetar på distans och mobilt. (4.1)

RW 07. Proaktiv i att hålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv och i att minimera risker relaterade till fjärrarbete, t.ex. praktiserar goda hälsovanor – motion, pauser – för att undvika teknikberoende, stillasittande beteende, långvarig isolering och dåliga matvanor. (4.3)

RW 08. Förstår att fjärrarbete online (arbete eller studier) har fördelar (t.ex. flexibilitet, platsobundenhet, minskad pendlingstid) och risker, t.ex. brist på personlig social kontakt, förlust av tydliga gränser mellan arbete och fritid. (4.3)

RW 09. Vet hur man skapar en hälsosam och ergonomisk arbetsplats för fjärrarbete eller studier, t.ex. tyst miljö, rätt position av stol, bord, tangentbord, mus, skärm(ar) och ljus, pauser och fritid. (4.3)

RW 10. Kan använda digitala verktyg för att hantera arbetstid i en fjärrarbetskontext, t.ex. använda personliga produktivitetsmetoder och verktyg; organisera arbetsrelaterade aktiviteter effektivt för att undvika avbrott och multitasking; etablera och hantera distinkta tidsluckor för personlig vila och personliga aktiviteter. (5.2)

RW 11. Överväger betydelsen av god praxis och digitala verktyg i självstyrning och organisation av uppgifter i mindre strukturerade och mindre kontrollerade fjärrarbetskontexter, t.ex. kalendrar och uppgiftshanterare för flera enheter. (5.2)

RW 12. Kan identifiera och bedöma individuella och teammedlemmars kompetensgap för fjärrarbete och tillhandahålla lämpliga utbildningsmetoder och mentorstöd för att möta dem. (5.4)

A4. Tillgänglig version av ramverket

Att skapa tillgängliga digitala resurser är en viktig prioritet idag och ett mål som alla kan bidra till. På följande sidor finns en fullständigt tillgänglig version av DigComp 2.2-ramverket tillgängligt. DigComp 2.2:s arbetsgrupp för tillgänglighet, ledd av professor Luis Fernández-Sanz (Universidad de Alcalá), har outtröttligt arbetat för att inte bara hjälpa DigComp-gemenskapen att bli helt medvetna om denna utmaning, utan också att omsätta den i praktiken.

Hur läser man den?

DigComp-ramverket består av 5 dimensioner:

Dimension 1 redogör för de kompetensområden som digital kompetens består av. De har en enkelnummer-titel.

Dimension 2 detaljerar titlarna på varje kompetens och deras beskrivningar och har en tvånummer-titel, t.ex. 1.2.

Dimension 3 används för att beskriva kompetensernas färdighetsnivåer.

Dimension 4 och 5 beskriver olika exempel relaterade till Dimension 2. De tillhandahålls för att lägga till värde och sammanhang och är därför inte avsedda att vara uttömmande.

I Dimension 4 indikeras exempel relaterade till Artificiell intelligens, Distansarbete och Digital tillgänglighet med (AI), (RW), (DA) i slutet av exemplet.

Dimension 5 tillhandahåller användningsfall i sammanhanget av lärande och utbildning. Dimension 5 använder en “kaskad” strategi: kompetens 1.2 har ett exempel för nivå 1, kompetens 1.3 för nivå 2, kompetens 2.1 för nivå 3, osv.

Dimension 1: Kompetensområde: 1. Information och datalitteracitet

Dimension 2: Kompetens

1.1: Att bläddra, söka och filtrera data, information och digitalt innehåll

Att formulera informationsbehov, att söka efter data, information och innehåll i digitala miljöer, att komma åt dem och att navigera mellan dem. Att skapa och uppdatera personliga sökstrategier.

Dimension 3: Färdighetsnivå

Grundnivå 1
På en grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera mina informationsbehov, hitta data, information och innehåll genom en enkel sökning i digitala miljöer,
ta reda på hur jag kommer åt dessa data, information och innehåll samt navigera mellan dem,
identifiera enkla personliga sökstrategier.

Grundnivå 2
På en grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:

identifiera mina informationsbehov,
hitta data, information och innehåll genom en enkel sökning i digitala miljöer,
ta reda på hur jag kommer åt dessa data, information och innehåll samt navigera mellan dem,
identifiera enkla personliga sökstrategier.

Intermediär nivå 3
På egen hand och med lösa enkla problem kan jag:

förklara mina informationsbehov,
utföra väldefinierade och rutinmässiga sökningar för att hitta data, information och innehåll i digitala miljöer,
förklara hur jag kommer åt dem och navigerar mellan dem,
förklara väldefinierade och rutinmässiga personliga sökstrategier.

Intermediär nivå 4
Självständigt, enligt mina egna behov, och med lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

illustrera informationsbehov,
organisera sökningar efter data, information och innehåll i digitala miljöer,
beskriva hur jag kommer åt dessa data, information och innehåll samt navigera mellan dem,
organisera personliga sökstrategier.

Avancerad nivå 5
Förutom att vägleda andra kan jag:

svara på informationsbehov,
tillämpa sökningar för att få fram data, information och innehåll i digitala miljöer,
visa hur jag kommer åt dessa data, information och innehåll samt navigerar mellan dem,
föreslå personliga sökstrategier.

Avancerad nivå 6
På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

utvärdera informationsbehov
anpassa min sökstrategi för att hitta de mest lämpliga data, information och innehåll i digitala miljöer,
förklara hur jag kommer åt dessa mest lämpliga data, information och innehåll samt navigerar bland dem,
variera personliga sökstrategier.

Mycket specialiserad nivå 7
På en mycket specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att bläddra, söka och filtrera data, information och digitalt innehåll,
integrera mina kunskaper för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att bläddra, söka och filtrera data, information och digitalt innehåll.

Mycket specialiserad nivå 8
På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att bläddra, söka och filtrera data, information och digitalt innehåll,
föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder

Kunskap

Vet att viss onlineinnehåll i sökresultat kan vara låst och inte fritt tillgängligt utan kan kräva en avgift eller att man registrerar sig för en tjänst för att komma åt det.
Medveten om att onlineinnehåll som är tillgängligt för användare utan monetär kostnad ofta betalas med reklam eller genom att sälja användarens data.
Medveten om att sökresultat, aktivitetsströmmar på sociala medier och innehållsrekommendationer på internet påverkas av en rad faktorer. Dessa faktorer inkluderar de använda söktermerna, sammanhanget (t.ex. geografisk plats), enheten (t.ex. bärbar dator eller mobiltelefon), lokala regleringar (som ibland styr vad som får eller inte får visas), andra användares beteende (t.ex. trendande sökningar eller rekommendationer) och användarens tidigare onlinebeteende på internet.
Medveten om att sökmotorer, sociala medier och innehållsplattformar ofta använder AI-algoritmer för att generera svar som är anpassade till den individuella användaren (t.ex. användare fortsätter att se liknande resultat eller innehåll). Detta kallas ofta för “personalisering”. (AI)
Medveten om att AI-algoritmer arbetar på sätt som vanligtvis inte är synliga eller lättförstådda för användarna. Detta kallas ofta för “svarta lådans” beslutsfattande eftersom det kan vara omöjligt att spåra hur och varför en algoritm ger specifika förslag eller förutsägelser. (AI)

Färdigheter

Kan välja den sökmotor som mest troligt uppfyller ens informationsbehov eftersom olika sökmotorer kan ge olika resultat även för samma förfrågan.
Vet hur man förbättrar sökresultat genom att använda sökmotorns avancerade funktioner (t.ex. ange exakt fras, språk, region, datum för senast uppdaterad).
Vet hur man formulerar sökfrågor för att uppnå önskat resultat när man interagerar med konversationella agenter eller smarta högtalare (t.ex. Siri, Alexa, Cortana, Google Assistant), t.ex. att känna igen att frågan måste vara entydig och uttalas tydligt så att systemet kan svara. (AI)
Kan använda information som presenteras som hyperlänkar, i icke-textuell form (t.ex. flödesscheman, kunskapskartor) och i dynamiska representationer (t.ex. data).
Utvecklar effektiva sökmetoder för personliga ändamål (t.ex. för att bläddra i en lista över de mest populära filmerna) och professionella ändamål (t.ex. för att hitta lämpliga jobbannonser).
Vet hur man hanterar informationsöverflöd och “infodemi” (d.v.s. ökning av falsk eller vilseledande information under ett sjukdomsutbrott) genom att anpassa personliga sökmetoder och strategier.

Attityder

Medvetet undviker distraktioner och strävar efter att undvika informationsöverflöd när man åtkommer och navigerar information, data och innehåll.
Värdesätter verktyg som är utformade för att skydda sökintegritet och andra användares rättigheter (t.ex. webbläsare som DuckDuckGo).
Väger för- och nackdelar med att använda AI-drivna sökmotorer (t.ex. även om de kan hjälpa användare att hitta önskad information kan de kompromissa integritet och personliga data eller utsätta användaren för kommersiella intressen). (AI)
Oroar sig för att mycket onlineinformation och innehåll kanske inte är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, till exempel för användare som förlitar sig på skärmläsartekniker för att läsa upp innehållet på en webbsida (DA).

Dimension 5: Användningsfall

Scenario för anställning: Jobbsökningsprocess

Grundnivå 1: med hjälp från en arbetsförmedlare

Jag kan identifiera från en lista de jobbportaler som kan hjälpa mig att leta jobb.
Jag kan också hitta dessa jobbportaler i appbutiken på min smartphone och åtkomma och navigera mellan dem.
Från en lista över generiska sökord för jobbsökning som finns i en blogg om jobbsökning kan jag också identifiera de sökord som är användbara för mig.

Lärscenarion: Förbereda en kort rapport om ett specifikt ämne

Grundnivå 1: med hjälp från min lärare

Jag kan identifiera webbplatser, bloggar och digitala databaser från en lista i min digitala lärobok för att leta efter litteratur om rapportämnet.
Jag kan också identifiera litteratur om rapportämnet i dessa webbplatser, bloggar och digitala databaser och komma åt och navigera mellan dem.
Genom att använda en lista över generiska sökord och taggar som finns i min digitala lärobok kan jag också identifiera de som skulle vara användbara för att hitta litteratur om rapportämnet.

Dimension 1: Kompetensområde: 1. Information och datalitteracitet

Dimension 2: Kompetens

1.2: Utvärdera data, information och digitalt innehåll

Att analysera, jämföra och kritiskt utvärdera trovärdigheten och tillförlitligheten hos källor till data, information och digitalt innehåll. Att analysera, tolka och kritiskt utvärdera datan, informationen och det digitala innehållet.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

– identifiera trovärdigheten och tillförlitligheten hos vanliga källor till data, information och deras digitalt innehåll.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs kan jag:

identifiera trovärdigheten och tillförlitligheten hos vanliga källor till data, information och deras digitalt innehåll.

Mellannivå 3

På egen hand och genom att lösa enkla problem kan jag:

genomföra analys, jämförelse och utvärdering av trovärdigheten och tillförlitligheten hos väldefinierade källor till data, information och digitalt innehåll.
genomföra analys, tolkning och utvärdering av väldefinierade data, information och digitalt innehåll.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

genomföra analys, jämförelse och utvärdering av källor till data, information och digitalt innehåll.
genomföra analys, tolkning och utvärdering av data, information och digitalt innehåll.

Avancerad nivå 5

Förutom att vägleda andra kan jag:

utföra en utvärdering av trovärdigheten och tillförlitligheten hos olika källor till data, information och digitalt innehåll.
utföra en utvärdering av olika data, information och digitalt innehåll.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och de andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

kritiskt bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten hos källor till data, information och digitalt innehåll.
kritiskt bedöma data, information och digitalt innehåll.

Högt specialiserad nivå 7

På högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till analys och utvärdering av trovärdiga och tillförlitliga källor till data, information och innehåll i digitala miljöer.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och för att vägleda andra i analys och utvärdering av trovärdigheten och tillförlitligheten hos data, information och digitalt innehåll och deras källor.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till analys och utvärdering av trovärdiga och tillförlitliga källor till data, information och innehåll i digitala miljöer.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder

Kunskap
16. Medveten om att online-miljöer innehåller alla typer av information och innehåll, inklusive felinformation och desinformation, och även om ett ämne är brett rapporterat betyder det inte nödvändigtvis att det är korrekt.
17. Förstår skillnaden mellan desinformation (falsk information med avsikt att vilseleda människor) och misinformation (falsk information oavsett avsikt att vilseleda eller felleda människor).
18. Känner till vikten av att identifiera vem som står bakom informationen som finns på internet (t.ex. på sociala medier) och verifiera den genom att kontrollera flera källor för att hjälpa till att känna igen och förstå synvinklar eller fördomar bakom specifik information och datakällor.
19. Medveten om potentiella informationsbias orsakade av olika faktorer (t.ex. data, algoritmer, redaktionella val, censur, egna personliga begränsningar).
20. Känner till att termen “deepfakes” refererar till AI-genererade bilder, videor eller ljudinspelningar av händelser eller personer som inte verkligen har inträffat (t.ex. tal av politiker, kändisars ansikten på pornografiska bilder). De kan vara omöjliga att skilja från den verkliga saken. (AI)
21. Medveten om att AI-algoritmer kanske inte är konfigurerade för att endast tillhandahålla den information som användaren önskar; de kan också innehålla ett kommersiellt eller politiskt budskap (t.ex. för att uppmuntra användare att stanna kvar på sidan, att titta eller köpa något speciellt, att dela specifika åsikter). Detta kan också ha negativa konsekvenser (t.ex. reproducera stereotyper, dela felinformation). (AI)
22. Medveten om att de data som AI är beroende av kan innehålla fördomar. Om så är fallet kan dessa fördomar automatiseras och förvärras av användningen av AI. Till exempel kan sökresultat om yrken inkludera stereotyper om manliga eller kvinnliga jobb (t.ex. manliga busschaufförer, kvinnliga försäljare). (AI)

Färdigheter
23. Överväger noga de första sökresultaten i både textbaserade och ljudsökningar, eftersom de kan återspegla kommersiella och andra intressen snarare än att vara de mest lämpliga resultaten för frågan.
24. Känner till hur man skiljer sponsrat innehåll från annat innehåll online (t.ex. igenkänna reklam och marknadsföringsmeddelanden på sociala medier eller sökmotorer) även om det inte är markerat som sponsrat.
25. Känner till hur man analyserar och kritiskt utvärderar sökresultat och aktivitetsflöden på sociala medier, för att identifiera deras ursprung, skilja rapportering av fakta från åsikter och bestämma om resultat är sanningsenliga eller har andra begränsningar (t.ex. ekonomiska, politiska, religiösa intressen).
26. Känner till hur man hittar författaren eller källan till informationen, för att verifiera om den är trovärdig (t.ex. en expert eller auktoritet inom ett relevant område).
27. Kan känna igen att vissa AI-algoritmer kan förstärka befintliga åsikter i digitala miljöer genom att skapa “ekokammare” eller “filterbubblor” (t.ex. om ett socialt medieflöde föredrar en särskild politisk ideologi kan ytterligare rekommendationer förstärka den ideologin utan att utsätta den för motsatta argument). (AI)

Attityder
28. Benägen att ställa kritiska frågor för att utvärdera kvaliteten på onlineinformation och oroad över syften bakom spridning och förstärkning av desinformation.
29. Villig att faktagranska en information och bedöma dess noggrannhet, tillförlitlighet och auktoritet, samtidigt som man föredrar primära källor framför sekundära informationskällor där det är möjligt.
30. Överväger noggrant möjliga utfall innan man klickar på en länk. Vissa länkar (t.ex. lockande titlar) kan vara “klickbeten” som tar användaren till sponsrat eller oönskat innehåll (t.ex. pornografi).

Dimension 5: Användningsscenarier

Scenario för sysselsättning: Process för arbetssökning
Grundnivå 1: med hjälp från en arbetsrådgivare

Jag kan identifiera i en lista med jobbportaler och appar som en vän har hittat i en arbetsförmedlingsblogg, de som vanligtvis används för att de har trovärdiga och pålitliga jobberbjudanden.

Lärandescenario: Förbered en kort rapport om ett specifikt ämne
Grundnivå 1: med hjälp från min lärare

Jag kan identifiera, från en lista i min lärobok med bloggar och digitala databaser som innehåller tillgänglig litteratur, de som vanligtvis används för att de är trovärdiga och pålitliga.

Dimension 1: Kompetensområde: 1. Information och datalitteracitet

Dimension 2: Kompetens

1.3: Hantera data, information och digitalt innehåll

Att organisera, lagra och återfinna data, information och innehåll i digitala miljöer. Att organisera och bearbeta dem i en strukturerad miljö.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

Identifiera hur man organiserar, lagrar och återhämtar data, information och innehåll på ett enkelt sätt i digitala miljöer.
Känna igen var man kan organisera dem på ett enkelt sätt i en strukturerad miljö.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

Identifiera hur man organiserar, lagrar och återhämtar data, information och innehåll på ett enkelt sätt i digitala miljöer.
Känna igen var man kan organisera dem på ett enkelt sätt i en strukturerad miljö.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Välja data, information och innehåll för att organisera, lagra och återhämta dem på ett rutinmässigt sätt i digitala miljöer.
Organisera dem på ett rutinmässigt sätt i en strukturerad miljö.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

Organisera information, data och innehåll för att de ska kunna lagras och återhämtas lätt.
Organisera information, data och innehåll i en strukturerad miljö.

Avancerad nivå 5

Samt att vägleda andra kan jag:

Manipulera information, data och innehåll för enklare organisation, lagring och återhämtning.
Genomföra deras organisation och bearbetning i en strukturerad miljö.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov, och i komplexa sammanhang, kan jag:

Anpassa hanteringen av information, data och innehåll för den mest lämpliga enkla återhämtningen och lagringen.
Anpassa dem för att organiseras och bearbetas i den mest lämpliga strukturerade miljön.

Högspecialiserad nivå 7

På högspecialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till hantering av data, information och innehåll för deras organisation, lagring och återhämtning i en strukturerad digital miljö.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i hanteringen av data, information och digitalt innehåll i en strukturerad digital miljö.

Högspecialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till hantering av data, information och innehåll för deras organisation, lagring och återhämtning i en strukturerad digital miljö.
Föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om att många applikationer på internet och mobiltelefoner samlar in och bearbetar data (persondata, beteendedata och kontextuell data) som användaren kan komma åt eller återhämta, till exempel för att övervaka sina aktiviteter online (t.ex. klick på sociala medier, sökningar på Google) och offline (t.ex. dagliga steg, bussresor i kollektivtrafiken).
Medveten om att för att data (t.ex. nummer, text, bilder, ljud) ska kunna bearbetas av ett program, måste de först korrekt digitaliseras (dvs. digitalt kodas).
Vet att data som samlats in och bearbetats, till exempel av onlinesystem, kan användas för att känna igen mönster (t.ex. upprepningar) i nya data (dvs. andra bilder, ljud, musklick, onlinebeteenden) för att ytterligare optimera och personalisera onlinetjänster (t.ex. annonser).
Medveten om att sensorer som används i många digitala teknologier och applikationer (t.ex. ansiktsspårningskameror, virtuella assistenter, bärbar teknik, mobiltelefoner, smarta enheter) genererar stora mängder data, inklusive persondata, som kan användas för att träna ett AI-system. (AI)
Vet att det finns öppna datarepositorier där vem som helst kan få data för att stödja vissa problemlösningsaktiviteter (t.ex. kan medborgare använda öppna data för att generera tematiska kartor eller annat digitalt innehåll).

Färdigheter

Vet hur man samlar in digitala data med hjälp av grundläggande verktyg som onlineformulär och presenterar dem på ett tillgängligt sätt (t.ex. genom att använda rubriker i tabeller).
Kan tillämpa grundläggande statistiska procedurer på data i en strukturerad miljö (t.ex. kalkylblad) för att producera grafer och andra visualiseringar (t.ex. histogram, stapeldiagram, cirkeldiagram).
Vet hur man interagerar med dynamisk datavisualisering och kan manipulera dynamiska grafer av intresse (t.ex. som tillhandahålls av Eurostat, statliga webbplatser).
Kan skilja mellan olika typer av lagringsplatser (lokala enheter, lokalt nätverk, moln) som är mest lämpliga att använda (t.ex. är data i molnet tillgängligt när som helst och varifrån som helst, men har implikationer för åtkomsttid).
Kan använda dataverktyg (t.ex. databaser, datautvinning, analysprogram) utformade för att hantera och organisera komplex information, för att stödja beslutsfattande och problemlösning.

Attityder

Betraktar transparens vid manipulation och presentation av data för att säkerställa tillförlitlighet och upptäcker data som uttrycks med underliggande motiv (t.ex. oetiskt, vinst, manipulation) eller på vilseledande sätt.
Vaksam på noggrannhet vid utvärdering av sofistikerade datarepresentationer (t.ex. tabeller eller visualiseringar eftersom de kan användas för att vilseleda ens bedömning genom att försöka ge en falsk känsla av objektivitet.

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenarier: Arbetsökning

Grundnivå 2: hemma med min syster som jag frågar när jag behöver

Jag kan identifiera hur och var jag ska organisera och hålla reda på jobbannonser i en jobbapp (t.ex. www.indeed.com) på min smartphone för att kunna hämta dem när jag behöver dem under min jobbsökning.

Lärandescenarier:

Förbereda en kort rapport om ett specifikt ämne

Grundnivå 2: i klassrummet med min lärare som jag kan konsultera när jag behöver

Jag kan identifiera en app på min surfplatta för att organisera och lagra länkar till de webbplatser, bloggar och digitala databaser som är relaterade till ett specifikt litteraturämne och använda den för att hämta dem när det behövs för min

Dimension 1: Kompetensområde: Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.1: Interagera genom digitala teknologier

Att interagera genom en mängd olika digitala teknologier och förstå lämpliga digitala kommunikationsmedel för ett givet sammanhang.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

välja enkla digitala teknologier för att interagera, och
Identifiera lämpliga enkla kommunikationsmedel för ett givet sammanhang.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs kan jag:

välja enkla digitala teknologier för att interagera, och
identifiera lämpliga enkla kommunikationsmedel för ett givet sammanhang.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

utföra väldefinierade och rutinmässiga interaktioner med digitala teknologier, och
välja väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala kommunikationsmedel för ett givet sammanhang.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

välja en mängd olika digitala teknologier för att interagera, och
välja en mängd olika lämpliga digitala kommunikationsmedel för ett givet sammanhang.

Avancerad nivå 5

Samt vägleda andra, kan jag:

använda en mängd olika digitala teknologier för att interagera,
visa andra de mest lämpliga digitala kommunikationsmedlen för ett givet sammanhang.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

anpassa en mängd olika digitala teknologier för den mest lämpliga interaktionen, och
anpassa de mest lämpliga kommunikationsmedlen för ett givet sammanhang.

Mycket specialiserad nivå 7

På en mycket specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att interagera genom digitala teknologier och digitala kommunikationsmedel,
integrera min kunskap för att bidra till professionella praktiker och kunskaper och vägleda andra i interaktionen genom digitala teknologier.

Mycket specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att interagera genom digitala teknologier och digitala kommunikationsmedel,
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Vet att många kommunikationstjänster (t.ex. direktmeddelanden) och sociala medier är gratis eftersom de delvis finansieras genom annonsering och genom att monetarisera användardata.
Medveten om att många kommunikationstjänster och digitala miljöer (t.ex. sociala medier) använder mekanismer som nudging, spelifiering och manipulation för att påverka användarbeteendet.
Medveten om vilka kommunikationsverktyg och -tjänster (t.ex. telefon, e-post, videokonferens, socialt nätverk, podcast) som är lämpliga i specifika situationer (t.ex. synkront, asynkront), beroende på publik, kontext och kommunikationens syfte. Medveten om att vissa verktyg och tjänster också tillhandahåller en tillgänglighetsförklaring. (DA)
Medveten om behovet av att formulera meddelanden i digitala miljöer så att de lätt kan förstås av den avsedda målgruppen eller mottagaren.

Färdigheter

Vet hur man använder en mängd olika funktioner i videokonferenser (t.ex. moderering av en session, inspelning av ljud och video).
Kan uppnå effektiv kommunikation i asynkront (icke-simultan) läge med hjälp av digitala verktyg (t.ex. för rapportering och briefing, delning av idéer, att ge feedback och råd, planering av möten, kommunicera milstolpar). (RW)
Vet hur man använder digitala verktyg för informell kommunikation med kollegor för att utveckla och bibehålla sociala relationer (t.ex. för att återskapa samtal som dem under fysiska kaffepauser). (RW)
Vet hur man identifierar tecken som indikerar om man kommunicerar med en människa eller en AI-baserad konversationsagent (t.ex. när man använder text- eller röstbaserade chattbotar). (AI)
Kan interagera och ge feedback till AI-systemet (t.ex. genom att ge användarbetyg, gilla, tagga onlineinnehåll) för att påverka vad det nästa rekommenderar (t.ex. för att få fler rekommendationer om liknande filmer som användaren tidigare gillat). (AI)
Överväger behovet av att balansera asynkrona och synkrona kommunikationsaktiviteter (t.ex. för att minimera videokonferenströtthet, respektera medarbetares tid och föredragna arbetstider).

Attityder

Villig att lyssna på andra och engagera sig i onlinekonversationer med självförtroende, klarhet och ömsesidighet, både i personliga och sociala sammanhang.
Öppen för att AI-system stöder människor att fatta informerade beslut i enlighet med sina mål (t.ex. användare aktivt beslutar om de ska agera på en rekommendation eller inte). (AI)
Villig att anpassa en lämplig kommunikationsstrategi beroende på situation och digitalt verktyg: verbala strategier (skriven, muntlig språk), icke-verbala strategier (kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonläge), visuella strategier (skyltar, ikoner, illustrationer) eller blandade strategier.

Dimension 5: Användningsexempel

Anställningsscenarie: Organisera ett evenemang

Mellannivå 3: självständigt

Jag kan interagera med deltagare och andra kollegor genom att använda appen för mitt företags e-postkonto på min smartphone för att organisera ett evenemang för mitt företag.
Jag kan också välja alternativ som finns i min e-postsvit för att organisera evenemanget, såsom att skicka kalenderinbjudningar.
Jag kan åtgärda problem, t.ex. en felaktig e-postadress.

Lärandescenario: Förbereda grupparbete med mina klasskamrater

Mellannivå 3: självständigt

Jag kan använda en vanlig chatt på min smartphone (t.ex. Facebook Messenger eller WhatsApp) för att prata med mina klasskamrater och organisera grupparbete.
Jag kan välja andra digitala kommunikationsmedel på klassrummets surfplatta (t.ex. mitt klassrumsforum) som kan vara användbara för att diskutera detaljer kring organiseringen av grupparbetet.
Jag kan åtgärda problem som att lägga till eller ta bort medlemmar i chattgruppen.

Dimension 1: Kompetensområde: 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.2: Dela genom digitala teknologier

Att dela data, information och digitalt innehåll med andra genom lämpliga digitala teknologier. Att agera som en intermediär, att känna till praxis för referenshantering och tillskrivning.

Dimension 3: Behärskningsnivå

Grundnivå 1

På en grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

Känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Identifiera enkla praxis för referenshantering och tillskrivning.

Grundnivå 2

På en grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

Känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Identifiera enkla praxis för referenshantering och tillskrivning.

Mellannivå 3

Självständigt och vid lösning av enkla problem kan jag:

Välja väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Förklara hur man agerar som en intermediär för att dela information och innehåll genom väldefinierade och rutinmässiga digitala teknologier.
Illustrera väldefinierade och rutinmässiga praxis för referenshantering och tillskrivning.

Mellannivå 4

Självständigt, utifrån mina egna behov, och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

Manipulera lämpliga digitala teknologier för att dela data, information och digitalt innehåll.
Förklara hur man agerar som en intermediär för att dela information och innehåll genom digitala teknologier.
Illustrera praxis för referenshantering och tillskrivning.

Avancerad nivå 5

Samt vid handledning av andra kan jag:

Dela data, information och digitalt innehåll genom en mängd lämpliga digitala verktyg.
Visa andra hur man agerar som en intermediär för att dela information och innehåll genom digitala teknologier.
Tillämpa en mängd praxis för referenshantering och tillskrivning.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

Bedöma de mest lämpliga digitala teknologierna för att dela information och innehåll.
Anpassa min roll som intermediär.
Variera användningen av de mer lämpliga praxis för referenshantering och tillskrivning.

Hög specialiseringsnivå 7

På en hög specialiseringsnivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att dela genom digitala teknologier.
Integrera min kunskap för att bidra till professionella praxis och kunskap och vägleda andra i att dela genom digitala teknologier.

Hög specialiseringsnivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att dela genom digitala teknologier.
Föreslå nya idéer och processer inom området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om att allt som man delar offentligt online (t.ex. bilder, videor, ljud) kan användas för att träna AI-system. Till exempel kan kommersiella mjukvaruföretag som utvecklar AI-system för ansiktsigenkänning använda personliga bilder som delas online (t.ex. familjefotografier) för att träna och förbättra programmets förmåga att automatiskt känna igen dessa personer i andra bilder, vilket kanske inte är önskvärt (t.ex. kan det vara en integritetsöverträdelse). (AI)
Känner till rollen och ansvaret som onlinefacilitator för att strukturera och leda en diskussionsgrupp (t.ex. hur man agerar som mellanhand vid delning av information och digitalt innehåll i digitala miljöer).

