Kompetensbehov mot bakgrund av coronapandemins effekter

Publicering som gjorts som en del av projektet med titeln ”Inrättande av ett sektorsråd för Kompetens inom telekommunikation och cybersäkerhet och projektet med titeln ”Styrelsens inrättande och funktion It-sektorskompetens ”.

Projekt som medfinansieras av Europeiska socialfonden inom ramen för det operativa programmet för kunskap, utbildning och utveckling.

Utformning och materiell samordning: Dariusz Chełstowski, Andrzej Gontarz

Uppdragstagaren: Danae Sp. z o.o.

ISBN 978–83–962423–8 – 9

Warszawa 2022

INNEHÅLL

OCH DELAR

Kompetensbehov mot bakgrund av coronapandemins effekter

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN

Företagets egenskaper

I den andra upplagan av undersökningen var företag inom telekommunikations- och cybersäkerhetssektorn (TCB) med trådbunden kommunikationsverksamhet (26 %) och it-företag verksamma inom programvara, it-konsulttjänster och andra informations- och datatjänster (25 %) de mest representerade.

It-företag är verksamma på arbetsmarknaden längre än inom TCB-sektorn (över 15 år – IT: 38 %, TCB: 22 %)

Enligt metodologiska antaganden var små, medelstora och stora företag överrepresenterade i populationen i urvalet. Mikroföretag, som sysselsätter mellan 1 och 9 personer, utgjorde således 28 % av alla undersökta företag.

Nästan alla undersökta företag är oberoende och oberoende (94 %), en försumbar andel är en av filialerna till ett större företag (4 %) eller är huvudkontoret för ett företag med flera filialer (2 %).

Det är osannolikt att arbetsgivarna planerar förändringar i personalsysselsättningen under de kommande 12 månaderna (74 % för svar: ”sysselsättningen kommer att ligga kvar på samma nivå”).

För närvarande är det mest relevanta området för de undersökta företagen att upprätthålla driftskontinuiteten (81 %: summan av svaren ”stor betydelse” och ”avgörande betydelse”).

Ändrade befogenheter på grund av pandemin

36 % av företagen påverkas för närvarande av pandemin. En fjärdedel av de svarande anser att pandemin för närvarande påverkar behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens, även om hälften av dem anser att omfattningen av sådana förändringar är måttlig. De allra flesta av de svarande (77 %) anser att pandemin och dess konsekvenser inte kommer att förändra något i fråga om kompetensbehoven i deras företag under de kommande 12 månaderna.

Färdigheter och kompetens som behövs för att hantera pandemier och situationer efter pandemin

Kompetenser med anknytning till programvaruutveckling, programvaruutveckling och systemintegrering (genomsnitt: OP 4.1^[1]), förvaltning av egna medel samt underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur (genomsnitt: 4.08). Under de kommande 12 månaderna kommer de viktigaste kompetenserna i sin tur att vara följande: underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur och säkerställande av säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler och dataresursförvaltning (genomsnitt: 4.07).

Nästan alla företrädare för de undersökta företagen (97 %) rapporterade att deras företag förvärvar den kompetens som krävs genom att underhålla, utbilda och omskola sina egna anställda. För mer än hälften av motsvarande färdigheter (61 %) är erfarna arbetsmarknadsspecialister också ett sätt att förvärva nödvändig kompetens, särskilt i TCB-företag (74 %).

De kompetenser som för närvarande är lättillgängliga eftersom det finns arbetstagare med dem på marknaden är följande: systemintegration (75 %), utformning, genomförande, administration och skydd av molnlösningar och datamigrering till molnet, samt utveckling och hantering av programvara, riskanalys i en instabil arbetsmiljö och informationshantering (båda 73 %).

Utbildningssystemets förväntningar

Mer än hälften av de svarande (55 %) anser att det inte finns något behov av några större förändringar i utbildningssystemet på grund av pandemin och dess förväntade effekter. För 31 % av de svarande är dessa förändringar nödvändiga och bör genomföras så snart som möjligt, och 14 % anser att det är svårt att besvara frågan om förändringar i utbildningssystemet och att vänta på att stabilisera situationen och upptäcka en stadig trend.

Även om endast 31 % av de svarande ansåg att förändringar i utbildningssystemet borde genomföras så snart som möjligt, anser 73 % av de svarande att resurser för omskolning av arbetstagare bör göras tillgängliga nu (summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja”).

Mer än hälften av de svarande anser att det inte finns något behov av några större förändringar av utbildningssystemet på grund av pandemin och dess förväntade effekter.

Investeringar och utveckling

En majoritet av de svarande (69 %) svarade att pandemiperioden inte föranledde deras företag att investera på grund av särdragen under denna period. De företag som beslutade att investera på grund av pandemin pekade främst på områden med anknytning till genomförandet av distansarbete (82 %) och driftskontinuitet (62 %). Investeringsförändringar i företag har förändrat sysselsättningsstrukturen för ett av fyra företag (26 %) som införde dem. En av tre (34 %) anser att pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, har bidragit till industrins utveckling.

INLEDNING

PROVNINGSMETOD

Provningsutgåvor

Studien är uppdelad i två omgångar. Forskningsverktygen för varje utgåva var något olika, men vissa frågor var oförändrade, vilket gjorde det möjligt att jämföra resultaten från varje utgåva. Tidsfristerna för genomförandet av varje del av studien anges nedan:

• Och utgåva: Juni 2021.
• Andra utgåvan: Februari/mars 2022

Svarande

Det materiella tillämpningsområdet för undersökningen krävde att motparten hade en bred kunskap om företaget, både mot bakgrund av företagets situation, strategi och färdigheter som de anställda önskade och hade. Till följd av detta deltog personer med ansvar för arbetsorganisation, arbetsplanering och rekryteringsprocesser i företag i enkäten. Deltagarna i undersökningen var de som var bäst lämpade att tillgodose företagens kompetensbehov.

Bland de personer som har störst kunskap om företagets personalpolitik, särskilt rekryteringsverksamhet, bedömning av arbetstagarnas kompetens och kompetensbrister, fanns följande:

• ägare, delägare,
• Guvernörer, vice ordförande,
• verkställande direktörer,
• Personal- och personaldirektörer, personalspecialister,
• chefer/chefer för enheter som ansvarar för genomförandet av de viktigaste affärsprocesserna i företagen.

De har ingående kunskaper om behovet av kompetens inom branschen. Detta beror
på deras erfarenhet, tjänstgöringstid, karriärutveckling inom företaget
och goda kunskaper om företagets organisationskultur. De kan också bedöma matchningen mellan utbud och
efterfrågan på kompetens. Varje intervju föregicks av ett antal frågor (säkerhetskontrollant) för att
kontrollera om företaget uppfyller kriterierna för att delta i enkäten och om uppgiftslämnaren har
de kunskaper som krävs för att besvara frågeformuläret.

Källa: Intern undersökning

Analysprov

Undersökningen omfattade företrädare för mikroföretag samt små, medelstora och stora företag inom IT- och TCB-sektorerna, i enlighet med principen om sektorsspecifik representativitet. Kriteriet för att säkerställa representativiteten hos undersökningsdeltagare från enskilda företagsgrupper (små, medelstora, stora) var antalet anställda:

• små företag med mellan 1 och 49 anställda (tabellerna är uppdelade i två grupper: 1–9 och 10–49),
• medelstora företag med 50–249 anställda.
• stora företag med minst 250 anställda.

I varje undersökningsomgång skulle intervjuer genomföras i minst 250 företag, varav minst 125 från IT-sektorn och minst 125 från TCB-sektorn.

I undersökningen används ett kvoturval som gör det möjligt att intervjua personer inom varje sektor och företag av alla storlekar. Överrepresentation av företag med mer än 9 anställda användes.

I slutet genomfördes 251 intervjuer: 126 i it-företag och 125 i TCB-företag. Tabell 1 visar fördelningen efter företagsstorlek mätt i antal anställda.

Testteknik

Den huvudsakliga testmetoden som användes i studien var CAWI. Datorstödd webbintervju), en datorstödd webbintervju. Om det var svårt att avsluta/slutföra CAWI-undersökningen genomfördes intervjuer med stöd av intervjuare med den upphandlande myndighetens samtycke.

Beskrivning av studiens organisation

Enkätens förfarande för att nå ut till uppgiftslämnarna baserades på uppgifter från företagsramen. För att nå ut till de svarande så effektivt som möjligt planeras ett förfarande för kontakt i flera steg.

Som ett första steg skickades en inbjudan att delta i enkäten per e-post till företagens adresser. Inbjudan innehöll information om studiens mål och en ansökan om tillstånd att delta. En rekommendation som undertecknats av en företrädare för det polska IT-samhället har också utarbetats, vilket har ökat studiens trovärdighet och därmed ökat möjligheterna till ett smidigt genomförande av studien. Ett brev med rekommendationer skickades till potentiella uppgiftslämnare tillsammans med inbjudningarna att delta i undersökningen.

Inbjudan att delta i studien omfattade följande:

• till vem meddelandet riktar sig (svarandens egenskaper).
• undersökningens syfte.
• uppdragstagarens och den upphandlande myndighetens namn.
• som BETONAR den upphandlande myndighetens myndighet,
• som FRAMHÅLLER studiens syfte som socialt användbart,
• information om anonymitet och frivilligt deltagande.
• tidsfristen för genomförandet.

Länkar till CAWI-enkäten har skickats med inbjudan att delta i enkäten. Var och en av länkarna fördelades individuellt, vilket gjorde det möjligt för uppgiftslämnaren att avbryta undersökningen under undersökningen och återkomma till den vid en lämplig tidpunkt. De enskilda länkarna gjorde det möjligt att kontrollera i vilka specifika företag som inte fyllde i enkäten och på grundval av detta kunde ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa ett smidigt genomförande, t.ex. skickades 3 e-postpåminnelser till dessa företag och rekryterades per telefon. Syftet med de erfarna rekreationernas telefonrekrytering var att

• kontroll av att uppgiftslämnaren har mottagit meddelandet med inbjudan.
• eventuell uppdatering av uppgifterna och ny inlämning av inbjudan till studien.
• ansökan om att få delta i studien med giltiga argument.

Provningskontroll

Provningskontrollen genomfördes enligt CAWI PKJPA:s provningsstandarder. En icke-terrenkontroll utfördes för att säkerställa att undersökningen genomfördes korrekt och för att upptäcka eventuella logiska inkonsekvenser och felaktigheter i respondenternas svar. Denna kontroll omfattade 100% av materialet.

Kontrollen innefattade följande aspekter:

• Tidskontroll: En granskning av intervjuernas längd, både totalt sett och mellan olika tidpunkter. I vissa fall granskades även individuella frågeblock eller enskilda frågor.
• Konsistens i responsprofilen: En bedömning av hur väl svaren överensstämmer och är logiskt sammanhängande.
• Kvalitet på svaren: En utvärdering av förekomsten av tvetydiga svar eller så kallade “särskilda värden” som “svårt att säga” eller vägran att svara.
• Överensstämmelse med externa uppgifter: En jämförelse av den insamlade informationen från intervjuerna med information som inspektörerna har från andra källor.
• Logisk konsekvens: En granskning av de insamlade uppgifterna för att säkerställa att de är logiskt konsekventa vid tillämpningen av filter och svar på frågeformuläret.
• Korrekt registrering av (delvis) öppna frågor: Kontroll av att svar som lämnas i alternativet “annat” inte redan finns med i de föreslagna svarsalternativen för att undvika felaktigheter och öka tillförlitligheten i resultaten.

Genom att utföra dessa kontroller säkerställs att undersökningsresultaten är tillförlitliga och att eventuella felaktigheter eller avvikelser upptäcks och hanteras på ett adekvat sätt.

FÖRETAGETS EGENSKAPER

Även i den andra utgåvan av undersökningen var TCB TCB, som är verksamt inom trådbunden kommunikation (26 %). Med beaktande av it-sektorn genomfördes flest intervjuer i programvaruföretag, it-konsulttjänster och annan it- och datatjänstverksamhet (25 %). Detaljerad information om de intervjuer som genomförts finns i tabell 2.

30 % av de undersökta företagen är verksamma på marknaden under 15 år och 41 % av företagen är verksamma i 10–15 år. Resultaten visar att företag som är verksamma på marknaden under 10 år utgör 29 % av alla undersökta företag.

Källa: intern undersökning

Figur 1 visar en uppdelning av svaren på de undersökta sektorerna.

Tre fjärdedelar av de undersökta företagen sysselsätter mellan 1 och 49 anställda (75 %). Företag med 50 eller fler anställda (25 %) har den minsta andelen. Se figur 2 för närmare uppgifter.

FIGUR 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?

Källa: intern undersökning

FIGUR 2. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?

Källa: intern undersökning

Nästan alla företag är oberoende och oberoende (94 %), en försumbar andel fungerar som en av filialerna till ett större företag (4 %) eller som huvudkontor för ett företag med flera filialer (2 %).

Under pandemin (hittills i mars 2020) var det totala antalet anställda i de allra flesta företag stabilt (83 %), särskilt i mikroföretag, med upp till 9 anställda (93 %). En jämförelse av uppgifterna från de två utgåvorna av undersökningen visar att få förändringar har skett när det gäller antalet anställda. I både I- och II-utgåvorna av undersökningen svarade det stora flertalet företag att antalet anställda förblev stabilt (första utgåvan: 85 %, 2:a upplagan: 83 %). För IT-sektorn fanns det en något högre procentandel (en ökning med 2 procentenheter) i den andra upplagan av svaren som visade på en ökning av antalet anställda, medan andelen svar ”minskade” (med 5 procentenheter) inom TCB-sektorn. Se figur 3 för närmare uppgifter.

FIGUR 3. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?

Källa: intern undersökning

I båda utgåvorna av enkäten ansåg den största andelen svarande att det totala antalet anställda i företaget skulle förbli detsamma under de kommande 12 månaderna (första utgåvan: 68 %, 2:a upplagan: 74 %). Det är dock värt att notera att i den andra omgången av undersökningen visade andelen svar på en förväntad ökning av antalet anställda (första utgåvan: 9 %, 2:a upplagan: 14 %) Till följd av detta minskade andelen personer som gjorde det svårt att hänvisa till tjänsteförteckningarna. En tydlig ökning (med 10 procentenheter) av den ”ökande” reaktionen noterades för IT-sektorn. Uppgifter om tjänsteförteckningar under de kommande 12 månaderna visas i diagram 4.

FIGUR 4. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna?

Källa: intern undersökning

Enligt näringslivets svar är alla dessa uppgifter nu viktiga för att deras företag ska fungera. Den främsta prioriteringen är att upprätthålla driftskontinuiteten, vilket betecknas som det viktigaste området för uppgifter (81%: summan av svaren “stor betydelse” och “avgörande betydelse”). En betydande andel pekar också på vikten av att säkra data, applikationer och nätverk (anslutningar) i samband med övergången till distansarbete, distanskundservice och distanstjänster (79%). Vidare betonas behovet av tillräckliga tekniska resurser för att hantera de nya arbetsuppgifterna (79%) samt att anpassa företagets åtgärder till rådande regleringar (79%). Organiseringen av distansarbete inom företaget är det område som anses vara relativt minst viktigt, men det är ändå värt att notera att 70% av de svarande angav att det är viktigt eller avgörande för dem. Mer detaljerad information om relevansen för varje arbetsområde visas i figur 5.

FIGUR 5. Bedömning av betydelsen av olika arbetsområden för företagets verksamhet idag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – stor betydelse, 5 – avgörande) – sammanslagna data för IT- och TCB-sektorerna.

Källa: intern undersökning

Det är värt att tillägga att den första utgåvan av studien också ingår i delundersökningen av de viktigaste arbetsområdena: upprätthålla driftskontinuitet (69 %), säkerställa data-, tillämpnings- och nätsäkerhet (65 %) och på distans (61 %). Vid en jämförelse av de två undersökningsomgångarna är det värt att notera att alla de uppgifter som nämns blir allt viktigare i den andra omgången.

Med beaktande av de senaste resultaten av undersökningen per sektor bör det noteras att den största skillnaden i den genomsnittliga bedömningen av de olika arbetsområdena för närvarande gäller kundservice på distans, samarbete med kunder vid projektgenomförande, leverans av produkter, tillhandahållande av tjänster och fullgörande av avtal. För it-företag uppskattades detta område till 4.21 och inom TCB-sektorn till 3.78. Övriga genomsnittsbedömningar presenteras i tabell 4.

* Pilarna upp visar en högre procentandel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av enkäten.
Källa: intern undersökning

Källa: intern undersökning

ÄNDRADE BEFOGENHETER PÅ GRUND AV PANDEMIN

Enligt 36 % av företagarna påverkar pandemin för närvarande hur deras verksamhet fungerar. En av fyra svarande (25 %) svarade också att pandemin nu påverkar behovet av att ändra personalens kompetens, även om hälften av motsvarande förändringar är måttliga. Pandemin påverkar i mycket stor utsträckning behovet av att ändra kompetensen hos de anställda i 38 % av de undersökta företagen, som bekräftade att sådana förändringar är nödvändiga. I sin tur påverkas 13 % av sådana företag av ett ganska litet eller mycket litet förändringsområde. Med tanke på uppdelningen sektor för sektor bör det tilläggas att det i TCB-företag var mer sannolikt än i it-företag att pandemin krävde ganska små ändringar av behörigheten. Dessa uppgifter visas i figur 6.

Precis som i den första utgåvan av studien anser den stora majoriteten av motsvarande (77 %) också att pandemin och dess konsekvenser inte kommer att förändra något i fråga om kompetensbehov i deras företag under de kommande 12 månaderna. Detta är mycket mer fallet för it-företag än inom TCB-sektorn (87 % jämfört med 67 %). Resultaten av undersökningen visar att 5 % av respondenterna från båda sektorerna anser att det kommer att behövas nya kompetenser under de kommande 12 månaderna, bland annat följande:

• reagera på cyberattacker och cyberhot,
• informations- och operativ kompetens.
• hantering av ny teknik.
• förmåga att arbeta under stress.
• telekommunikationsfärdigheter.
• kommunikationskompetens.
• kreativitet och flexibilitet.

Endast 1 % av de svarande svarade att vissa kompetenser inte längre skulle ha den innebörd de hade före pandemin under de kommande 12 månaderna. En uppdelning av de granskade sektorerna finns i figur 7.

FIGUR 6. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?

Källa: intern undersökning

FIGUR 7. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna? aggregerade uppgifter för sektorerna IT och TCB

Källa: intern undersökning

FÄRDIGHETER OCH KOMPETENS SOM BEHÖVS FÖR ATT HANTERA PANDEMIER OCH SITUATIONER EFTER PANDEMIN

Oberoende av befattningens titel kräver utförandet av specifika yrkesroller och arbetsuppgifter en viss nivå av specialiserad kompetens. Enkäten gav deltagarna en förteckning över utvalda nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins inverkan på båda sektorerna. De ombads att kommentera dessa befogenheter och att identifiera betydelsen av dessa kompetenser i sitt företag för närvarande och hur viktiga de skulle vara under de kommande 12 månaderna.

Alla dessa kompetenser har nu visat sig vara viktiga eller avgörande för mer än hälften av de tillfrågade. Kompetens i samband med programvaruutveckling, utveckling och förvaltning samt systemintegrering är i dag av yttersta vikt (medium: 4.1^[5]), förvaltning av egna medel samt underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur (genomsnitt: 4.08). För närvarande är det minst viktigt att automatisera och robotisera processer och organisera distansarbete och hybridarbete i företaget (genomsnitt: 3.83). Se tabell 8 för detaljer.

Under de kommande 12 månaderna kommer nyckelkompetenserna att vara följande: underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur och säkerställande av säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler och dataresursförvaltning (genomsnitt: 4.07). Följande var också mycket viktigt: programvaruutveckling, programvaruhantering, systemintegration och informationshantering (medium: 4.06). Kompetensen för automatisering och robotisering av processer kommer att vara minst viktig under de kommande 12 månaderna (genomsnitt: 3,81). Dessa uppgifter presenteras i tabell 8.

Källa: intern undersökning

Källa: intern undersökning

Källa: intern undersökning

Källa: egna
* uppåtpilar anger en högre genomsnittlig bedömning av enskilda nyckelkompetenser jämfört med den första upplagan av undersökningen.

FIGUR 8. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?

Källa: intern undersökning

Med beaktande av bedömningen av betydelsen av kompetenser inom båda tidsramarna är det värt att tillägga att de kompetenser som kommer att förlora störst betydelse är följande: tillämpa bestämmelser om distansarbete och hybridarbete och genomföra, konfigurera, administrera och säkra plattformar för e-lärande. Dessa siffror visas i tabell 7.

I tabell 8 anger pilarna en ökning/minskning av den genomsnittliga bedömningen av nyckelkompetensernas betydelse jämfört med den första upplagan av undersökningen. Alla dessa nyckelkompetenser inom båda tidsramarna är/kommer att vara mer relevanta än i den första utgåvan av undersökningen.

I både serie I och del II rapporterade de svarande att deras företag förvärvat nödvändig kompetens genom att behålla, utbilda eller omskola sina egna anställda (båda 97 %). Mer än hälften av dem som undersöktes i båda utgåvorna av undersökningen hävdade att de också använde erfarna yrkesutövare från marknaden (första utgåvan: 52 %, 2:a upplagan: 61 %) och något färre uppgav att de anställer unga yrkesverksamma och akademiker och förbereder dem för företagsuppgifter (första upplagan: 45 %, 2:a upplagan: 51 %) De minst lämpade erkände att de förvärvat nödvändig kompetens genom samarbete med skolor eller universitet (första upplagan: 27 %, 2:a upplagan: 34 %).

Det fanns stora skillnader i svaren mellan olika sektorer: företag inom TCB-sektorn är mycket mer benägna än it-företag att förvärva nödvändig kompetens genom att anställa erfaren personal på marknaden (74 % jämfört med 47 %) och genom att arbeta med skolor/universitet (42 % jämfört med 25 %). Detaljerade uppgifter visas i diagram 8.

BEDÖMNING AV TILLGÅNGEN TILL YRKESVERKSAMMA PÅ ARBETSMARKNADEN

Resultaten av undersökningen visar att det finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med de angivna färdigheterna – för varje kompetens svarade mer än hälften av de svarande ”ganska ja” eller ”starkt ja”. De mest lättillgängliga kompetenserna (anställda som innehar den på marknaden) är nu: systemintegration (75 %), utformning, genomförande, administration och skydd av molnlösningar och datamigrering till molnet, samt utveckling och hantering av programvara, riskanalys i en instabil arbetsmiljö och informationshantering (båda 73 %). Den lägst rankade kompetensen i fråga om tillgänglighet är kopplad till organisationen av distansarbete och hybridarbete i företaget: 64 % av de svarande anser att detta är en kompetens hos arbetstagarna på arbetsmarknaden. Data för alla dessa kompetenser visas i figur 9.

Den lägst rankade kompetensen i fråga om tillgänglighet är kopplad till organisationen av distansarbete och hybridarbete i företaget.

Även om de svarande anser att det för närvarande finns specialister med denna kompetens på arbetsmarknaden är det värt att notera att i den andra upplagan av undersökningen är procentsatserna som bekräftar detta yttrande något lägre än i den första utgåvan. Den största skillnaden i data gäller säkerställandet av säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet en ordentlig kontroll av kommunikationssidorna. I den första utgåvan av undersökningen uppgav så många som 81 % av de tillfrågade att det fanns kvalificerade yrkesutövare på arbetsmarknaden, medan andelen i den andra omgången av undersökningen sjönk till 65 %. En detaljerad jämförelse av resultaten för de två testserierna presenteras i tabell 9.

FIGUR 9. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens? sammanfattande uppgifter för integrering av IT- och TCB-sektorerna

Källa: intern undersökning

Källa: egna
* nedåtpilar anger en lägre andel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av undersökningen.

UTBILDNINGSSYSTEMETS FÖRVÄNTNINGAR

Mer än hälften av de svarande (55 %) anser att det inte finns något behov av några större förändringar i utbildningssystemet på grund av pandemin och dess förväntade effekter. För 31 % av de svarande är dessa förändringar nödvändiga och bör genomföras så snart som möjligt, och 14 % anser att det är svårt att besvara frågan om förändringar i utbildningssystemet och att vänta på att stabilisera situationen och upptäcka en stadig trend. En liknande trend noterades i den första utgåvan av undersökningen, då en av tre ansåg att förändringar i utbildningssystemet borde genomföras så snart som möjligt.

Intressanta slutsatser visar en analys av resultaten per sektor. Företrädare för it-företag är mycket mer benägna att tro att förändringar är nödvändiga och bör genomföras så snart som möjligt (47 %). Å andra sidan är TCB-företagen mycket mer benägna att säga att det inte finns något behov av några större förändringar i utbildningssystemet (68 %). Detaljerade uppgifter visas i figur 10.

FIGUR 10. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?

Källa: intern undersökning

Även om endast 31 % av de svarande ansåg att förändringar i utbildningssystemet borde genomföras så snart som möjligt, anser 73 % av de svarande att resurser för omskolning av arbetstagare bör göras tillgängliga nu (summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja”). Få färre personer pekade på behovet av att öka antalet (distansutbildningar) och kurser för arbetstagare inom sektorn (70 % för summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja”) och av att uppdatera och anpassa högstadie- och gymnasieutbildningen (70 % för summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja”). Det är värt att tillägga att mer än hälften av de motsvarande studierna, även i den första utgåvan av undersökningen, ansåg att var och en av åtgärderna i fråga borde genomföras i utbildningssystemet. Diagram 11 innehåller uppgifter om alla svar som rör genomförandet av förändringar i utbildningssystemet.

FIGUR 11. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet? aggregerade uppgifter för sektorerna IT och TCB

Källa: intern undersökning

FIGUR 12. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolorna på universitetet?

Källa: intern undersökning

Att förändra utbildningssystemet är en fråga om att skilja mellan företrädare för näringslivet från båda sektorerna. Företag inom IT-sektorn är mycket mer benägna än företrädare för TCB att ställa medel till förfogande för omskolning av arbetstagare (40 % jämfört med 22 %), uppdatering och anpassning av utbildningsprogram för studier (44 % jämfört med 20 %) och gymnasieskolor (43 % jämfört med 22 %). En detaljerad översikt över resultaten finns i tabell 10 nedan.

Mer än hälften (59 %) uppger att deras företag för närvarande arbetar med skolor och/eller universitet. Företrädare för företag som arbetar med dessa enheter är mestadels bra eller mycket bra när det gäller att samarbeta (62 %). Det är värt att notera att 28 % av de motsvarande länderna inte bedömer detta samarbete vare sig väl eller dåligt. Denna bedömning gjordes mycket oftare av it-företag än av företag inom TCB-sektorn (40 % jämfört med 11 %). Detaljerade uppgifter finns i diagram 12.

Källa: intern undersökning

För närvarande är den vanligaste formen av samarbete mellan företag och skolor/universitet att företag tillhandahåller praktiska kurser (lärlingsutbildningar) och praktikplatser för elever och studenter (49 %). Detta görs oftare i it-företag än inom TCB-sektorn (56 % jämfört med 39 %). 38 % av de tillfrågade bekräftar att deras företagsföreträdare deltog i skol- och universitetsmöten för att visa arbetets särskilda karaktär inom branschen, medan något färre uppgav att eleverna deltog i skriftliga professionella masterutbildningar för sina företags behov (36 %). För 22 % av de svarande är datautbyte mellan företag och universitet en form av samarbete, 21 % nämner gemensam drift av projekt och en av fem (20 %) nämnde inrättandet av konsortier som en form av samarbete mellan skola/universitet och företag. De minsta personerna uppgav att skolor/universitet erbjöd tillgång till sina resurser (t.ex. bibliotek, utrustning) (9 %). Dessa uppgifter visas i figur 13.

FIGUR 13. Vilka är formerna för samarbetet mellan ditt företag och skolorna?

Källa: intern undersökning

Mer än hälften tror att de vill att deras samarbete med universitet/skolor ska fördjupas. Detta är mycket vanligare för it-företag än för TCB (64 % jämfört med 47 %). En av fyra svarande (26 %) visste inte om de vill fördjupa sitt samarbete. Siffror som visar viljan att fördjupa samarbetet visas i figur 14.

FIGUR 14. Skulle du vilja att ditt samarbete med skolorna vid universiteten fördjupas?

Källa: intern undersökning

Lantmätare anser att den största fördelen med företagets samarbete med skolor/universitet är att deras företag ökar sin konkurrenskraft (49 %). Något färre personer pekade också på utvidgningen av företagets kompetensområden (40 %), utvecklingen av färdigheter hos arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden (36 %) och ökningen av företagets prestige (34 %). De svarande anser också att fördelarna med ett sådant samarbete är tillgång till de senaste kunskaperna (28 %), minskade kompetensklyftor bland anställda i företaget och anpassning av utbildningsprogram till marknadssituationen (24 % vardera). Resultaten visar att för it-företag mycket oftare än för företag inom TCB-sektorn är fördelen en minskning av de anställdas kompetensklyftor (30 % jämfört med 16 %) och kompetensutveckling hos de arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden (45 % jämfört med 23 %). Detaljerade resultat visas i figur 15.

FIGUR 15. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolorna på universitetet?

Källa: intern undersökning

Nästan hälften av företrädarna för företag som för närvarande inte samarbetar med universiteten svarade att det inte fanns något behov av ett sådant samarbete i deras företag (48 %). Det påpekades också att deras företag var för litet för sådant samarbete (7 %) och problemet med överdriven byråkrati (3 %).

Alla svarande tillfrågades vad de ansåg utgöra hinder för samarbete mellan företag inom industrin och skolor/universitet. För 38 % av de svarande utgör överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor/universitet ett hinder för samarbete, medan 26 % talar om bristen på flexibilitet när det gäller att anpassa vetenskapsvärlden till arbetsmarknadens krav inom industrin och bristen på tid för att engagera sig i ytterligare verksamhet från båda sidor. Forskarnas ovilja att samarbeta med industrin är ett hinder som 18 % av de svarande har identifierat. Något färre ansåg att brist på eller otillräcklig information om samarbetsmöjligheter (13 %) och oattraktiva villkor för samarbete (11 %) utgör ett hinder för ett sådant samarbete. Svarande från it-sektorn är mycket mer benägna än de i TCB-sektorn att peka på överdriven formalisering och förfaranden i skolor/universitet (44 % jämfört med 31 %), bristande flexibilitet och anpassning av vetenskapen till marknadens krav (34 % jämfört med 18 %) och brist på tid för att delta i ytterligare verksamhet (34 % jämfört med 18 %). Se figur 16 för närmare uppgifter.

FIGUR 16. Vilka hinder anser du att företag i din bransch har för att samarbeta med skolorna på universiteten?

Källa: intern undersökning

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

De flesta svarande svarade att pandemiperioden inte föranledde deras företag att investera på grund av periodens särdrag, dvs. att ändra affärsmodellen och öka efterfrågan på IKT-lösningar (69 %). Det är dock värt att tillägga att resultaten varierar från en sektor till en annan: Det är mycket mer sannolikt än TCB-företag att göra sådana investeringar (41 % jämfört med 16 %). Detaljerade uppgifter visas i figur 17.

De företag som beslutade att investera på grund av pandemin pekade främst på områden med anknytning till genomförandet av distansarbete (82 %) och driftskontinuitet (60 %). Hälften av svaren svarade att det område som var föremål för investeringen var att öka cybersäkerhetsnivån. Färre talade också om processautomatisering och robotisering (29 %), utveckling av nätverks- och åtkomstinfrastruktur (26 %) och endast 1 % av de svarande nämnde 5G-teknik och användning av artificiell intelligens. Detaljerade resultat per sektor visas i figur 18.

Hälften av de svarande svarade att det område som var föremål för investeringen var att öka cybersäkerhetsnivån.

FIGUR 17. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?

Källa: intern undersökning

FIGUR 18. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.

Källa: intern undersökning

Investeringsförändringar i företag har förändrat sysselsättningsstrukturen för ett av fyra företag (26 %) som införde dem. 29 % av de svarande i vilka företag investerade som svar på pandemin medgav att dessa investeringar hade bidragit till att ändra deras företags strategiska kompetensområden.

En av tre (34 %) anser att pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, har bidragit till industrins utveckling. It-företrädare är i själva verket mer sannolika än företag inom TCB-sektorn (48 % jämfört med 19 %). Dessa uppgifter beskrivs närmare i figur 19.

Företagare där investeringar gjordes på grund av pandemins särdrag anser främst att dessa investeringar inte har bidragit till en förändring av sysselsättningsstrukturen i deras företag (68 %). I ett fåtal företag (N = 19) vars sysselsättningsstruktur har förändrats har antalet utvecklare, dataförvaltare och databasadministratörer, informationshantering, projekt-, cybersäkerhets- och molnspecialister ökat.

FIGUR 19. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?

Källa: intern undersökning

Enligt de flesta svarande har investeringar i deras företag inte heller bidragit till förändringar av företagets strategiska kompetensområden (68 %). Inom TCB-sektorn anser något fler personer än inom IT att dessa investeringar har lett till förändringar inom kompetensområdena. Detaljerade resultat presenteras i figur 20.

FIGUR 20. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Källa: intern undersökning

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Den andra utgåvan av den kvantitativa undersökningen ledde till följande slutsatser och rekommendationer:

1. Jämfört med den första utgåvan finns det en större andel svar som tyder på att företagets totala antal anställda kommer att öka under de kommande 12 månaderna (en ökning med 5 procentenheter). Företagen är inte längre lika osäkra som i den första utgåvan av enkäten, men en relativt stor andel av de tillfrågade anser att det är svårt att besvara denna fråga.
   Även om sysselsättningsnivån inom industrin är stabil (även med beaktande av andra delar av ekonomin) är det värt att företagen upprätthåller/upprättar beredskapsplaner för företaget som tar på sig olika anställningsförhållanden (t.ex. planering av möjliga lösningar om det finns ett behov av att minska sysselsättningen eller öka sysselsättningen inom TCB-sektorn, vilket kan kopplas till den ökade efterfrågan på yrkesverksamma på grund av det ökade antalet it-angrepp).
2. Liksom i den första utgåvan av studien har den viktigaste frågan för hur företag inom IT- och TCB-sektorerna ska fungera också varit/är att upprätthålla driftskontinuitet. Rekommendationen att överväga att införa/bibehålla en krishanteringsstrategi i händelse av ytterligare vågor av pandemin eller andra oförutsedda händelser är fortfarande giltig.
3. Att säkerställa datasäkerhet, tillämpningar och nätverk i samband med införandet av distansarbete, kundservice på distans och tillhandahållande av tjänster på distans är nu (liksom i den första utgåvan av studien) den viktigaste uppgiften för företagets verksamhet omedelbart efter upprätthållandet av driftskontinuiteten. Det är värt att omdirigera företagets verksamhet till detta arbetsområde och vid behov ge personalen lämplig utbildning för att förbättra deras kompetens på detta område.
4. Nästan en av fem är omedveten om hur pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka företagens kompetensbehov under de kommande 12 månaderna, särskilt för företag inom TCB-sektorn. Kunskap om kompetensbehov, särskilt på så kort sikt, är avgörande för företagets utveckling, och det rekommenderas därför att man genomför cykliska studier av kompetensbehov, inbegripet en förteckning över kompetenser.
5. Under de kommande 12 månaderna kommer nyckelkompetenserna att vara följande: underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur och säkerställande av säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler och dataresursförvaltning (båda 4.07). I den första utgåvan av studien var kundservice, inklusive tillhandahållande av tekniska stödtjänster, den viktigaste kompetensen på distans. För närvarande ligger denna kompetens och kompetensen i samband med distansarbete (projektledning, organisation av distansarbete i företaget) längst ner på listan över nyckelkompetenser i de undersökta företagen. Denna situation visar att förändringarna i företagets viktigaste kompetens är ganska dynamiska. Därför bör de berörda kompetensernas relevans systematiskt ses över i framtiden (t.ex. genom ovannämnda bedömning av kompetensbalansen) och på grundval av en sådan analys bör nödvändig utbildning för personalen planeras.
   Alla rekommendationer om behovet av utbildning stöder det faktum att nästan alla undersökta företag förvärvar den kompetens som krävs, främst genom att upprätthålla, utbilda och omskola sina egna anställda, mindre ofta genom att locka till sig erfarna yrkesutövare och rekrytera nya personer till utbildning.
6. 31 % av de svarande anser att förändringar av utbildningssystemet bör införas så snart som möjligt med tanke på pandemisituationen och dess prognostiserade effekter, särskilt av företrädare för it-sektorn. Enligt de flesta svarande bör resurser redan göras tillgängliga för omskolning av arbetstagare, uppdatering och anpassning av högstadie- och gymnasieskolornas utbildningsprogram samt för att öka antalet (distansutbildningar) och kurser för arbetstagare inom sektorn. Mer än hälften av de tillfrågade anser att även utbildningsprogram bör uppdateras och anpassas.
7. Mer än hälften av de svarande vars företag samarbetar med skolor/universitet skulle vilja att detta samarbete fördjupas. De svarande ser många fördelar i form av gemensamma åtgärder, såsom att öka företagets konkurrenskraft, utveckla kompetensen hos de arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden och öka företagets prestige. Det finns ingen sådan samverkan mellan företag som inte samarbetar med skolor/universitet på grund av bristande behov av sådant samarbete från företagens sida. När entreprenörer talar om hinder för affärskontakter med skolor/universitet pekade de flesta fall på överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor/universitet. I synnerhet skulle det vara lämpligt att sprida information om fördelarna med gemensamt arbete för båda sidor. Nästa steg bör vara att minska formaliseringen och förfarandena i skolor/universitet och förenkla inledandet av samarbetet mellan aktörerna.

FÖRTECKNING ÖVER TABELLER OCH FIGURER

Förteckning över tabeller

• Tabell 1 Tamhöns Genomförda intervjuer – uppdelning efter sektor och företagsstorlek
• Tabell 2 Tamhöns Företagets huvudsakliga verksamhet
• Tabell 3 Tamhöns Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företaget i dag – aggregerade uppgifter (summan av nyckelsvar + viktigt) för alla enkätare från studiens första och andra omgångar
• Tabell 4 Tamhöns Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – stor betydelse, 5 nyckel) – aggregerade uppgifter för it- och TCB-sektorerna
• Tabell 5 Tamhöns Hur viktig är dessa kompetenser i ditt företag i dag? kompetenser med de största skillnaderna mellan genomsnitten i de undersökta sektorerna
• Tabell 6 Tamhöns Ange hur viktig denna kompetens är för ditt företag inom en snar framtid (12 månader)? kompetenser med de största skillnaderna mellan genomsnitten i de undersökta sektorerna
• Tabell 7 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av effekterna av covid-19-pandemin, vars betydelse kommer att minska mest under de kommande 12 månaderna – aggregat för it- och TCB-sektorerna
• Tabell 8 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter: för närvarande och under de kommande 12 månaderna – aggregerade uppgifter för it- och TCB-sektorerna
• Tabell 9 Tamhöns Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens? sammanfattande data för ”starkt ja” + ”ganska ja” för studiens första och andra omgångar
• Tabell 10 Tamhöns Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet?

Illustrationsförteckning

• Figur 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?
• Figur 2. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?
• Figur 3. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?
• Figur 4. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande månaderna?
• Figur 5. Figur 5. Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – stor betydelse, 5 nyckel) – aggregerade uppgifter för it- och TCB-sektorerna
• Figur 6. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?
• Figur 7. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna? aggregerade uppgifter för sektorerna IT och TCB
• Figur 8. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?
• Figur 9. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens? aggregerade uppgifter för sektorerna IT och TCB
• Figur 10. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?
• Figur 11. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet? aggregerade uppgifter för sektorerna IT och TCB
• Figur 12. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolorna på universitetet?
• Figur 13. Vilka är formerna för samarbetet mellan ditt företag och skolorna?
• Figur 14. Skulle du vilja att ditt samarbete med skolorna vid universiteten fördjupas?
• Figur 15. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolorna på universitetet?
• Figur 16. Vilka hinder anser du att företag i din bransch har för att samarbeta med skolorna på universiteten?
• Figur 17. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?
• Figur 18. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.
• Figur 19. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?
• Figur 20. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Fotnoter

• [1] