Digitaliseringens framfart på arbetsmarknaden innebär både spännande möjligheter och utmaningar. Till möjligheterna hör ökad produktivitet, nya affärsmöjligheter, nyskapande jobb, en förbättrad balans mellan arbete och fritid samt högre löner. Det är en chans till ekonomisk omställning, industriell uppgradering och jobbskapande, inklusive grönare och flexiblare arbeten. Utmaningarna handlar om tillgång till socialt skydd, föreningsrätt, möjlighet att ha kontroll över sitt arbete, konsekvenser för hälsan, med mera. De negativa effekterna av digitaliseringen kan kopplas till osäkerhet kring inkomst och arbete, ökad arbetsbelastning och försämrat psykiskt välmående.
Digitala arbetsplattformar skapar nya möjligheter till jobb och inkomster, men innebär samtidigt utmaningar när det gäller skydd för arbetstagare, representation och rättvis behandling.
Internationella arbetsorganisationens rapport “Digitalisation and Employment – a Review” samlar befintlig forskning om digitaliseringens inverkan på sysselsättning. Rapporten lyfter fram viktiga utmaningar och möjligheter, och identifierar områden där mer forskning behövs. Arbetet är en del av ILO:s stöd till medlemsstaterna i deras strävan att skapa en inkluderande sysselsättningspolitik som tar hänsyn till de många utmaningar och möjligheter som den pågående digitala omvandlingen medför.
Regeringar runt om i världen kämpar med att anpassa sig till de snabba förändringar på arbetsmarknaden som följer med digitalisering och automatisering. Covid-19-pandemin har påskyndat denna utveckling, då allt fler arbetsuppgifter och tjänster flyttar till den digitala sfären.
Det är en stor variation inom digitaliseringen av arbetsmarknaden. Den innefattar allt från logistikarbetare som jobbar på beställning, till högkvalificerade programvaruutvecklare som jobbar på distans. Digitala arbetstagare finns över hela världen och arbetsorganisationen kan variera kraftigt. Generellt sett är de digitala arbetstagarna unga och av manligt kön. Kompetensnivåerna bland digitala arbetstagare är heterogena, men det är överrepresenterat med dem som är högutbildade.
I och med Covid-19-pandemin har distansarbete blivit normen för många, och digitalt företagande spelar en allt större roll för ekonomisk utveckling och sociala framsteg. Dock ökar ojämlikheten mellan olika länder, sektorer och arbetstagare, vilket skapar nya utmaningar för arbetslivet.
För det första blir anställningsrelationerna allt mer oklara, vilket skapar utmaningar för det sociala skydd som baseras på formella anställningsförhållanden. För det andra ifrågasätts arbetstagarnas kompetens. Det råder en brist på digitalt kvalificerad arbetskraft och ett stort kompetensgap. För det tredje är kvaliteten på jobben hotad. Trots att flexibilitet ofta är något som uppskattas av digitala arbetstagare, kan det leda till ett större antal osäkra och lågavlönade jobb.
Övervakningen på arbetsplatsen kan också öka dramatiskt i och med digitaliseringen, tack vare användandet av smartphones och spårningsteknik. Digitaliseringens effekter på sysselsättningen skiljer sig markant mellan kvinnor och män. Kvinnor har generellt svårare att skifta mellan olika yrken och kompetensnivåer, och är underrepresenterade i sektorer som kräver hög digital kompetens och disruptiva tekniska färdigheter.
Rapporten sammanfattar den offentligt tillgängliga forskningen som undersöker de nya möjligheter som digitaliseringen ger på arbetsmarknaden, identifierar luckor och potentiella vägar för framtida forskning och undersöker hur viss politik kan utformas för att kompensera för de negativa effekterna av arbetsmarknadens omvandling på individer och samhällen.