Färdigheter

Vet hur man delar digitalt innehåll (t.ex. bilder) mellan flera enheter (t.ex. från smartphones till molntjänster).
Vet hur man delar och visar information från sin egen enhet (t.ex. visa diagram från en bärbar dator) för att stödja ett budskap som förmedlas under en realtid online-session (t.ex. videokonferens). (RW)
Kan välja och begränsa med vem innehållet delas (t.ex. ge endast tillgång till vänner på sociala medier, tillåta endast medarbetare att läsa och kommentera en text).
Vet hur man kuraterar innehåll på plattformar för innehållsdistribution för att lägga till värde för sig själv och andra (t.ex. delar musikspellistor, delar kommentarer om online-tjänster).
Vet hur man erkänner den ursprungliga källan och författarna till delat innehåll.
Vet hur man flaggar eller rapporterar desinformation och felinformation till faktakontrollorganisationer och till sociala medieplattformar för att stoppa spridningen.

Attityder

Villig att dela expertis på internet, till exempel genom att ingripa i onlineforum, bidra till Wikipedia eller genom att skapa öppna utbildningsresurser.
Öppen för att dela digitalt innehåll som kan vara intressant och användbart för andra.
Benägen att inte dela digitala resurser om man inte kan citera deras författare eller källa på ett lämpligt sätt.

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenario: Organisera ett evenemang

Mellanliggande nivå 4

Jag kan använda mitt företags digitala lagringssystem för att dela evenemangets agenda med deltagarlistan jag skapade på min PC.
Jag kan visa mina kollegor på deras smartphones hur man får tillgång till och delar agendan med hjälp av min organisations digitala lagringssystem.
Jag kan visa min chef exempel på hennes surfplatta på de digitala källor jag använder för att utforma evenemangets agenda.
Jag kan hantera eventuella problem under tiden jag utför dessa aktiviteter, till exempel oväntade problem med att dela agendan med deltagarna.

Lärandescenario: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Mellanliggande nivå 4

Jag kan använda ett molnbaserat lagringssystem (t.ex. Dropbox, Google Drive) för att dela material med andra medlemmar i min grupp.
Jag kan förklara för andra medlemmar i min grupp, med hjälp av klassens bärbara dator, hur jag delar materialet i det digitala lagringssystemet.
Jag kan visa min lärare på hennes surfplatta de digitala källorna jag använder för att förbereda materialet för grupparbetet.
Medan jag utför dessa aktiviteter kan jag lösa eventuella problem som kan uppstå, såsom att lösa problem med lagring eller delning.

Dimension 1: Kompetensområde: 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.3: Delta i medborgarskap genom digitala teknologier

Att delta i samhället genom användning av offentliga och privata digitala tjänster. Att söka möjligheter till egenmakt och till deltagande medborgarskap genom lämpliga digitala teknologier.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera enkla digitala tjänster för att delta i samhället.
känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:

identifiera enkla digitala tjänster för att delta i samhället.
känna igen enkla lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Mellanliggande nivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

välja väldefinierade och rutinmässiga digitala tjänster för att delta i samhället.
ange väldefinierade och rutinmässiga lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Mellanliggande nivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

välja digitala tjänster för att delta i samhället.
diskutera lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Avancerad nivå 5

Såväl som att vägleda andra kan jag:

föreslå olika digitala tjänster för att delta i samhället.
använda lämpliga digitala teknologier för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

variera användningen av de mest lämpliga digitala tjänsterna för att delta i samhället.
variera användningen av de mest lämpliga digitala teknologierna för att stärka mig själv och delta i samhället som medborgare.

Högt specialiserad nivå 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.
integrera min kunskap för att bidra till professionella praxis och kunskap och vägleda andra i engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till engagemang i medborgarskap genom digitala teknologier.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

67. Känner till olika typer av digitala tjänster på internet: offentliga (t.ex. tjänster för att konsultera skatteinformation eller boka tid hos vårdcentralen), gemenskapsbaserade tjänster (t.ex. kunskapsdatabaser som Wikipedia, karttjänster som Open Street Map, miljöövervakningstjänster som Sensor Community) och privata tjänster (t.ex. e-handel, nätbank).

68. Vet att en säker elektronisk identifiering, (t.ex. identitetskort som innehåller digitala certifikat), gör det möjligt för medborgare att öka säkerheten när de använder online-tjänster som tillhandahålls av staten eller den privata sektorn.

69. Vet att alla EU-medborgare har rätt att inte bli föremål för helt automatiserat beslutsfattande (t.ex. om ett automatiskt system nekar en kreditansökan har kunden rätt att begära att beslutet ska granskas av en person). (AI)

70. Känner igen att medan användningen av AI-system i många områden vanligtvis är okontroversiell (t.ex. AI som hjälper till att förhindra klimatförändringar), kan AI som direkt interagerar med människor och fattar beslut om deras liv ofta vara kontroversiellt (t.ex. CV-sorteringsprogram för rekryteringsförfaranden, betygssättning av prov som kan avgöra tillgång till utbildning). (AI)

71. Vet att AI i sig varken är bra eller dåligt. Det som avgör om resultaten av ett AI-system är positiva eller negativa för samhället är hur AI-systemet är utformat och används, av vem och för vilka ändamål. (AI)

72. Medveten om civilsamhällets plattformar på internet som erbjuder möjligheter för medborgare att delta i åtgärder som riktar sig mot globala utvecklingar för att uppnå hållbarhetsmål på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå.

73. Medveten om traditionella medier (t.ex. tidningar, tv) och nya former av medier (t.ex. sociala medier, internet) i demokratiska samhällen.

Färdigheter

74. Vet hur man skaffar certifikat från en certifieringsmyndighet (CA) för ändamålet med en säker elektronisk identifiering.

75. Vet hur man övervakar offentliga utgifter hos lokal och nationell regering (t.ex. genom öppna data på regeringens webbplats och öppna dataportaler).

76. Vet hur man identifierar områden där AI kan ge fördelar i olika aspekter av det dagliga livet. Till exempel kan AI inom sjukvården bidra till tidig diagnos, medan det inom jordbruket kan användas för att upptäcka skadedjursangrepp. (AI)

77. Vet hur man engagerar sig med andra genom digitala teknologier för det hållbara samhällets utveckling (t.ex. skapa möjligheter för gemensamma åtgärder över gemenskaper, sektorer och regioner med olika intressen i hållbarhetsutmaningar) med en medvetenhet om teknikens potential för både inkludering/deltagande och exkludering.

Attityder

78. Öppen för att ändra sina egna administrativa rutiner och anta digitala förfaranden när man hanterar statliga och offentliga tjänster.

79. Beredd att fundera över etiska frågor relaterade till AI-system (t.ex. i vilka sammanhang, som att döma brottslingar, bör AI-rekommendationer inte användas utan mänskligt ingripande)? (AI)

80. Överväger ansvarsfulla och konstruktiva attityder på internet eftersom de är grundläggande för mänskliga rättigheter. Tillsammans med värden som respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati och jämlikhet”

81. Proaktiv om att använda internet och digitala teknologier för att söka möjligheter till konstruktivt deltagande i demokratiskt beslutsfattande och medborgaraktiviteter (t.ex. genom att delta i konsultationer som arrangeras av kommunen, beslutsfattare, icke-statliga organisationer; skriva på en petition med hjälp av en digital plattform).

Dimension 5: Användningsexempel

Arbetsscenarier: Organisera ett evenemang

Avancerad nivå 5

Jag kan föreslå och använda olika mediestrategier (t.ex. enkät på Facebook, hashtags på Instagram och Twitter) för att ge medborgarna i min stad möjligheten att delta i att definiera huvudteman för ett evenemang om användningen av socker i livsmedelsproduktion.
Jag kan informera mina kollegor om dessa strategier och visa dem hur man använder en särskild för att ge medborgarna möjlighet att delta.

Lärandescenarier: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Avancerad nivå 5

Jag kan föreslå och använda olika mikrobloggar (t.ex. Twitter), bloggar och wikis för en offentlig konsultation om social inkludering av migranter i mitt grannskap för att samla förslag på ämnet för grupparbetet.
Jag kan informera mina klasskamrater om dessa digitala plattformar och vägleda dem om hur man använder en specifik för att ge medborgarskapsdeltagande i deras grannskap.

Dimension 1: Kompetensområde: 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.4: Samarbeta genom digitala teknologier

Att använda digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser, samt för samkonstruktion och samskapande av data, resurser och kunskap.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

välja enkla digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå, med självständighet och lämplig vägledning vid behov, kan jag:

välja enkla digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:

välja väldefinierade och rutinmässiga digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Mellannivå 4

Självständigt, utifrån mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

välja digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Avancerad nivå 5

Förutom att vägleda andra, kan jag:

föreslå olika digitala verktyg och teknologier för samarbetsprocesser.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, utifrån mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

variera användningen av de mest lämpliga digitala verktygen och teknologierna för samarbetsprocesser.
välja de mest lämpliga digitala verktygen och teknologierna för samkonstruktion och samskapande av data, resurser och kunskap.

Höggradigt specialiserad nivå 7

På höggradigt specialiserad nivå, kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till användning av samarbetsprocesser och samkonstruktion och samskapande av data, resurser och kunskap genom digitala verktyg och teknologier. integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i samarbete genom digitala teknologier.

Höggradigt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån, kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till användning av samarbetsprocesser och samkonstruktion och samskapande av data, resurser och kunskap genom digitala verktyg och teknologier.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om fördelarna med att använda digitala verktyg och teknologier för fjärrsamarbetsprocesser (t.ex. minskad pendlingstid, sammanföra specialiserade färdigheter oberoende av plats).
Förstår att för att tillsammans skapa digitalt innehåll med andra människor är goda sociala färdigheter (t.ex. tydlig kommunikation, förmåga att klargöra missförstånd) viktiga för att kompensera för begränsningarna i onlinekommunikation.

Färdigheter

Vet hur man använder digitala verktyg i ett samarbetskontext för att planera och dela uppgifter och ansvar inom en grupp vänner, en familj eller ett sport- eller arbetslag (t.ex. digital kalender, planerare för resor och fritidsaktiviteter).
Vet hur man använder digitala verktyg för att underlätta och förbättra samarbetsprocesser, till exempel genom delade visuella tavlor och digitala canvasar (t.ex. Mural, Miro, Padlet).
Vet hur man engagerar sig i samarbete i en wiki (t.ex. förhandla om att öppna en ny post om ett ämne som saknas från Wikipedia för att öka allmänhetens kunskap).
Vet hur man använder digitala verktyg och teknologier i ett fjärrarbetskontext för idégenerering och gemenskapande av digitalt innehåll (t.ex. delade tankekarta och whiteboards, omröstningsverktyg). (RW)
Vet hur man utvärderar fördelar och nackdelar med digitala applikationer för att göra samarbete effektivt (t.ex. användningen av onlineutrymmen för samkreation, delade projektledningsverktyg).

Attityder

Uppmuntrar alla att uttrycka sina egna åsikter konstruktivt när de samarbetar i digitala miljöer.
Agirar på ett förtroendeingivande sätt för att uppnå gruppens mål vid engagemang i samkonstruktion av resurser eller kunskap.
Benägen att använda lämpliga digitala verktyg för att främja samarbete mellan medlemmarna i ett team samtidigt som man säkerställer digital tillgänglighet. (DA)

Dimension 5: Användningsfall

Arbetsscenario: Organisera ett evenemang

Avancerad nivå 6

Jag kan använda de mest lämpliga digitala verktygen på jobbet (t.ex. Dropbox, Google Drive, wiki) för att tillsammans med mina kollegor skapa en broschyr och en blogg om evenemanget.
Jag kan också skilja mellan lämpliga och olämpliga digitala verktyg för samarbetsprocesser. De senare är de verktyg som inte uppfyller syftet och omfattningen av uppgiften – t.ex. är det opraktiskt att två personer redigerar text samtidigt med hjälp av en wiki.
Jag kan övervinna oväntade situationer som kan uppstå i den digitala miljön när jag tillsammans skapar broschyren och bloggen (t.ex. kontrollera tillgång till att redigera dokument eller en kollega kan inte spara ändringar till materialet).

Lärscenario: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Avancerad nivå 6

Jag kan använda de mest lämpliga digitala resurserna för att skapa en video relaterad till arbetet på min surfplatta med mina klasskamrater. Jag kan också skilja mellan lämpliga och olämpliga digitala resurser för att skapa denna video och arbeta i en digital miljö tillsammans med klasskamrater.
Jag kan övervinna oväntade situationer som uppstår i den digitala miljön när jag tillsammans skapar data och innehåll och gör en video om grupparbetet. (t.ex. en fil uppdaterar inte de ändringar som medlemmarna gjort, en medlem vet inte hur man laddar upp en fil i det digitala verktyget).

Dimension 1: Kompetensområde 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.5: Nätetikett

Att vara medveten om beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer. Att anpassa kommunikationsstrategier till specifik publik och vara medveten om kulturell och generationell mångfald i digitala miljöer.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

Skilja på enkla beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Välja enkla kommunikationssätt och strategier anpassade till en publik och
Skilja på enkla aspekter av kulturell och generationell mångfald att beakta i digitala miljöer.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:

Skilja på enkla beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Välja enkla kommunikationssätt och strategier anpassade till en publik och
Skilja på enkla aspekter av kulturell och generationell mångfald att beakta i digitala miljöer.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Klargöra väldefinierade och rutinmässiga beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Uttrycka väldefinierade och rutinmässiga kommunikationsstrategier anpassade till en publik.
Beskriva väldefinierade och rutinmässiga aspekter av kulturell och generationell mångfald att beakta i digitala miljöer.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

Diskutera beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Diskutera kommunikationsstrategier anpassade till en publik och
Diskutera kulturella och generationella mångfaldsaspekter att beakta i digitala miljöer.

Avancerad nivå 5

Samt att vägleda andra, kan jag:

Tillämpa olika beteendenormer och kunskap vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Tillämpa olika kommunikationsstrategier i digitala miljöer anpassade till en publik och
Tillämpa olika aspekter av kulturell och generationell mångfald att beakta i digitala miljöer.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

Anpassa de mest lämpliga beteendenormerna och kunskapen vid användning av digitala teknologier och interaktion i digitala miljöer.
Anpassa de mest lämpliga kommunikationsstrategierna i digitala miljöer till en publik och
Tillämpa olika aspekter av kulturell och generationell mångfald i digitala miljöer.

