Syftet med rapporten från Organisationen för ekonomisk insamling och utveckling är att öka medvetenheten bland läsarna om AI-dynamiken, den tekniska funktionaliteten och de potentiella effekterna av AI genom att fokusera på kvinnor. Den visar också på föränderliga kompetenskrav på arbetsmarknaden. Den belyser också hur AI påverkar kvinnor som kommer in på arbetsplatsen och hur AI påverkar deras arbetsmiljö och karriärutveckling.
Rapporten lyfter mycket kortfattat fram följande sex resultat:
- Fler program för digital omskolning/kompetenshöjning behövs för kvinnor: AI förändrar arbetsmarknadens struktur genom att skapa nya krav på arbetstagarnas kompetens, vilket är nödvändigt för att förstå hur AI-system fungerar. På ett liknande sätt kan kvinnor inte förbli opåverkade av denna förändring, utan det är nödvändigt att möta den växande efterfrågan på IKT-personal. Regeringar, icke-statliga organisationer, akademiska institutioner och företag bör se till att program för omskolning av kvinnor eller kompetenshöjning av deras digitala färdigheter utformas och genomförs. Det är den enda lösningen för att minska klyftan mellan kvinnors tillgång till digital kunskap och för att tillsätta arbeten inom digitala yrken.
- Kvinnor bör uppmuntras att göra IKT-karriärer: Det är en central uppmaning till kvinnor att ägna sig åt AI på ett professionellt plan, vilket, för att uppfylla kraven, kräver att flickor och kvinnor får tillgång till utbildningsprogram inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
- Det är värt att uppskatta att AI-system har många och olika inflytande på kvinnors dagliga liv från land till land. Därför måste utformningen och genomförandet av AI-verktyg eller offentlig politik för AI ta hänsyn till varje lands kulturella och sociala särdrag.
- Det finns ett behov av att säkerställa deltagande och mobilisering av så många aktörer som möjligt, både offentliga och privata, i offentliga frågor som rör AI. Vid utformningen/genomförandet av offentlig AI-politik tar alla berörda parter hänsyn till utsatta samhällsgrupper och skapar balanserande trender i arbetsmiljön för kvinnor.
- Man måste inse att sociala stereotyper ofta är inbäddade i utformningen och genomförandet av AI-system. Till exempel kan virtuella personliga assistenter främja specifika könsstereotyper. Av detta skäl bör man i alla skeden av en offentlig politik som främjar en jämställd arbetsmiljö ta hänsyn till särskilda villkor, såsom kvinnors roll i arbetslivet, den lägre lön de tjänar jämfört med sina manliga kollegor, familje- och hushållsskyldigheter som de i första hand har.
- Det behövs mer och mer akademisk forskning för att motivera AI-funktionaliteten och för att skydda AI-relaterade arbetstagares rättigheter. Eftersom AI-system påverkar arbetet i allmänhet, men även kvinnors arbetsliv i synnerhet, måste man förstå de sociala konsekvenserna av en bredare användning av AI.
Följande länk: The Effects of AI on the Working Lives of Women | READ online (oecd-ilibrary.org) kan läsas i OECD:s rapport.
© OECD