Europeiska unionen har framgångsrikt slutfört förhandlingarna om den första lagen någonsin om artificiell intelligens, den så kallade AI-akten. Denna rättsliga ram syftar till att säkerställa säker och etisk användning av AI-system samtidigt som EU:s grundläggande rättigheter och värden upprätthålls. Överenskommelsen, som nåddes efter omfattande överläggningar mellan rådet och Europaparlamentet, positionerar EU som en global ledare när det gäller AI-reglering, vilket skapar ett prejudikat för andra jurisdiktioner.
Varför behövs en AI-rättsakt?
AI, även om den inte är ny, har genomgått omvälvande framsteg som underblåsts av ökad datorkraft, rikliga data och banbrytande programvara. Dess integrering i vardagslivet är uppenbar i tillämpningar som virtuellt stöd, medicinska diagnoser, automatiska översättningar, navigeringsverktyg, kvalitetskontroll av tillverkning och prognoser för naturkatastrofer.
Den mångfasetterade effekten av AI omfattar främjande av innovation, effektivitet, hållbarhet och konkurrenskraft i ekonomin. Samtidigt spelar den en avgörande roll för att förbättra säkerheten, utbildningen och hälso- och sjukvården och bidra till den globala kampen mot klimatförändringarna. EU erkänner AI:s dubbla karaktär och förespråkar dess utveckling och betonar samtidigt vikten av etiska och människocentrerade metoder för att minska potentiella risker.
Viktiga punkter i EU:s AI-akt
AI-akten klassificerar AI-system i fyra risknivåer, med motsvarande regler och skyldigheter. Ju högre risk som är förknippad med en AI-tillämpning, desto strängare regler.
- Inga eller minimala risker: Majoriteten av AI-systemen, som utgör minimala eller inga risker, kommer inte att omfattas av regleringar som gör det möjligt att fortsätta att använda dem.
- Begränsade risker: AI-system med begränsade risker kommer att omfattas av lätta transparenskrav, såsom att avslöja att deras innehåll är AI-genererat.
- Hög risk: AI-system med hög risk kommer att godkännas med särskilda krav och skyldigheter för marknadstillträde.
- Oacceptabla risker: Vissa AI-tillämpningar, däribland kognitiv beteendemanipulation, prediktivt polisarbete, känslomässig igenkänning på arbetsplatser och utbildningsinstitutioner samt social poängsättning, anses vara oacceptabla och kommer att förbjudas i EU. Ansiktsigenkänning för biometrisk fjärridentifiering kommer också att förbjudas med begränsade undantag.
AI handlar inte bara om styrning och efterlevnad av de grundläggande rättigheterna, utan syftar också till att främja investeringar och innovation i AI inom EU. Bestämmelser har införts för att stödja AI-innovation, i linje med andra initiativ såsom EU:s samordnade plan för artificiell intelligens.
Tidslinje för utvecklingen av rättsakten om artificiell intelligens
Oktober 2020. Europeiska rådet diskuterar den digitala omställningen och efterlyser ökade investeringar i AI-forskning.
April 2021: EU-kommissionen föreslår en AI-akt som syftar till att harmonisera reglerna och förbättra förtroendet för AI.
Den6 december 2022: Rådet antar sin ståndpunkt om nya regler för AI och betonar vikten av säker och laglig AI.
Den9 december 2023: Rådets och parlamentets förhandlare når en preliminär överenskommelse om AI-akten efter maratonsamtalen.
Global påverkan
EU:s AI-akt syftar till att fastställa en global standard för AI-reglering, i likhet med den allmänna dataskyddsförordningen för dataskydd. Genom att ta itu med de etiska och säkerhetsmässiga problem som hänger samman med AI strävar EU efter att skapa ett ansvarsfullt och tillförlitligt globalt AI-landskap. Detta historiska avtal utgör ett viktigt steg mot att säkerställa att AI-tekniken är anpassad till mänskliga värden och grundläggande rättigheter och bidrar positivt till samhället.
| INFORMATION | |
|---|---|
| Geografiskt område | Europeiska unionen |
| Ämne | Artificiell intelligens |
| Svårighetsgrad | Grundläggande, Medelsvår, Avancerad, Digital Expert |
| Typ av initiativ | EU:s institutionella initiativ |