Högt specialiserad nivå 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till digital etikett respektfull för olika publik och kulturell och generationell mångfald.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i digital etikett.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till digital etikett respektfull för olika publik och kulturell och generationell mångfald.
Föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

92. Medveten om innebörden av icke-verbala meddelanden (t.ex. smileyansikten, emojis) som används i digitala miljöer (t.ex. sociala medier, direktmeddelanden) och med förståelse för att deras användning kan kulturellt skilja sig åt mellan länder och gemenskaper.

93. Medveten om att det finns vissa förväntade regler om ens beteende när man använder digitala teknologier (t.ex. att använda hörlurar istället för högtalare när man tar emot samtal på offentliga platser eller lyssnar på musik).

94. Förstår att olämpligt beteende i digitala miljöer (t.ex. att vara berusad, överdrivet intim och annat sexuellt uttryckligt beteende) kan skada sociala och personliga aspekter av livet över lång tid.

95. Medveten om att anpassning av ens beteende i digitala miljöer beror på ens relation med andra deltagare (t.ex. vänner, kollegor, chefer) och syftet med kommunikationen (t.ex. att instruera, informera, övertyga, beordra, underhålla, förfråga, socialisera).

96. Medveten om tillgänglighetskrav vid kommunikation i digitala miljöer så att kommunikationen är inkluderande och tillgänglig för alla användare (t.ex. för personer med funktionsnedsättningar, äldre personer, de med låg läskunnighet, talare av ett annat språk). (DA)

Färdigheter

Vet hur man stoppar mottagandet av oönskade störande meddelanden eller e-post.
Kan hantera sina känslor när man pratar med andra människor på internet.
Vet hur man känner igen fientliga eller nedsättande meddelanden eller aktiviteter online som attackerar vissa individer eller grupper av individer (t.ex. hatpropaganda).
Kan hantera interaktioner och konversationer i olika sociokulturella sammanhang och domänspecifika situationer.

Attityder

Tror att det är nödvändigt att definiera och dela regler inom digitala gemenskaper (t.ex. förklara uppförandekoder för att skapa, dela eller posta innehåll).
Benägen att anta ett empatiskt perspektiv i kommunikation (t.ex. vara lyhörd för en annan persons känslor och erfarenheter, förhandla om meningsskiljaktigheter för att bygga och upprätthålla rättvisa och respektfulla relationer).
Öppen för och respektfull mot åsikterna hos människor på internet med olika kulturella tillhörigheter, bakgrunder, övertygelser, värden, åsikter eller personliga omständigheter; öppen för perspektiven hos andra även om de skiljer sig från ens egna.

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenarier: Organisera ett evenemang

Högt specialiserad nivå 7

När jag organiserar ett evenemang för min organisation kan jag lösa problem som uppstår vid skrivning och kommunikation i digitala miljöer, (t.ex. olämpliga kommentarer om min organisation i ett socialt nätverk).
Jag kan skapa regler från denna praxis för mina nuvarande och framtida kollegor att implementera och använda som en guide.

Lärandescenario: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Högt specialiserad nivå 7

Jag kan lösa etikettproblem som uppstår med mina klasskamrater när vi använder en digital samarbetsplattform (blogg, wiki etc.) för grupparbete (t.ex. klasskamrater som kritiserar varandra).
Jag kan skapa regler för lämpligt beteende vid arbete online i grupp som kan användas och delas i skolans digitala lärmiljö. Jag kan också vägleda mina klasskamrater om vad som utgör lämpligt digitalt beteende vid arbete med andra på en digital plattform.

Dimension 1: Kompetensområde 2. Kommunikation och samarbete

Dimension 2: Kompetens

2.6: Hantera digital identitet

Att skapa och hantera en eller flera digitala identiteter, att kunna skydda sitt eget rykte, att hantera de data som man producerar genom flera digitala verktyg, miljöer och tjänster.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera en digital identitet,
beskriva enkla sätt att skydda mitt rykte online,
känna igen enkla data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning där det behövs kan jag:

identifiera en digital identitet,
beskriva enkla sätt att skydda mitt rykte online,
känna igen enkla data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Intermediär nivå 3

På egen hand och lösa okomplicerade problem kan jag:

särskilja en rad väldefinierade och rutinmässiga digitala identiteter,
förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mitt rykte online,
beskriva väldefinierade data jag rutinmässigt producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Intermediär nivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

visa en variation av specifika digitala identiteter,
diskutera specifika sätt att skydda mitt rykte online,
hantera data jag producerar genom digitala verktyg, miljöer eller tjänster.

Avancerad nivå 5

Såväl som att vägleda andra kan jag:

använda en variation av digitala identiteter,
tillämpa olika sätt att skydda mitt rykte online,
använda data jag producerar genom flera digitala verktyg, miljöer och tjänster.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

särskilja flera digitala identiteter,
förklara de lämpligare sätten att skydda ens eget rykte,
ändra data som producerats genom flera verktyg, miljöer och tjänster.

Högt specialiserad nivå 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till hantering av digitala identiteter och skydd av människors online-rykte.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i hantering av digital identitet.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till hantering av digitala identiteter och skydd av människors online-rykte.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om att digital identitet avser (1) metoden för att autentisera en användare på en webbplats eller en online-tjänst, och även till (2) en uppsättning data som identifierar en användare genom att spåra deras digitala aktiviteter, handlingar och bidrag på internet eller digitala enheter (t.ex. visade sidor, köphistorik), personuppgifter (t.ex. namn, användarnamn, profildatat såsom ålder, kön, hobbyer) och kontextdata (t.ex. geografisk plats).
Medveten om att AI-system samlar in och bearbetar flera typer av användardata (t.ex. personuppgifter, beteendedata och kontextdata) för att skapa användarprofiler som sedan används, till exempel, för att förutsäga vad användaren kanske vill se eller göra härnäst (t.ex. erbjuda annonser, rekommendationer, tjänster). (AI)
Vet att man i EU har rätt att begära att webbplatsens eller sökmotorns administratörer tillgängliggör personuppgifter som de har om dig (rätt till tillgång), att uppdatera eller korrigera dem (rätt till rättelse), eller ta bort dem (rätt till radering, även känd som rätten att bli glömd).
Medveten om att det finns sätt att begränsa och hantera spårning av ens aktiviteter på internet, såsom programvarufunktioner (t.ex. privat surfning, radering av cookies) och verktyg för att förbättra integritet samt produkt-/tjänstfunktioner (t.ex. anpassat samtycke för cookies, välja bort personaliserade annonser).

Färdigheter

Vet hur man skapar och hanterar profiler i digitala miljöer för personliga ändamål (t.ex. medborgardeltagande, e-handel, användning av sociala medier) och professionella syften (t.ex. skapa en profil på en onlinearbetsplattform).
Vet hur man antar informations- och kommunikationspraxis för att bygga en positiv online-identitet (t.ex. genom att anta sunda, säkra och etiska beteenden, såsom att undvika stereotyper och konsumism).
Kan genomföra en individuell eller familjenamnssökning för att inspektera sitt eget digitala fotavtryck i online-miljöer (t.ex. för att upptäcka eventuellt problematiska inlägg eller bilder, utöva sina lagliga rättigheter).
Kan verifiera och ändra vilken typ av metadata (t.ex. plats, tid) som ingår i bilder som delas för att skydda integritet.
Vet vilka strategier som ska användas för att kontrollera, hantera eller radera data som samlas in/kureras av onlinesystem (t.ex. hålla reda på använda tjänster, lista onlinekonton, radera konton som inte används).
Vet hur man modifierar användarkonfigurationer (t.ex. i appar, programvara, digitala plattformar) för att möjliggöra, förhindra eller moderera AI-systemspårning, insamling eller analys av data (t.ex. inte tillåta att mobiltelefonen spårar användarens plats). (AI)

Attityder

Överväger fördelarna (t.ex. snabb autentiseringsprocess, användarpreferenser) och riskerna (t.ex. att identiteter stjäls, personuppgifter utnyttjas av tredje part) när man hanterar en eller flera digitala identiteter över digitala system, appar och tjänster.
Benägen att kontrollera och välja vilka webbplatscookies som ska installeras (t.ex. acceptera endast tekniska cookies) när webbplatsen ger användarna detta alternativ.
Försiktig med att hålla ens egna och andras personuppgifter privata (t.ex . semester- eller födelsedagsfoton; religiösa eller politiska kommentarer).

Identifierar både positiva och negativa konsekvenser av användningen av alla data (insamling, kodning och bearbetning), men särskilt personuppgifter, av AI-drivna digitala teknologier såsom appar och onlinetjänster. (AI)

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenarie: Organisera ett evenemang

Hög specialiseringsnivå 8

Jag kan föreslå för min chef en ny social media-procedur som undviker åtgärder som kan skada vårt företags digitala rykte (t.ex. spam) vid marknadsföring av företagets evenemang.

Lärandescenario: Förbered grupparbete med mina klasskamrater

Hög specialiseringsnivå 8

Jag kan föreslå en ny procedur för min skola som undviker publicering av digitalt innehåll (texter, bilder, videor) som kan skada studenternas rykte.

Dimension 1: Kompetensområde 3. Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2: Kompetens

3.1: Utveckla innehåll

Att skapa och redigera digitalt innehåll i olika format för att uttrycka sig genom digitala medel.

Dimension 3: Behärskningsnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera sätt att skapa och redigera enkelt innehåll i enkla format,
välja hur jag uttrycker mig genom skapandet av enkla digitala medel.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi samt lämplig vägledning vid behov kan jag:

identifiera sätt att skapa och redigera enkelt innehåll i enkla format,
välja hur jag uttrycker mig genom skapandet av enkla digitala medel.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

ange sätt att skapa och redigera väldefinierat och rutinmässigt innehåll i väldefinierade och rutinmässiga format,
uttrycka mig genom skapandet av väldefinierade och rutinmässiga digitala medel.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

ange sätt att skapa och redigera innehåll i olika format,
uttrycka mig genom skapandet av digitala medel.

Avancerad nivå 5

Samt att vägleda andra, kan jag:

tillämpa sätt att skapa och redigera innehåll i olika format,
visa sätt att uttrycka mig genom skapandet av digitala medel.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras samt i komplexa sammanhang, kan jag:

ändra innehåll med hjälp av de mest lämpliga formaten,
anpassa uttrycket av mig själv genom skapandet av de mest lämpliga digitala medlen.

Hög specialiseringsnivå 7

På hög specialiseringsnivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till innehållsskapande och redigering i olika format, samt självuttryck genom digitala medel.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att utveckla innehåll.

Hög specialiseringsnivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till innehållsskapande och redigering i olika format, samt självuttryck genom digitala medel.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Känner till att digitalt innehåll existerar i digital form och att det finns många olika typer av digitalt innehåll (t.ex. ljud, bild, text, video, applikationer) som lagras i olika digitala filformat.
Känner till att AI-system kan användas för att automatiskt skapa digitalt innehåll (t.ex. texter, nyheter, uppsatser, tweets, musik, bilder) med befintligt digitalt innehåll som källa. Sådant innehåll kan vara svårt att skilja från mänskliga skapelser. (AI)
Medveten om att “digital tillgänglighet” innebär att se till att alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar, kan använda och navigera på internet. Digital tillgänglighet inkluderar tillgängliga webbplatser, digitala filer och dokument samt andra webbaserade applikationer (t.ex. för internetbank, tillgång till offentliga tjänster och meddelande- och videosamtalstjänster). (DA)
Medveten om att virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) möjliggör nya sätt att utforska simulerade miljöer och interaktioner inom de digitala och fysiska världarna.

Färdigheter

Kan använda verktyg och tekniker för att skapa tillgängligt digitalt innehåll (t.ex. lägga till ALT-text till bilder, tabeller och diagram; skapa en korrekt och väl märkt dokumentstruktur; använda tillgängliga teckensnitt, färger, länkar) (DA)
Vet hur man väljer lämpligt format för digitalt innehåll enligt dess syfte (t.ex. spara ett dokument i ett redigerbart format vs ett som inte kan ändras men som är lätt att skriva ut).
Vet hur man skapar digitalt innehåll för att stödja sina egna idéer och åsikter (t.ex. för att producera datarepresentationer som interaktiva visualiseringar med hjälp av grundläggande datamängder såsom öppna regeringsdata).
Vet hur man skapar digitalt innehåll på öppna plattformar (t.ex. skapa och modifiera text i en wiki-miljö).
Vet hur man använder Internet of Things (IoT) och mobila enheter för att skapa digitalt innehåll (t.ex. använda inbyggda kameror och mikrofoner för att producera foton eller videor).

Attityder

Benägen att kombinera olika typer av digitalt innehåll och data för att bättre uttrycka fakta eller åsikter för personligt och professionellt bruk.
Öppen för att utforska alternativa vägar för att hitta lösningar för att producera digitalt innehåll.
Benägen att följa officiella standarder och riktlinjer (t.ex. WCAG 2.1 och EN 301 549) för att testa tillgängligheten på en webbplats, digitala filer, dokument, e-post eller andra webbaserade applikationer som man har skapat. (DA)

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenarie:

Utveckla en kort kurs (handledning) för att utbilda personalen i en ny procedur som ska tillämpas i organisationen

Grundnivå 1:

Hjälpt av en kollega som har avancerad digital kompetens

Jag kan identifiera, från en instruktionsvideo på YouTube, hur man skapar en kort stödvideo på min surfplatta för att presentera den nya organisationsproceduren för personalen på vårt intranät.
Från en redan förberedd lista som min kollega hittat i en wiki kan jag också identifiera alternativa digitala medel för att skapa proceduren för personalen.

Lärandescenario:

Förbereda en presentation omett visst ämne som jag kommer att göra för mina klasskamrater

Grundnivå 1: Hjälpt av min lärare

Jag kan ta reda på hur man skapar en digital animerad presentation, med hjälp av en videogenomgång från YouTube som min lärare tillhandahållit för att hjälpa mig att presentera mitt arbete för mina klasskamrater.
Jag kan också identifiera andra digitala medel från en artikel i min lärobok som kan hjälpa mig att presentera arbetet som en animerad digital presentation för mina klasskamrater på den interaktiva digitala whiteboarden.

Dimension 1: Kompetensområde 3. Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2: Kompetens

3.2: Integrera och förbättra digitalt innehåll

Att modifiera, förädla, förbättra och integrera information och innehåll i en befintlig kunskapsbas för att skapa nytt, originellt och relevant innehåll och kunskap.

Kompetensnivåer

Grundnivå 1

På grundnivå och med vägledning kan jag:

– välja sätt att modifiera, förädla, förbättra och integrera enkla delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella sådana.

