Förutsättningar för en snabb utveckling av EU:s informationssamhälle innefattar att medborgarna besitter nödvändiga nyckelkompetenser för en smidig funktion i den digitala verkligheten. Detta kan uppnås genom modern utbildning, tillhandahållen av digitalt kompetenta lärare. Artikeln understryker vikten av att utbilda lärare i digital kompetens.
Introduktion
Spridningen av digital teknik förändrar hur människor lever och arbetar i det samtida samhället. Teknikens intrång i människors liv på grund av den digitala omvandlingen av ekonomin har gjort att bygga upp ett informationssamhälle blivit en av EU:s viktigaste uppgifter. År 1994 publicerades rapporten “Europa och det globala informationssamhället: rekommendationer till Europarådet”, vilken innehåller en bedömning av det europeiska samhällets utveckling och de potentiella utmaningar Europa möter. I dokumentet ges råd om att utveckla nya ekonomiska sektorer, harmonisera lagstiftning och skapa en konkurrenskraftig gemensam marknad för IT-sektorn. Ett ytterligare steg i uppbyggnaden av det europeiska informationssamhället var att EU:s medlemsstater 2000 antog “eEurope – Ett informationssamhälle för alla – Meddelande från kommissionen till Europeiska rådets extra möte i Lissabon 2000”. Den anger de viktigaste riktlinjerna för att bygga ett nytt samhälle för en föränderlig ekonomi och fastställer strategiska mål för alla medlemsländer. Ett av dessa var att skapa rätt förutsättningar för europeiska medborgare att blomstra och att omvandla utbildning, ekonomi och offentlig förvaltning till digital civilisation. Utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknik har blivit en prioritering. Samma år utarbetades programmet ePoland, en handlingsplan för utvecklingen av informationssamhället i Polen för 2001–2006, som som svar på europeiska rekommendationer anger huvudlinjerna för landets ekonomiska och sociala utveckling.
Parallellt med detta har nya utmaningar för utbildningen identifierats. Ett banbrytande dokument med nya krav på medborgarnas kompetens i informationssamhället var offentliggörandet av Europaparlamentets och rådets rekommendationer av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det ger anvisningar för varje EU-land med viktiga uppgifter i samband med ändringar av utbildningssystemen. Att ge medborgarna möjlighet att lära sig nya nyckelkompetenser med anknytning till samhällets levnadsstandard och digitala kultur har blivit en prioritering.
På grund av förändringar som orsakats av den dynamiska tekniska utvecklingen uppdaterades dessa kompetenser 2018 (Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande).
Under de följande åren genomfördes ett antal studier om nya nyckelkompetenser, bland annat följande:
- Bortom horisonten: Utbildning, framtidens kompetensutvecklingssystem i Polen, Foundation for Economic Affairs and Public Administration 2020
- Utformning av Europeiska frågor 2020: Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén 2020)
- En ny vision för utbildning: Framtiden för Microsoft Education, New Pedagogies for Deep Learning, Center for Civic Education Foundation, 2021
- Arbetsmarknad, utbildning, kompetens: Aktuella trender och forskningsresultat (maj 2022) PARP
- Artificiell intelligens (AI) som en megatrend som formar utbildningen: Hur kan man förbereda sig för de socioekonomiska möjligheter och utmaningar som artificiell intelligens innebär? IBE, Warszawa 2022
- Framtiden för utbildning och kompetens: Utbildning 2030, Future We Want, OECD-rapport
I dessa dokument betonas behovet av insatser för att utveckla det europeiska samhällets digitala utbildning inom två huvudområden: utveckling av digital kompetens för studerande och användning av digital teknik i utbildningssyfte för digital transformation och förbättring av undervisningen.
Dessa rekommendationer låg till grund för utarbetandet av en rapport om särdragen för den digitala kompetens som garanteras genom en smidig rörlighet för digital teknik i världen. Den nuvarande versionen 2.2 publicerades 2022. Rapporten har utarbetats i samarbete med Gemensamma forskningscentret, Europeiska kommissionens institut för tekniska perspektiv. Den genomfördes på begäran av generaldirektoratet för Utbildning och kultur, följt av generaldirektoratet för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering vid Europeiska kommissionen (DigComp).