Grundnivå 2

På grundnivå och med självständighet och lämplig vägledning vid behov kan jag:

välja sätt att modifiera, förädla, förbättra och integrera enkla delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella sådana.

Intermediär nivå 3

På egen hand och vid lösa enkla problem kan jag:

förklara sätt att modifiera, förädla, förbättra och integrera väldefinierade delar av nytt innehåll och information för att skapa nya och originella sådana.

Intermediär nivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och vid lösa väldefinierade och ovanliga problem kan jag:

diskutera sätt att modifiera, förädla, förbättra och integrera nytt innehåll och information för att skapa nya och originella sådana.

Avancerad nivå 5

Samt som att vägleda andra kan jag:

hantera nya olika delar av innehåll och information, modifiera, förädla, förbättra och integrera dem för att skapa nya och originella sådana.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov, och i komplexa sammanhang kan jag:

bedöma de mest lämpliga sätten att modifiera, förädla, förbättra och integrera specifika nya delar av innehåll och information för att skapa nya och originella sådana.

Hög specialiseringsnivå 7

På hög specialiseringsnivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att modifiera, förädla, förbättra och integrera nytt innehåll och information i befintlig kunskap för att skapa nya och originella sådana.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att integrera och förbättra innehåll.

Hög specialiseringsnivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att modifiera, förädla, förbättra och integrera nytt innehåll och information i befintlig kunskap för att skapa nya och originella sådana.
föreslå nya idéer och processer för fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om att det är möjligt att integrera hårdvara (t.ex. sensorer, kablar, motorer) och mjukvarustrukturer för att utveckla programmerbara robotar och andra icke-digitala artefakter (t.ex. Lego Mindstorms, Micro:bit, Raspberry Pi, EV3, Arduino, ROS).

Färdigheter

Kan skapa infografik och affischer som kombinerar information, statistiskt innehåll och visuella element med tillgängliga appar eller programvara.
Vet hur man använder verktyg och applikationer (t.ex. tillägg, plug-ins, tillägg) för att förbättra digital tillgänglighet för digitalt innehåll (t.ex. lägga till undertexter i videospelare till en inspelad presentation). (DA)
Vet hur man integrerar digital teknik, hårdvara och sensordata för att skapa en ny (digital eller icke-digital) artefakt (t.ex. makerspace och digital fabrikation).
Vet hur man införlivar AI-redigerat/manipulerat digitalt innehåll i sitt eget arbete (t.ex. införliva AI-genererade melodier i sin egen musikaliska komposition). Användningen av AI kan vara kontroversiell eftersom det väcker frågor om AI:s roll i konstverk, och till exempel, vem som ska tillskrivas äran. (AI)

Attityder

Öppen för att skapa något nytt från befintligt digitalt innehåll genom iterativa designprocesser (t.ex. skapa, testa, analysera och förädla idéer).
Benägen att använda tillgängliga verktyg för att verifiera om bilder eller videor har modifierats (t.ex. genom deep-fake-tekniker).

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenario:

Utveckla en kort kurs (tutorial) för att träna personalen på ett nytt förfarande som ska tillämpas i organisationen

Grundnivå 2: med hjälp av en kollega (som har avancerad digital kompetens och som jag kan rådfråga när jag behöver) och som stöd en instruktionsvideo med stegen på hur man gör

Jag kan ta reda på hur man lägger till nya dialoger och bilder på en kort stödvideo som redan skapats på intranätet för att illustrera de nya organisationsförfarandena.

Lärandescenario:

Förbereda en presentation om ett visst ämne som jag kommer att göra för mina klasskamrater

Grundnivå 2: hemma med min mamma (som jag kan rådfråga när jag behöver) och med hjälp av en lista (sparad på min surfplatta som tillhandahålls av min lärare med stegen på hur man gör)

Jag kan identifiera hur man uppdaterar en digital animerad presentation jag har skapat för att presentera mitt arbete för mina klasskamrater, genom att lägga till text, bilder och visuella effekter som ska visas i klassrummet med hjälp av den interaktiva digitala whiteboarden.

Dimension 1: Kompetensområde 3. Skapande av digitalt innehåll

Dimension 2: Kompetens

3.3: Upphovsrätt och licenser

Förståelse för hur upphovsrätt och licenser tillämpas på data, digital information och innehåll.

Nivå 1: Grundnivå

På grundnivå och med vägledning kan jag:

Identifiera enkla regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

Nivå 2: Grundnivå med självständighet

På grundnivå och med självständighet och lämplig vägledning vid behov kan jag:

Identifiera enkla regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

Nivå 3: Mellannivå

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

Ange väldefinierade och rutinmässiga regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

Nivå 4: Mellannivå med självständighet

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

Diskutera regler för upphovsrätt och licenser som tillämpas på digital information och innehåll.

Nivå 5: Avancerad nivå

Samt guida andra kan jag:

Tillämpa olika regler för upphovsrätt och licenser som gäller för data, digital information och innehåll.

Nivå 6: Avancerad nivå i komplexa sammanhang

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:

Välja de mest lämpliga reglerna som tillämpar upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.

Nivå 7: Mycket specialiserad nivå

På en mycket specialiserad nivå kan jag:

Skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att tillämpa upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.
Integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i tillämpningen av upphovsrätt och licenser.

Nivå 8: Den mest avancerade och specialiserade nivån

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

Skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att tillämpa upphovsrätt och licenser på data, digital information och innehåll.
Föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

Känner till att digitalt innehåll, varor och tjänster kan vara skyddade enligt immateriella rättigheter (t.ex. upphovsrätt, varumärken, mönster, patent).
Medveten om att skapandet av digitalt innehåll (t.ex. bilder, texter, musik) när det är originellt anses skyddat av upphovsrätten så snart det existerar (automatiskt skydd).
Medveten om att vissa undantag från upphovsrätten finns (t.ex. användning för illustration i undervisningssyfte, för karikatyr, parodi, pastisch, för citat, privat bruk).
Känner till olika modeller för licensiering av programvara (t.ex. proprietär, fri och öppen källkod) och att vissa typer av licenser behöver förnyas när licensperioden löper ut.
Medveten om de juridiska begränsningarna för att använda och dela digitalt innehåll (t.ex. musik, filmer, böcker) och de möjliga konsekvenserna av olagliga handlingar (t.ex. att dela upphovsrättsskyddat innehåll med andra kan leda till rättsliga sanktioner).
Medveten om att mekanismer och metoder för att blockera eller begränsa tillgång till digitalt innehåll finns (t.ex. lösenord, geoblockering, tekniska skyddsåtgärder, TPM).

Färdigheter

Kan identifiera och välja digitalt innehåll för laglig nedladdning eller uppladdning (t.ex. databaser och verktyg för allmän egendom, öppna licenser).
Vet hur man använder och delar digitalt innehåll lagligt (t.ex. kontrollerar användarvillkor och tillgängliga licensieringsscheman, såsom olika typer av Creative Commons) och vet hur man bedömer om begränsningar och undantag från upphovsrätt gäller.
Kan identifiera när användning av upphovsrättsskyddat digitalt innehåll omfattas av ett upphovsrättsligt undantag så att inget förhandsmedgivande behövs (t.ex. lärare och studenter i EU kan använda upphovsrättsskyddat material för illustration i undervisningssyfte).
Kan kontrollera och förstå rätten att använda och/eller återanvända digitalt innehåll skapat av en tredje part (t.ex. känner till scheman för kollektiv licensiering och kontaktar relevanta organisationer för kollektiv förvaltning, förstår olika Creative Commons-licenser).
Kan välja den mest lämpliga strategin, inklusive licensiering, för att dela och skydda sin egen originella skapelse (t.ex. genom att registrera den i ett valfritt system för upphovsrättsdeposition; välja öppna licenser som Creative Commons).

Attityder

Respekterar rättigheter som påverkar andra (t.ex. äganderätt, avtalstermer), använder endast lagliga källor för nedladdning av digitalt innehåll (t.ex. filmer, musik, böcker) och väljer när det är relevant, öppen källkodsprogramvara.
Öppen för att överväga om öppna licenser eller andra licensmodeller är mer lämpliga när man producerar och publicerar digitalt innehåll och resurser.

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenario:

Utveckla en kort kurs (handledning) för att utbilda personalen i en ny procedur som ska tillämpas i organisationen Grundnivå 1: på egen hand

Jag kan berätta för en kollega vilka bildbanker jag vanligtvis använder för att hitta bilder som jag kan ladda ner gratis för en kort instruktionsvideo om en ny procedur för min organisations personal.
Jag kan hantera problem såsom att identifiera symbolen som anger om en bild är licensierad med en viss typ av Creative Commons-licens och därför kan återanvändas utan upphovsmannens tillstånd.

Lärandescenario:

Förbered en presentation om ett visst ämne som jag kommer att göra för mina klasskamrater Grundnivå 1: på egen hand

Jag kan förklara för en vän vilka bildbanker jag vanligtvis använder för att hitta bilder som jag helt gratis kan ladda ner för att skapa en digital animation för att presentera mitt arbete för mina klasskamrater.
Jag kan lösa problem såsom att identifiera symbolen som anger att en bild är upphovsrättsskyddad och därför inte kan användas utan upphovsmannens tillstånd.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap
151. Vet att datorprogram består av instruktioner, skrivna enligt strikta regler i ett programmeringsspråk.
152. Vet att programmeringsspråk erbjuder strukturer som tillåter att programinstruktioner utförs i sekvens, upprepade gånger eller endast under vissa förhållanden, och att gruppera dem för att definiera nya instruktioner.
153. Vet att program körs av databehandlingssystem, som automatiskt kan tolka och utföra instruktioner.
154. Vet att program producerar utdata baserat på indata, och att olika indata vanligtvis ger olika utdata (t.ex. ger en räknare ut 8 som resultat av indata 3+5 och utdata 15 som resultat av indata 7+8).
155. Vet att ett program lagrar och manipulerar data i det datorsystem som exekverar det för att producera sitt utdata, och att det ibland beter sig oväntat (t.ex. felaktigt beteende, fel, dataintrång).
156. Vet att ett programs plan är baserat på en algoritm, d.v.s. en stegvis metod för att producera utdata från indata.
157. Vet att algoritmer, och därmed program, är utformade för att hjälpa till att lösa verkliga problem; indata modellerar den kända informationen om problemet, medan utdata ger information som är relevant för problemets lösning. Det finns olika algoritmer, och därmed program, för att lösa samma problem.
158. Vet att alla program kräver tid och utrymme (hårdvaruresurser) för att beräkna sitt utdata, beroende på indatastorleken och/eller problemets komplexitet.
159. Vet att det finns problem som inte kan lösas exakt av någon känd algoritm inom rimlig tid, därför behandlas de ofta praktiskt med ungefärliga lösningar (t.ex. DNA-sekvensering, dataklustering, väderprognoser).

Färdigheter
160. Vet hur man kombinerar en uppsättning programblock (t.ex. som i det visuella programmeringsverktyget Scratch) för att lösa ett problem.
161. Vet hur man upptäcker problem i en sekvens av instruktioner och gör ändringar för att lösa dem (t.ex. hitta ett fel i programmet och rätta till det; upptäcka orsaken till varför programmets exekveringstid eller utdata inte är som förväntat).
162. Kan identifiera indata och utdata i några enkla program.
163. Givet ett program, kunna känna igen utförandeordningen av instruktioner och hur information behandlas.

Attityder
164. Villig att acceptera att algoritmer, och därmed program, kanske inte är perfekta i att lösa det problem de syftar till att adressera.
165. Anser etik (inklusive men inte begränsat till mänsklig agentur och tillsyn, transparens, icke-diskriminering, tillgänglighet, och bias och rättvisa) som en av de kärnpelare när man utvecklar eller implementerar AI-system. (AI)

Dimension 5: Användningsfall

Arbetsscenariot: Utveckla en kort kurs (handledning) för att träna personalen på ett nytt förfarande som ska tillämpas i organisationen

Mellannivå 4
• Genom att använda ett programmeringsspråk (t.ex. Ruby, Python) kan jag ge instruktioner för att utveckla ett utbildningsspel för att introducera det nya förfarandet som ska tillämpas i organisationen.
• Jag kan lösa problem såsom att felsöka programmet för att åtgärda problem med min kod.

Lärandescenariot: Förbered en presentation om ett visst ämne som jag ska göra för mina klasskamrater

Mellannivå 4
• Genom att använda ett enkelt grafiskt programmeringsgränssnitt (t.ex. Scratch Jr) kan jag utveckla en smartphone-app som presenterar mitt arbete för mina klasskamrater.
• Om ett problem uppstår vet jag hur man felsöker programmet och jag kan åtgärda enkla problem i min kod.

^{Exemplen under denna kompetens är sammanfattade från “Programming for All: Understanding the Nature of Programs” (Brodnik et al., 2021). Dokumentet erbjuder en mer komplett lista med påståenden om kunskaper, färdigheter och attityder som åtföljs av exempel från vardagslivet. Till exempel, när man läser exempel nr: 157, kan den intresserade läsaren gå till dokumentet och hitta mer information om “program” under avsnittet “A.2 Programs are made of instructions” (s. 14), eller för att förstå mer om datamodeller, bör läsaren rikta sig till kunskapspåståendet “K3.4” på s. 18.}

Dimension 1: Kompetensområde 4. Säkerhet

Dimension 2: Kompetens

4.1: Skydda enheter

Att skydda enheter och digitalt innehåll samt förstå risker och hot i digitala miljöer. Att känna till säkerhets- och skyddsåtgärder och att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Dimension 3: Kompetensnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera enkla sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll, och
skilja på enkla risker och hot i digitala miljöer.
välja enkla säkerhets- och skyddsåtgärder, och
identifiera enkla sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med självständighet och lämplig vägledning där det behövs, kan jag:

identifiera enkla sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll, och
skilja på enkla risker och hot i digitala miljöer.
följa enkla säkerhets- och skyddsåtgärder.
identifiera enkla sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:

ange väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll, och
skilja på väldefinierade och rutinmässiga risker och hot i digitala miljöer, och
välja väldefinierade och rutinmässiga säkerhets- och skyddsåtgärder.
ange väldefinierade och rutinmässiga sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

organisera sätt att skydda mina enheter och digitalt innehåll, och
skilja på risker och hot i digitala miljöer.
välja säkerhets- och skyddsåtgärder.
förklara sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet. Avancerad nivå 5 Samt att vägleda andra, kan jag:
tillämpa olika sätt att skydda enheter och digitalt innehåll, och
skilja på en mängd olika risker och hot i digitala miljöer.
tillämpa säkerhets- och skyddsåtgärder.
använda olika sätt att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

välja det mest lämpliga skyddet för enheter och digitalt innehåll, och
särskilja risker och hot i digitala miljöer.
välja de mest lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärderna.
bedöma de mest lämpliga sätten att ta hänsyn till tillförlitlighet och integritet.

Mycket specialiserad nivå 7

På en mycket specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att skydda enheter och digitalt innehåll, hantera risker och hot, tillämpa säkerhets- och skyddsåtgärder, och tillförlitlighet och integritet i digitala miljöer.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att skydda enheter.

Mycket specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att skydda enheter och digitalt innehåll, hantera risker och hot, tillämpa säkerhets- och skyddsåtgärder, och tillförlitlighet och integritet i digitala miljöer.
föreslå nya idéer och processer för området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap
166. Vet att använda olika starka lösenord för olika onlinetjänster är ett sätt att mildra de negativa effekterna av att ett konto blir komprometterat (t.ex. hackat).
167. Känner till åtgärder för att skydda enheter (t.ex. lösenord, fingeravtryck, kryptering) och förhindra att andra (t.ex. en tjuv, kommersiell organisation, myndighet) får tillgång till alla data.
168. Känner till vikten av att hålla operativsystemet och applikationer (t.ex. webbläsare) uppdaterade, för att åtgärda säkerhetsbrister och skydda mot skadlig programvara (dvs. malware).
169. Vet att en brandvägg blockerar viss typ av nätverkstrafik, i syfte att förhindra olika säkerhetsrisker (t.ex. fjärrinloggningar).
170. Medveten om olika typer av risker i digitala miljöer, såsom identitetsstöld (t.ex. någon som begår bedrägeri eller andra brott med en annan persons personuppgifter), bedrägerier (t.ex. finansiella bedrägerier där offer lurats att skicka pengar), malware-attacker (t.ex. ransomware).

Färdigheter
171. Vet hur man antar en lämplig cyberhygienstrategi gällande lösenord (t.ex. välja starka som är svåra att gissa) och hantera dem säkert (t.ex. genom att använda en lösenordshanterare).
172. Vet hur man installerar och aktiverar skyddsprogram och tjänster (t.ex. antivirus, antimalware, brandvägg) för att hålla digitalt innehåll och personuppgifter säkrare.
173. Vet hur man aktiverar tvåfaktorsautentisering när det är tillgängligt (t.ex. genom att använda engångslösenord, OTP, eller koder tillsammans med åtkomstuppgifter).
174. Vet hur man kontrollerar vilken typ av personuppgifter en app har tillgång till på ens mobiltelefon och, baserat på det, beslutar om att installera den och konfigurera lämpliga inställningar.
175. Kan kryptera känsliga data lagrade på en personlig enhet eller i en molnlagringstjänst.
176. Kan reagera på lämpligt sätt på en säkerhetsincident (dvs. en händelse som resulterar i obehörig åtkomst till digital data, applikationer, nätverk eller enheter, läckage av personuppgifter såsom inloggningar eller lösenord).

Attityder
177. Vaksam på att inte lämna datorer eller mobila enheter obevakade på offentliga platser (t.ex. delade arbetsplatser, restauranger, tåg, bilens baksäte).
178. Väger fördelar och risker med att använda biometriska identifieringstekniker (t.ex. fingeravtryck, ansiktsbilder) eftersom de kan påverka säkerheten på oönskade sätt. Om biometrisk information läcker ut eller hackas, blir den komprometterad och kan leda till identitetsbedrägeri.
179. Angelägen om att överväga vissa självskyddsåtgärder såsom att inte använda öppna Wi-Fi-nätverk för att göra ekonomiska transaktioner eller internetbank.

Dimension 5: Användningsscenarier

Arbetscenario: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Avancerad nivå 5

Jag kan skydda det företags Twitter-konto med olika metoder (t.ex. ett starkt lösenord, kontrollera de senaste inloggningarna) och visa nya kollegor hur man gör det.
Jag kan upptäcka risker som att ta emot tweets och meddelanden från följare med falska profiler eller försök till nätfiske.
Jag kan vidta åtgärder för att undvika dem (t.ex. kontrollera sekretessinställningarna).
Jag kan också hjälpa mina kollegor att upptäcka risker och hot vid användning av Twitter.

Lärandescenario: Användning av skolans digitala lärplattform för att dela information om intressanta ämnen

Avancerad nivå 5

Jag kan skydda information, data och innehåll på min skolas digitala lärplattform (t.ex. ett starkt lösenord, kontrollera de senaste inloggningarna).
Jag kan upptäcka olika risker och hot när jag får tillgång till skolans digitala plattform och vidta åtgärder för att undvika dem (t.ex. hur man viruskontrollerar bilagor innan nedladdning).
Jag kan också hjälpa mina klasskamrater att upptäcka risker och hot när de använder den digitala lärplattformen på sina surfplattor (t.ex. kontrollera vem som kan komma åt filerna).Formulärets nederkant

Dimension 1: Kompetensområde 4. Säkerhet

Dimension 2: Kompetens

4.2: Skydda personuppgifter och integritet

För att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer. För att förstå hur man använder och delar personligt identifierbar information samtidigt som man kan skydda sig själv och andra från skador. För att förstå att digitala tjänster använder en “Integritetspolicy” för att informera om hur personuppgifter används.

Dimension 3: Behärskningsnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

välja enkla sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
identifiera enkla sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
identifiera enkla integritetspolicystatements om hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

välja enkla sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
identifiera enkla sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
identifiera enkla integritetspolicystatements om hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
ange väldefinierade och rutinmässiga integritetspolicystatements om hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

diskutera sätt att skydda mina personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
diskutera sätt att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
ange integritetspolicystatements om hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Avancerad nivå 5

Samt vägleda andra, jag kan:

tillämpa olika sätt att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
tillämpa olika specifika sätt att dela mina data samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från faror.
förklara integritetspolicystatements om hur personuppgifter används i digitala tjänster.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och de av andra, och i komplexa sammanhang, kan jag:

välja de lämpligaste sätten att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer,
utvärdera de mest lämpliga sätten att använda och dela personligt identifierbar information samtidigt som jag skyddar mig själv och andra från skador.
utvärdera lämpligheten av integritetspolicystatements om hur personuppgifter används.

Höggradigt specialiserad nivå 7

På höggradigt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer, använda och dela personligt identifierbar information för att skydda sig själv och andra från faror, och integritetspolicyer för att använda mina personuppgifter.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap samt vägleda andra i att skydda personuppgifter och integritet.

Höggradigt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många interagerande faktorer som är relaterade till att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer, använda och dela personligt identifierbar information för att skydda sig själv och andra från skador, samt integritetspolicyer för hur personuppgifter används.
föreslå nya idéer och processer inom området. skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att skydda personuppgifter och integritet i digitala miljöer, använda och dela personligt identifierbar information för att skydda sig själv och andra från faror samt integritetspolicyer för att använda mina personuppgifter.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap

180. Medveten om att säker elektronisk identifiering är en viktig egenskap som möjliggör säkrare delning av personuppgifter med tredjeparter vid genomförandet av offentliga och privata transaktioner.
181. Vet att integritetspolicyn för en app eller tjänst bör förklara vilka personuppgifter den samlar in (t.ex. namn, enhetsmärke, användarens geografiska plats) och om dessa uppgifter delas med tredjeparter.
182. Vet att behandlingen av personuppgifter lyder under lokala lagar såsom EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR), vilket innebär att till exempel röstinteraktioner med en virtuell assistent anses vara personuppgifter enligt GDPR och kan utsätta användare för specifika risker relaterade till dataskydd, integritet och säkerhet. (AI)

Färdigheter
183. Vet hur man identifierar misstänkta e-postmeddelanden som försöker skaffa känslig information (t.ex. personuppgifter, bankinformation) eller kan innehålla skadlig programvara. Förstår att dessa e-postmeddelanden ofta är utformade för att lura människor som inte kontrollerar noggrant, genom att innehålla avsiktliga fel som avskräcker uppmärksamma personer från att klicka på dem.
184. Vet hur man tillämpar grundläggande säkerhetsåtgärder vid onlinebetalningar (t.ex. aldrig skicka en skanning av kreditkort eller ge ut PIN-koden för ett betal-/kreditkort).
185. Vet hur man använder elektronisk identifiering för tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter eller andra offentliga tjänster (t.ex. att fylla i skattedeklarationen, ansöka om sociala förmåner, begära intyg) samt av näringslivet, såsom banker och transporttjänster.
186. Vet hur man använder digitala certifikat från certifieringsmyndigheter (t.ex. digitala certifikat för autentisering och digital signering som lagras på nationella identitetskort).

Attityder
187. Väger fördelar och risker innan man tillåter tredje part att behandla personuppgifter (t.ex. medveten om att en röstassistent på en smartphone, som används för att styra en robotdammsugare, kan ge tredje parter – företag, regeringar, cyberbrottslingar – tillgång till data). (AI)
188. Känner sig säker på att genomföra online-transaktioner efter att ha vidtagit lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärder.

Dimension 5: Användningsexempel

Arbetsscenario: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Avancerad nivå 6

Jag kan välja det mest lämpliga sättet att skydda mina kollegors personuppgifter (t.ex. adress, telefonnummer) när jag delar digitalt innehåll (t.ex. en bild) på företagets Twitter-konto.
Jag kan skilja mellan lämpligt och olämpligt digitalt innehåll att dela på företagets Twitter-konto, så att min integritet och mina kollegors integritet inte skadas.
Jag kan bedöma om personuppgifter används på företagets Twitter på ett lämpligt sätt enligt den europeiska dataskyddslagen och rätten att bli bortglömd.
Jag kan hantera komplexa situationer som kan uppstå med personuppgifter i min organisation på Twitter, såsom att ta bort bilder eller namn för att skydda personlig information i enlighet med den europeiska dataskyddslagen och rätten att bli bortglömd.

Lärandescenario: Användning av skolans digitala lärplattform för att dela information om intresseområden Avancerad nivå 6

Jag kan välja det mest lämpliga sättet att skydda mina personuppgifter (t.ex. adress, telefonnummer) innan jag delar dem på skolans digitala plattform.
Jag kan skilja mellan lämpligt och olämpligt digitalt innehåll att dela på min skolas digitala plattform, så att min integritet och mina klasskamraters integritet inte skadas.
Jag kan bedöma om sättet mina personuppgifter används på den digitala plattformen är lämpligt och acceptabelt med avseende på mina rättigheter och min integritet.
Jag kan hantera komplexa situationer som kan uppstå med mina personuppgifter och mina klasskamraters personuppgifter på den digitala utbildningsplattformen, såsom att personuppgifter inte används i enlighet med plattformens integritetspolicy.

Dimension 1: Kompetensområde 4. Säkerhet

Dimenson 2: Kompetens

4.3: Skydda hälsa och välbefinnande

Att kunna undvika hälsorisker och hot mot fysiskt och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier. Att kunna skydda sig själv och andra från möjliga faror i digitala miljöer (t.ex. nätmobbning). Att vara medveten om digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Dimension 3: Behörighetsnivå

Grundnivå 1

På grundnivå och med vägledning kan jag:

skilja på enkla sätt att undvika hälsorisker och hot mot fysisk och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier.
välja enkla sätt att skydda mig själv från möjliga faror i digitala miljöer.
identifiera enkla digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Grundnivå 2

På grundnivå och med autonomi samt lämplig vägledning vid behov kan jag:

skilja på enkla sätt att undvika hälsorisker och hot mot fysisk och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier.
välja enkla sätt att skydda mig själv från möjliga faror i digitala miljöer.
identifiera enkla digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Mellannivå 3

På egen hand och vid lösa enkla problem kan jag:

förklara väldefinierade och rutinmässiga sätt att undvika hälsorisker och hot mot fysisk och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier.
välja väldefinierade och rutinmässiga sätt att skydda mig själv från faror i digitala miljöer.
peka ut väldefinierade och rutinmässiga digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov och vid lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

förklara sätt att undvika hot mot min fysiska och psykologiska hälsa i samband med användning av teknik.
välja sätt att skydda mig själv och andra från faror i digitala miljöer.
diskutera digitala teknologier för socialt välbefinnande och inkludering.

Avancerad nivå 5

Utöver att vägleda andra kan jag:

visa olika sätt att undvika hälsorisker och hot mot fysisk och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier.
tillämpa olika sätt att skydda mig själv och andra från faror i digitala miljöer.
visa olika digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov, och i komplexa sammanhang, kan jag:

skilja de mest lämpliga sätten att undvika hälsorisker och hot mot fysisk och psykologiskt välbefinnande vid användning av digitala teknologier.
anpassa de mest lämpliga sätten att skydda mig själv och andra från faror i digitala miljöer.
variera användningen av digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.

Högt specialiserad nivå 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att undvika hälsorisker och hot mot välbefinnandet vid användning av digitala teknologier, för att skydda sig själv och andra från faror i digitala miljöer, samt användningen av digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att skydda hälsan.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att undvika hälsorisker och hot mot välbefinnandet vid användning av digitala teknologier, för att skydda sig själv och andra från faror i digitala miljöer, och till användningen av digitala teknologier för socialt välbefinnande och social inkludering.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4:Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap
189. Medveten om vikten av att balansera användningen av digitala teknologier med icke-användning som ett alternativ, eftersom många olika faktorer i det digitala livet kan påverka personlig hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse.
190. Känner till tecken på digitala beroenden (t.ex. förlust av kontroll, abstinenssymptom, dysfunktionell humörreglering) och att digitalt beroende kan orsaka psykologisk och fysisk skada.
191. Medveten om att för många digitala hälsotillämpningar finns det inga officiella licensförfaranden som i traditionell medicin.
192. Medveten om att vissa applikationer på digitala enheter (t.ex. smartphones) kan stödja antagandet av hälsosamma beteenden genom att övervaka och varna användaren om hälsotillstånd (t.ex. fysiska, emotionella, psykologiska). Dock kan vissa åtgärder eller bilder som föreslås av sådana applikationer också ha negativa effekter på fysisk eller mental hälsa (t.ex. kan visning av ‘idealiserade’ kroppsbilder orsaka ångest).
193. Förstår att cybermobbning är mobbning med användning av digitala teknologier (dvs. ett upprepat beteende som syftar till att skrämma, reta eller skämma bort de som är måltavlan).
194. Känner till att “online disinhibition-effekten” är bristen på återhållsamhet man känner när man kommunicerar online jämfört med att kommunicera personligen. Detta kan leda till en ökad tendens till online flammande (t.ex. stötande språk, att posta förolämpningar online) och olämpliga beteenden.
195. Medveten om att sårbara grupper (t.ex. barn, de med lägre sociala färdigheter och brist på socialt stöd personligen) löper högre risk att bli utsatta i digitala miljöer (t.ex. cybermobbning, grooming).
196. Medveten om att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter för deltagande i samhället för sårbara grupper (t.ex. äldre, personer med särskilda behov). Dock kan digitala verktyg också bidra till isolering eller uteslutning av de som inte använder dem.

Färdigheter
197. Vet hur man tillämpar, för sig själv och andra, en mängd olika strategier för att övervaka och begränsa digital användning (t.ex. regler och överenskommelser om skärmfria tider, försenad tillgänglighet av enheter för barn, installera tidsbegränsande och filtrerande programvara).
198. Vet hur man känner igen inbäddade användarupplevelsetekniker (t.ex. clickbait, gamification, nudging) som är avsedda att manipulera och/eller försvaga ens förmåga att kontrollera beslut (t.ex. få användare att spendera mer tid på onlineaktiviteter, uppmuntra till konsumtion).
199. Kan tillämpa och följa skyddsstrategier för att bekämpa online-viktimisering (t.ex. blockera att ta emot ytterligare meddelanden från avsändare, inte reagera/svara, vidarebefordra eller spara meddelanden som bevis för juridiska förfaranden, radera negativa meddelanden för att undvika upprepad visning).

Attityder
200. Benägen att fokusera på fysiskt och mentalt välbefinnande och undvika de negativa effekterna av digitala medier (t.ex. överanvändning, beroende, tvångsmässigt beteende).
201. Tar ansvar för att skydda personlig och kollektiv hälsa och säkerhet när man utvärderar effekterna av medicinska och medicinliknande produkter och tjänster online, eftersom internet är fullt av falsk och potentiellt farlig information om hälsa.
202. Är försiktig med tillförlitligheten hos rekommendationer (t.ex. kommer de från en pålitlig källa) och deras avsikter (t.ex. hjälper de verkligen användaren eller uppmuntrar de till att använda enheten mer för att exponeras för reklam).

Dimension 5: Användningsfall

Arbetsscenarion: Användning av ett Twitterkonto för att dela information om min organisation

Högt specialiserad nivå 7

Jag kan skapa en digital kampanj om möjliga hälsorisker med att använda Twitter för professionella skäl (t.ex. mobbning, beroenden, fysiskt välbefinnande) som kan delas och användas av andra kollegor och yrkesverksamma på deras smartphones eller surfplattor.

Lärandescenarion: Användning av skolans digitala lärplattform för att dela information om intressanta ämnen

Högt specialiserad nivå 7

Jag kan skapa en blogg om nätmobbning och social exkludering för min skolas digitala lärplattform, vilket hjälper mina klasskamrater att känna igen och bemöta våld i digitala miljöer.

Dimension 1: Kompetensområde: Säkerhet

Dimension 2: Kompetens

4.4: Skydda miljön

Att vara medveten om de miljömässiga effekterna av digitala teknologier och deras användning.

Dimension 3: Kunskapsnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

känna igen enkla miljömässiga effekter av digitala teknologier och deras användning.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

känna igen enkla miljömässiga effekter av digitala teknologier och deras användning.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa okomplicerade problem kan jag:

ange väldefinierade och rutinmässiga miljömässiga effekter av digitala teknologier och deras användning.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och ovanliga problem kan jag:

diskutera sätt att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Avancerad nivå 5

Såväl som att vägleda andra, kan jag:

visa olika sätt att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang kan jag:

välja de mest lämpliga lösningarna för att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.

Hög specialiseringsnivå 7

På högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i att skydda miljön.

Hög specialiseringsnivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att skydda miljön från påverkan av digitala teknologier och deras användning.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskap
203. Medveten om den miljömässiga påverkan av vardagliga digitala praktiker (t.ex. videostreaming som kräver dataöverföring), och att påverkan består av energianvändning och koldioxidutsläpp från enheter, nätverksinfrastruktur och datacenter.
204. Medveten om den miljömässiga påverkan av tillverkningen av digitala enheter och batterier (t.ex. föroreningar och giftiga biprodukter, energiförbrukning) och att sådana enheter vid livets slut måste avfallshanteras på lämpligt sätt för att minimera deras miljöpåverkan och möjliggöra återanvändning av sällsynta och dyra komponenter och naturresurser.
205. Medveten om att vissa komponenter i elektroniska och digitala enheter kan bytas ut för att förlänga deras livslängd eller prestanda, dock kan vissa vara avsiktligt designade för att sluta fungera korrekt efter en viss period (planerat åldrande).
206. Känner till ‘gröna’ beteenden att följa när man köper digitala enheter, t.ex. välja produkter med lägre energiförbrukning under användning och standby, mindre förorenande (produkter som är lättare att demontera och återvinna) och mindre giftiga (begränsad användning av ämnen skadliga för miljön och hälsan).
207. Känner till att e-handelspraktiker såsom köp och leverans av fysiska varor har en påverkan på miljön (t.ex. koldioxidavtryck från transport, generering av avfall).
208. Medveten om att digitala teknologier (inklusive AI-drivna) kan bidra till energieffektivitet, till exempel genom att övervaka behovet av uppvärmning i hemmet och optimera dess hantering.
209. Medveten om att vissa aktiviteter (t.ex. träning av AI och produktion av kryptovalutor som Bitcoin) är resursintensiva processer vad gäller data och beräkningskraft. Därför kan energiförbrukningen vara hög vilket också kan ha en stor miljöpåverkan. (AI)

Färdigheter
210. Känner till hur man tillämpar effektiva lågteknologiska strategier för att skydda miljön, t.ex. stänga av enheter och stänga av Wi-fi, inte skriva ut dokument, reparera och byta komponent för att undvika onödig ersättning av digitala enheter.
211. Känner till hur man minskar energiförbrukningen av enheter och tjänster som används, t.ex. ändra kvalitetsinställningar för videotjänster, använda Wi-fi istället för datatrafik hemma, stänga appar, optimera e-postbilagor).
212. Känner till hur man använder digitala verktyg för att förbättra den miljömässiga och sociala påverkan av ens konsumtionsbeteende (t.ex. genom att leta efter lokalt producerade varor, genom att söka efter kollektiva erbjudanden och samåkningsalternativ för transport).

Attityder
213. Söker efter sätt på vilka digitala teknologier kan hjälpa till att leva och konsumera på ett sätt som respekterar hållbarheten för mänskligt samhälle och den naturliga miljön.
214. Söker information om den miljömässiga påverkan av teknik för att påverka sitt eget beteende och andras (t.ex. vänner och familj) för att vara mer miljöansvariga i sina digitala praktiker.
215. Överväger produktens totala påverkan på planeten när man väljer digitala medel över fysiska produkter, t.ex. läsa en bok online kräver inte papper och därmed är transportkostnaderna låga, men man bör överväga digitala enheter inklusive giftiga komponenter och den energi som behövs för att ladda dem.
216. Överväger de etiska konsekvenserna av AI-system genom hela deras livscykel: de inkluderar både den miljömässiga påverkan (miljökonsekvenser av produktionen av digitala enheter och tjänster) och samhällspåverkan, t.ex. plattformsarbete och algoritmisk förvaltning som kan undertrycka arbetares privatliv eller rättigheter; användningen av lågkostnadsarbetskraft för att märka bilder för att träna AI-system. (AI)

Dimension 5: Användningsfall

Anställningsscenario: Användning av ett Twitter-konto för att dela information om min organisation

Högt specialiserad nivå 8

Jag kan skapa en illustrerad video som svarar på frågor om hållbar användning av digitala enheter i organisationer inom min sektor, för att delas på Twitter och användas av personal och andra yrkesverksamma inom sektorn.

Lärandescenario: Användning av skolans digitala läroplattform för att dela information om intressanta ämnen

Högt specialiserad nivå 8

Jag kan skapa en ny e-bok för att svara på frågor om hållbar användning av digitala enheter i skolan och hemma och dela den på min skolas digitala läroplattform för att användas av andra skolkamrater och deras familjer.

Dimension 1: Kompetensområde: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens

5.1: Att lösa tekniska problem

För att identifiera tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer och lösa dem (från felsökning till lösning av mer komplexa problem).

Dimension 3: Kunskapsnivå

Grundnivå 1

På en grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera enkla tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer, och

identifiera enkla lösningar för att lösa dem.

Grundnivå 2

På en grundläggande nivå och med självständighet och lämplig vägledning vid behov, kan jag:

identifiera enkla tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer, och

identifiera enkla lösningar för att lösa dem.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem, kan jag:

ange väldefinierade och rutinmässiga tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer, och

välja väldefinierade och rutinmässiga lösningar på dem.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

urskilja tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer, och

välja lösningar på dem.

Avancerad nivå 5

Samt att vägleda andra, kan jag:

bedöma tekniska problem vid användning av digitala miljöer och vid hantering av digitala enheter, och

tillämpa olika lösningar på dem.

Avancerad nivå 6

På en avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

värdera tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer,

lösa dem med de mest lämpliga lösningarna.

Högt specialiserad nivå 7

På en högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.

integrera min kunskap för att bidra till yrkespraxis och kunskap samt vägleda andra i att lösa tekniska problem.

Högt specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till tekniska problem vid användning av enheter och digitala miljöer.

föreslå nya idéer och processer till området.

Dimension 4: Exempel på kunskap, färdigheter och attityder

Kunskaper
217. Känner till de viktigaste funktionerna hos de vanligaste digitala enheterna (t.ex. dator, surfplatta, smartphone).
218. Känner till några skäl till varför en digital enhet kan misslyckas med att ansluta online (t.ex. fel Wi-fi-lösenord, flygplansläge på).
219.Vet att beräkningskraft eller lagringskapacitet kan förbättras för att övervinna snabb föråldring av hårdvara (t.ex. genom att kontraktera kraft eller lagring som en tjänst).
220. Är medveten om att de vanligaste källorna till problem i sakerhetens internet (IoT) och mobila enheter, och i deras applikationer, är relaterade till anslutning/nätverkstillgänglighet, batteri/ström, begränsad beräkningskraft.
221. Är medveten om att AI är en produkt av mänsklig intelligens och beslutsfattande (dvs. människor väljer, rengör och kodar data, de designar algoritmer, tränar modeller och tillämpar mänskliga värderingar på resultaten) och därför inte existerar oberoende av människor. (AI)

Färdigheter
222.Vet hur man identifierar och löser ett problem med en kamera och/eller ett mikrofonproblem under ett onlinemöte.
223.Vet hur man verifierar och felsöker problem relaterade till sammanlänkade IoT-enheter och deras tjänster.
224.Tar ett steg-för-steg tillvägagångssätt för att identifiera roten till ett tekniskt problem (t.ex. hårdvara vs mjukvara) och utforskar olika lösningar vid tekniskt fel.
225. Vet hur man hittar lösningar på internet när man står inför ett tekniskt problem.

Attityder
226.
Tar ett aktivt och nyfikenhetsdrivet tillvägagångssätt för att utforska hur digitala teknologier fungerar.

Dimension 5: Användningsfall

Arbetsscenario: Användning av en digital inlärningsplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter

Grundnivå 1: med hjälp av en kollega från IT-avdelningen

Jag kan identifiera ett enkelt tekniskt problem från en lista över sådana som kan uppstå vid användning av en digital inlärningsplattform, och

Jag kan identifiera vilken typ av IT-stöd som skulle lösa det.

Lärandescenario: Användning av en digital inlärningsplattform för att förbättra mina mattekunskaper

Grundnivå 1: med hjälp av en vän

Jag kan identifiera ett enkelt tekniskt problem från en lista över sådana som kan uppstå vid användning av en digital inlärningsplattform, och

Jag kan identifiera vilken typ av IT-stöd som skulle lösa det.

Dimension 1: Kompetensområde 5: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens

5.3: Kreativ användning av digital teknik

Att använda digitala verktyg och teknologier för att skapa kunskap och innovera processer och produkter. Att engagera sig individuellt och kollektivt i kognitiv bearbetning för att förstå och lösa konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Dimension2: Kunskapsnivå

Grundnivå 1

På grundläggande nivå och med vägledning kan jag:

identifiera enkla digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
visa intresse individuellt och kollektivt i enkel kognitiv bearbetning för att förstå och lösa enkla konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Grundnivå 2

På grundläggande nivå och med autonomi och lämplig vägledning vid behov kan jag:

identifiera enkla digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
följa individuellt och kollektivt enkel kognitiv bearbetning för att förstå och lösa enkla konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Mellannivå 3

På egen hand och lösa enkla problem kan jag:

välja digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa väldefinierad kunskap och väldefinierade innovativa processer och produkter.
engagera mig individuellt och kollektivt i viss kognitiv bearbetning för att förstå och lösa väldefinierade och rutinmässiga konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och lösa väldefinierade och icke-rutinmässiga problem kan jag:

skilja digitala verktyg och teknologier som kan användas för att skapa kunskap och innovera processer och produkter.
engagera mig individuellt och kollektivt i kognitiv bearbetning för att förstå och lösa konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Avancerad nivå 5

Såväl som att vägleda andra kan jag:

tillämpa olika digitala verktyg och teknologier för att skapa kunskap och innovativa processer och produkter.
tillämpa individuellt och kollektivt kognitiv bearbetning för att lösa olika konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna behov och andras, och i komplexa sammanhang, kan jag:

anpassa de mest lämpliga digitala verktygen och teknologierna för att skapa kunskap och för att innovera processer och produkter.
lösa individuellt och kollektivt konceptuella problem och problemsituationer i digitala miljöer.

Hög specialiserad nivå 7

På högt specialiserad nivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition med hjälp av digitala verktyg och teknologier.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och vägleda andra i kreativ användning av digital teknik.

Hög specialiserad nivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer med hjälp av digitala verktyg och teknologier.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder

Kunskap
237. Vet att engagera sig i problemlösning tillsammans, online eller offline, innebär att man kan dra nytta av en mångfald av kunskaper, perspektiv och erfarenheter från andra, vilket kan leda till bättre resultat.
238. Vet att digitala teknologier och elektroniska enheter kan användas som ett verktyg för att stödja innovation av nya processer och produkter för att skapa socialt, kulturellt och/eller ekonomiskt värde (t.ex. social innovation). Medveten om att det som skapar ekonomiskt värde kan äventyra eller förstärka socialt eller kulturellt värde.
239. Vet att tillämpningar av teknologi för sakernas internet (IoT) har potential att användas inom många olika sektorer (t.ex. hälsovård, jordbruk, industri, fordon, medborgarvetenskapliga aktiviteter).

Färdigheter
240. Vet hur man använder digitala teknologier för att hjälpa till att omvandla en idé till handling (t.ex. bemästra videoproduktion för att öppna en kanal för att dela recept och näringstips för en specifik diet).
241. Kan identifiera onlineplattformar som kan användas för att designa, utveckla och testa IoT-teknologier och mobilappar.
242. Vet hur man planerar en strategi som använder flera IoT- och mobila enheter för att genomföra en uppgift (t.ex. använda en smartphone för att optimera energiförbrukningen i ett rum genom att ställa in ljusintensiteten baserat på tid på dagen och omgivande ljus).
243. Vet hur man engagerar sig i att lösa sociala problem genom digitala, hybrida och icke-digitala lösningar för problemet (t.ex. planera och föreställa sig online tidsbanker, system för offentliga rapporteringar, plattformar för delning av resurser).

Attityder
244. Villig att delta i utmaningar och tävlingar som syftar till att lösa intellektuella, sociala eller praktiska problem genom digitala teknologier (t.ex. hackathons, idétävlingar, bidrag, gemensamt initiering av projekt).
245. Motiverad att samdesigna och samskapa nya produkter och tjänster med hjälp av digitala enheter (dvs. slutanvändarutveckling) för att skapa ekonomiskt eller socialt värde för andra (t.ex. i makerspaces och andra kollektiva utrymmen).
246. Öppen för att engagera sig i kollaborativa processer för att samdesigna och samskapa nya produkter och tjänster baserade på AI-system för att stödja och förstärka medborgarnas deltagande i samhället. (AI)

Dimension 5: Användningsfall

Arbetssituation: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter

Intermediär nivå 3: självständigt

Jag kan använda ett forum på en MOOC för att be om väldefinierad information om kursen jag följer och jag kan använda dess verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa ett nytt inlägg för att utbyta mer information.
Jag kan delta i en kollaborativ övning med andra studenter med hjälp av MOOC:ens tankekarteverktyg för att förstå en konkret fråga på ett nytt sätt.
Jag kan åtgärda problem som att identifiera att jag ställer en fråga eller kommentar på fel plats.

Lärandescenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina matematikkunskaper

Intermediär nivå 3: självständigt

Jag kan använda forumet på en MOOC för att be om väldefinierad information om kursen jag följer, och jag kan använda deras verktyg (t.ex. blogg, wiki) för att skapa ett nytt inlägg för att utbyta mer information.
Jag kan delta i övningar på MOOC som använder simuleringar för att öva på ett matteproblem som jag inte lyckades lösa korrekt i skolan. Att diskutera övningarna i chatt med andra studenter hjälpte mig att närma mig problemet på ett annat sätt och förbättra mina färdigheter.
Jag kan åtgärda problem som att identifiera att jag ställer en fråga eller kommentar på fel plats.

Dimension 1: Kompetensområde 5: Problemlösning

Dimension 2: Kompetens

5.4: Att identifiera digitala kompetensgap

För att förstå var ens egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras. För att kunna stödja andra med deras utveckling av digital kompetens. För att söka möjligheter för självutveckling och för att hålla sig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Dimension 3: Kunskapsnivå

Grundnivå 1

På grundnivå och med vägledning kan jag:

känna igen var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras.
identifiera var jag kan söka möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Grundnivå 2

På grundnivå och med självständighet samt lämplig vägledning där det behövs, kan jag:

känna igen var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras,
identifiera var jag kan söka möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Mellannivå 3

Självständigt och vid lösning av enkla problem kan jag:

förklara var min digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras,
ange var jag kan söka väldefinierade möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Mellannivå 4

Självständigt, enligt mina egna behov, och vid lösning av väldefinierade och icke-rutinmässiga problem, kan jag:

diskutera var min digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras,
ange hur jag kan stödja andra att utveckla deras digitala kompetens.
ange var jag kan söka möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Avancerad nivå 5

Förutom att vägleda andra kan jag:

demonstrera var min egen digitala kompetens behöver förbättras eller uppdateras,
illustrera olika sätt att stödja andra i utvecklingen av deras digitala kompetens.
föreslå olika möjligheter som jag hittat för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.

Avancerad nivå 6

På avancerad nivå, enligt mina egna och andras behov, och i komplexa sammanhang, kan jag:

bestämma vilka som är de mest lämpliga sätten att förbättra eller uppdatera mina egna digitala kompetensbehov,
bedöma utvecklingen av andras digitala kompetens.
välja de mest lämpliga möjligheterna för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med nya utvecklingar.

Hög specialiseringsnivå 7

På en hög specialiseringsnivå kan jag:

skapa lösningar på komplexa problem med begränsad definition som är relaterade till att förbättra digital kompetens, och för att hitta möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med nya utvecklingar.
integrera min kunskap för att bidra till professionell praxis och kunskap och för att vägleda andra i att identifiera digitala kompetensgap.

Hög specialiseringsnivå 8

På den mest avancerade och specialiserade nivån kan jag:

skapa lösningar för att lösa komplexa problem med många samverkande faktorer som är relaterade till att förbättra digital kompetens, och för att hitta möjligheter för självutveckling och för att hålla mig uppdaterad med den digitala utvecklingen.
föreslå nya idéer och processer till fältet.

Dimension 4: Exempel på kunskaper, färdigheter och attityder

Kunskap

Medveten om att vara digitalt kompetent innebär att använda digitala teknologier på ett självsäkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt för att uppnå mål relaterade till arbete, lärande, fritid, inkludering och deltagande i samhället.
Medveten om att svårigheter som upplevs vid interaktion med digitala teknologier kan bero på tekniska problem, brist på självförtroende, egen kompetensbrist eller olämpligt val av digitalt verktyg för att lösa det aktuella problemet.
Medveten om att digitala verktyg kan användas för att hjälpa till att identifiera ens lärintressen och sätta personliga mål i livet (t.ex. inlärningsvägar).
Vet att online-lärande kan erbjuda möjligheter (t.ex. video-tutorials, online-seminarier, blended-learning-kurser, Massive Open Online Courses) för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen inom digitala teknologier och utveckla nya digitala färdigheter. Vissa online-lärandemöjligheter ackrediterar även läranderesultaten (t.ex. genom mikro-legitimationer, certifieringar).
Medveten om att AI är ett ständigt utvecklande fält, vars utveckling och inverkan fortfarande är mycket oklar. (AI)

Färdigheter

Vet hur man får pålitlig feedback på digital kompetens genom självbedömning, digitala färdighetstester och certifiering.
Kan reflektera över sin kompetensnivå och göra planer och vidta åtgärder för att öka sin kompetens (t.ex. genom att gå med i kommunens utbildningskurs om digital kompetens).
Vet hur man pratar om vikten av att känna igen “falska nyheter” till andra (t.ex. äldre, yngre) genom att visa exempel på pålitliga nyhetskällor och hur man skiljer mellan de två.

Attityder

Har en inställning till att fortsätta lära sig, att utbilda sig själv och hålla sig informerad om AI (t.ex. för att förstå hur AI-algoritmer fungerar; för att förstå hur automatiska beslutsprocesser kan vara partiska; att skilja mellan realistisk och orealistisk AI; och att förstå skillnaden mellan Artificial Narrow Intelligence, dvs. dagens AI som är kapabel till smala uppgifter som att spela spel, och Artificial General Intelligence, dvs. AI som överträffar mänsklig intelligens, vilket fortfarande är science fiction). (AI)
Öppen för att be om att få lära sig hur man använder en applikation (t.ex. hur man bokar ett läkarbesök på internet) snarare än att delegera uppgiften till någon annan.
Villig att hjälpa andra att förbättra sina digitala kompetenser, bygga på deras styrkor och mildra deras svagheter.
Blir inte avskräckt av den snabba tekniska utvecklingen men tror att man alltid kan lära sig mer om hur tekniken kan användas i dagens samhälle.
Beredskap att värdera ens egen potential, liksom andras potential, att kontinuerligt lära sig med hjälp av digitala teknologier som en livslång process som kräver öppenhet, nyfikenhet och beslutsamhet.

Dimension 5: Användningsfall

Arbetsscenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina karriärmöjligheter

Mellannivå 4

Jag kan diskutera den digitala kompetens jag behöver för att kunna använda MOOCs (Massive Open Online Courses) för min professionella karriär med en karriärrådgivare.
Jag kan berätta för henne var jag hittar och använder MOOCs för att utveckla och uppdatera min kompetensnivå inom digital kompetens för att förbättra min professionella karriär.
Jag kan hantera alla problem medan jag gör dessa aktiviteter, till exempel kan jag bedöma om nya digitala miljöer som jag hittar under surfning är lämpliga medel för att förbättra min kompetensnivå inom digital kompetens.

Lärandescenario: Användning av en digital lärplattform för att förbättra mina matematikkunskaper

Mellannivå 4

Jag kan diskutera med en vän vilken digital kompetens jag behöver för att använda verktygen i en MOOC för mina matematikstudier.
Jag kan visa min lärare var jag hittar och använder MOOCs enligt mina inlärningsbehov.
Jag kan berätta för henne vilka digitala aktiviteter och sidor jag surfar på för att hålla min digitala kompetens uppdaterad så att jag kan dra största möjliga nytta av digitala lärplattformar för mina inlärningsbehov.
Jag kan hantera alla problem medan jag gör dessa aktiviteter, såsom att bedöma om nya digitala miljöer som dyker upp under surfning är lämpliga för att förbättra min digitala kompetens och få mest nytta av MOOCen.

Komma i kontakt med EU

Personligen

Över hela Europeiska unionen finns det hundratals informationscenter för Europa Direkt. Du kan hitta adressen till det center som ligger närmast dig på: europa.eu/contact

På telefon eller via e-post

Europa Direkt är en tjänst som svarar på dina frågor om Europeiska unionen. Du kan kontakta denna tjänst:

via avgiftsfritt nummer: 00 800 6 7 8 9 10 11 (vissa operatörer kan ta betalt för dessa samtal)
på följande standardnummer: +32 22999696
via e-post genom europa.eu/contact

Hitta information inom EU

Online

Information om Europeiska unionen på alla EU:s officiella språk finns tillgänglig på Europa-webbplatsen på: europa.eu

EU-publikationer

Du kan ladda ner eller beställa gratis och prissatta EU-publikationer från EU Bookshop på: bookshop.europa.eu. Flera exemplar av gratispublikationer kan erhållas genom att kontakta Europa Direkt eller ditt lokala informationscenter (se europa.eu/contact).

Europeiska kommissionens vetenskaps- och kunskapstjänst Gemensamma forskningscentret

JRC-uppdrag Som vetenskaps- och kunskapstjänsten för Europeiska kommissionen har Gemensamma forskningscentret i uppdrag att stödja EU:s politik med oberoende bevisning genom hela politikcykeln.

EU Science Hub ec.europa.eu/jrc

@EU_ScienceHub

EU Science Hub – Gemensamma forskningscentret

Instagram: EU Science, Research and Innovation

Youtube: EU Science Hub

^{Den här publikationen är en vetenskaplig rapport från Joint Research Centre (JRC), Europeiska kommissionens vetenskaps- och kunskapstjänst. Den syftar till att ge evidensbaserat vetenskapligt stöd till den europeiska politikutvecklingsprocessen. Det vetenskapliga resultatet som uttrycks innebär inte en policyposition från Europeiska kommissionen. Varken Europeiska kommissionen eller någon person som handlar på kommissionens vägnar är ansvarig för användningen som kan göras av denna publikation. För information om metodiken och kvaliteten bakom de data som används i denna publikation, vars källa inte är Eurostat eller andra kommissionstjänster, bör användare kontakta den refererade källan. Benämningar som används och materialets presentation på kartor innebär inte uttryck för någon åsikt från Europeiska unionens sida om den juridiska statusen för något land, territorium, stad eller område eller dess myndigheter, eller om avgränsningen av dess gränser eller gränser.}
^{Kontaktinformation}
^{Namn: Yves Punie}
^{E-post: Yves.Punie@ec.europa.eu}
^{EU Science Hub}
^{https://ec.europa.eu/jrc}
^JRC128415
^{EUR 31006 EN}
^{EN PDF}
^{ISBN 978-92-76-48882-8}
^{ISSN 1831-9424}
^{doi:10.2760/115376}
^{EN BOK}
^{ISBN 978-92-76-48883-5}
^{ISSN 1018-5593}
^{doi:10.2760/490274}
^{Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022}
^{© Europeiska unionen, 2022}
^{Europeiska kommissionens återanvändningspolicy genomförs genom kommissionens beslut 2011/833/EU från den 12 december 2011 om återanvändning av kommissionsdokument (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39). Om inte annat anges, är återanvändning av detta dokument tillåten enligt licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att återanvändning är tillåten förutsatt att lämplig tillskrivning ges och eventuella ändringar anges. För all användning eller reproduktion av foton eller annat material som inte ägs av EU, måste tillstånd sökas direkt från upphovsrättsinnehavarna.}
^{Allt innehåll © Europeiska unionen 2022.}
^{Hur man citerar denna rapport: Vuorikari, R., Kluzer, S. och Punie, Y., DigComp 2.2: Ramverket för digital kompetens för medborgare, EUR 31006 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022, ISBN 978-92-76-48882-8, doi:10.2760/115376, JRC128415.}
^{Design och layout: Valentina Barsotti / Takk.studio}
^{DigComp 2.2 – Ramverket för digital kompetens för medborgare}
^{Ramverket för digital kompetens för medborgare (DigComp) ger en gemensam förståelse för vad digital kompetens är. Den aktuella publikationen har två huvuddelar: Det integrerade DigComp 2.2-ramverket ger mer än 250 nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder som hjälper medborgare att engagera sig självsäkert, kritiskt och säkert med digitala teknologier, och nya och framväxande sådana som system drivna av artificiell intelligens (AI). Ramverket görs också tillgängligt enligt riktlinjerna för digital tillgänglighet, eftersom det idag är en viktig prioritet att skapa tillgängliga digitala resurser. Den andra delen av publikationen ger en översikt av det befintliga referensmaterialet för DigComp som sammanställer tidigare publicerade publikationer och referenser.}

^{Riina Vuorikari, Stefano Kluzer, Yves Punie}

INFORMATION
Geografiskt område	Länder utanför EU, Europeiska unionen
Ämne	Digitala färdigheter, Artificiell intelligens
Svårighetsgrad	Grundläggande, Medelsvår, Digital Expert, Avancerad
Målgrupp	Digitala färdigheter för arbetskraften., Digitala färdigheter för IKT-proffs och andra digitala experter., Digitala färdigheter för alla, Digitala färdigheter inom utbildning.
Typ av initiativ	EU:s institutionella initiativ
Industri	Allmänna program och kvalifikationer som inte har definierats ytterligare