Figure.1. DigComp 2.2: en ram för digital kompetens för medborgarna – nya exempel på kunskap, färdigheter och attityder
Källa: https://www.schooleducationgateway.eu/pl/pub/resources/publications/digcomp-22.htm
Lärarnas uppgifter i informationssamhället
Lärarna har en särskild roll när det gäller att uppnå det prioriterade strategiska mål som beskrivs i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027. De står i centrum för skapandet av ett digitalt utbildningsekosystem (kommissionen, 2020). Lärarnas kompetens på detta område är därför mycket viktig.
De är en särskild yrkesgrupp som är beroende av hur framgångsrikt civilisationsförändringsprocessen blir. Därför måste lärarna ha de mest aktuella och metodologiska kunskaperna för att ge sina elever den kompetens de behöver i den digitala verkligheten.
I Polen är innehav av digital kompetens inte bara en väsentlig del av en lärares dagliga arbete, utan också ett villkor för att erhålla en kvalifikation för detta yrke. Standarderna för förberedelse av läraryrket (MNiSW, 2019) innehåller bestämmelser om utbildning i informationsteknik eller it för att undervisa sökande oavsett inriktning och specialitet. Det bör noteras att dokumentets bestämmelser om lärares digitala kompetens är mycket allmänna och främst rör främjande av ansvarsfull och kritisk användning av digitala medier och respekt för immateriella rättigheter under studier och därefter till stöd för deras yrkesmässiga utveckling. De pekar också på behovet av att använda modern teknik i undervisningen. Dokumentet innehåller inte någon tidsram för utbildning på detta område, vilket leder till en ganska godtycklig planering av kurserna på detta område.
Rapporten Digital Education in Schools in Europe (Euridice, 2019) innehåller uppgifter som visar att digital kompetens i omkring två tredjedelar av de europeiska utbildningssystemen (inklusive Polen) betraktas som grundläggande kompetenser inom ramen för kvalifikationer som rör detta yrke, med varierande detaljnivå för områden och färdigheter. Ett gemensamt drag är kravet på att lärare ska ha
- kunskap om hur digital teknik kan integreras i undervisnings- och inlärningsmetoderna.
- förmåga att använda teknik effektivt i undervisningsprocessen.
I rapporten påpekas att det i de flesta länder inte finns några rättsliga bestämmelser om bedömning av digital kompetens som lärare måste påbörja sin karriär, att det inte finns några krav på intyg om sådan kompetens, att universiteten är självständiga när det gäller att fastställa kriterier och områden för bedömning av studenters färdigheter och att deras beskrivning ingår i utbildningsprogrammen. Det är därför gängse praxis att minimera betydelsen av verksamhet på detta område under studier. Det främsta skälet till detta är behovet av att planera workshoppar som kräver lämplig infrastruktur.
Olika initiativ tas systematiskt på internationell nivå för att bedöma den digitala kompetensen hos personer som arbetar inom utbildningssektorn. Ett antal kompetensramar, självbedömningsverktyg och utbildningsprogram har utvecklats. Detta inbegriper rapporten från det gemensamma forskningscentrumet (JRC) och DigCompEdu (Digital Competence of Educators) som offentliggjordes 2017 och som presenterar den europeiska ramen för digital kompetens för lärare. Den bygger på omfattande samråd med experter. Den införlivar och organiserar befintliga resultat i en enda övergripande modell. Syftet är att tillhandahålla en allmän referensram för konstruktörer av medlemsstaternas modeller för digital kompetens. DigCompEdu -strukturen syftar till att definiera digital kompetens som är specifik för läraryrket på alla utbildningsnivåer (från förskola till högre utbildning), inklusive särskilda utbildningsinstitutioner och icke-formell utbildning (DigCompEdu).
DigCompEdu identifierar 22 digitala kompetenser inom sex områden:
1. Yrkesutveckling Professionella uppdrag). Det omfattar lärares yrkesmässiga utveckling och användning av olika digitala kommunikationskanaler, användning av digital teknik för samarbete, utveckling av digitala undervisningsfärdigheter, främjande av digital utveckling (t.ex. genom onlinekurser, storskaliga öppna nätkurser, webbinarier och virtuella konferenser).
2. Skapande och utbyte av digitalt innehåll Digitala resurser): omfattar den kompetens som krävs för effektiv och ansvarsfull användning, skapande och delning av digitalt innehåll.
Siffror 2. DigCompEdu beskriver 22 kompetenser som är organiserade på sex områden
Källa: https://joint-research-centre.ec.europa.eu/digcompedu_en
3. Hantera användningen av digital teknik i lärandet Undervisning och lärande): den är inriktad på användning av digital teknik för att organisera undervisning och lärande, omfattar utformning, planering och införande av digital teknik i olika utbildningsstadier och syftar till att förbättra inlärningseffektiviteten och utveckla engagerat, reflekterande och lokalt förankrat lärande.
4. Utvärdering Bedömning): förmåga att använda digitala verktyg för att stödja format och samlad bedömningspraxis. Den är avsedd för användning av teknik i bedömningsprocessen och omfattar övervakning av elevernas framsteg, riktad återkoppling och individanpassat stöd med hjälp av digital teknik.
5. Stöd till studenter Ökat inflytande för lärarna): detta område handlar om de färdigheter som behövs för att stödja varje elevers personliga utveckling med omsorg om att integrera och stärka personliga talanger. Den är inriktad på att utnyttja den digitala teknikens potential för att förverkliga elevcentrerade undervisnings- och inlärningsstrategier, möjligheter, behov, arbetstakt, intresse, studenternas engagemang i inlärningsprocessen samt deltagande i lärande i och utanför skolan.
6. Göra det möjligt för eleverna att förvärva digital kompetens Att underlätta lärarnas digitala kompetens). Detta område gäller lärarverksamhet som indirekt främjar utvecklingen av digital kompetens hos eleverna (utformning av uppgifter som kräver användning av digitala verktyg för kommunikation och samarbete eller krav på skapande av digitalt innehåll, kreativ användning av digital teknik för att lösa specifika problem).
Siffror 3. DigCompEdu
Källa: Redecker, C. European Framework for the Digital Competence of Educators: DigCompEdu. Punie, Y. (ed). EUR 28775 EN. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2017, ISBN 978–92–79–73494–6, DOI:10.2760/159770, JRC107466 https://ec.europa.eu/jrc/en/digcompedu
Enligt den ram för digital kompetens som utarbetades 2018 på begäran av ministeriet för digitalisering definieras digital kompetens som ”en harmoniserad kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som gör det möjligt för människor att leva, lära sig och arbeta i ett digitalt samhälle med hjälp av digital teknik”.
- digital kompetens,
- informationskompetens.
- funktionell kompetens – som ”bygger på it- och informationskompetens och utgör grunden för konkreta åtgärder och fördelar genom användning av digital teknik” (ramen för digital kompetens (Jasiewicz m.fl., 2018). Dessa omfattar, utöver gemensamma befogenheter, särskilda kompetenser kopplade till en särskild social roll.
Slutsats
Jag anser att det är värt att nämna professor Śliwerskis ord: ”Under lärarutbildningen och yrkesutvecklingen görs lärarna medvetna om att de är delaktiga i dynamiken i den sociala utvecklingen, både inom sina utbildningsanstalter och utanför det sociala utbildningsområdet. Därför bör lärarna ta på sig rollen som aktör när det gäller att reformera utbildningsanstalterna, men också i ett bredare perspektiv, stimulera utvecklingen av hela det sociala utrymmet. ” (Universitet, 2006).
Därför förtjänar lärarutbildning på området digital kompetens särskild uppmärksamhet. Denna utmaning bör prioriteras vid planeringen av informationssamhällets utveckling i Polen.
Litteraturförteckning
- Bangemann M.I övriga: Rekommendationer till Europeiska rådet. Europa och det globala informationssamhället, Bryssel 1994, kbn.icm.edu.pl/gsi/raport.html (8.2.2011).
- DigComp, http://www.digcomp.pl/slowo-wstepne/, tillgång 10.1.2023
- DigCompEdu, https://joint-research-centre.ec.europa.eu/digcompedu_en, tillgång 10.1.2023
- Europa – Ett informationssamhälle för alla – Meddelande från kommissionen till Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23–24 mars 2000, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=celex:51999DC0687
- Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. (2020). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Yttrande – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Att forma EU:s digitala framtid, EESC-2020–01188-AC: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/PL/TXT/?uri=PI_EESC%3AEESC-2020-01188-AC
- Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. (2020). Yttrande – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Att forma EU:s digitala framtid, EESC-2020–01188-AC: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/PL/TXT/?uri=PI_EESC%3AEESC-2020-01188-AC
- Stiftelsen för ekonomi och offentlig förvaltning. (2020). Bortom horisonten. Utbildning. Framtiden för kompetensutvecklingssystemet i Polen. Krakówstiftelsen för ekonomi och offentlig förvaltning.
- JASIEWICZ, J., Filiciak, M., Mierzecka, A., Śliwowski, K., Klimczuk, A., Kisilowska, M., Zazrzyny, J. (2018). Ram för katalog över digital kompetens. Från platsen för projektcentrumet Digital Poland: https://www.gov.pl/web/cppc/skalowanie-dobrych-praktyk
- Europeiska kommissionen/EACEA/Eurydice, 2019. Digital utbildning i skolan i Europa. Rapport från Eurydice. [Digital utbildning i skolor i Europa. Eurydice-rapporten] Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå
- Europeiska kommissionen. (2006). Europaparlamentets och rådetsrekommendationer av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. (2006/962/EG) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/PL/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=LT
- Europeiska kommissionen. (2018). Rådets REKOMMENDATION av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (Text av betydelse för EES) (2018/C 189/01). Europeiska kommissionen har hämtats från webbplatsen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/PL/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0604 (01) – från = en
- Meddelande FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027,
Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern, Bryssel, 30.9.2020 (SWD (2020) 209 final) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/PL/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0624&from=PL - Ekonomiministeriet, 2001e Polen. Handlingsplan för utvecklingen av informationssamhället i Polen 2001–2006, http://kbn.icm.edu.en/targets/epolska.doc (hämtad 7.2.2013).
- ENNY VISION FÖR UTBILDNING. Framtiden för Microsoft Education, New Pedagogies for Deep Learning, Center for Civic Education Foundation, 2021
- OECD. (2019). OECD:s kompetensstrategi Polen: Assessment and Recommendations, OECD Skills Studies. Paris: OECD Publishing. Laddas ner från https://doi.org/10.1787/b377fbcc-en
- Förordning från ministern för vetenskap och högre utbildning av den 25 juli 2019 om utbildningsnivå för undervisning, Polens officiella tidning 2019, punkt 1450
- ARBETSMARKNAD, UTBILDNING, KOMPETENS. Nuvarande TREND OCH EXPENDITURE (MAY 2022) PARP, https://kometa.edu.pl/uploads/publication/1306/1665_AA_nowa_wizja_edukacji_05.pdf?v2.8
- Artificiell intelligens (AI) som en megatrend som formar utbildningen. Hur kan man förbereda sig för de socioekonomiska möjligheter och utmaningar som AI innebär? IBE, Warszawa 2022
- Slivers, B. (2006). Lärare som yrke. Och kongressen för utbildningsstyrning. OSKKO Łódź.
- Framtiden för utbildning och kompetens: Utbildning 2030. Future We Want. OECD-rapport, https://www.oecd.org/education/2030/E2030%20Position%20Paper%20 (5.4.2018).pdf
Skribent: Danuta Morańska
Universitetet i Humanitas
| INFORMATION | |
|---|---|
| Geografiskt område | Polen |
| Ämne | Digitala färdigheter |
| Svårighetsgrad | Grundläggande, Medelsvår, Avancerad, Digital Expert |
| Typ av initiativ | EU:s institutionella initiativ |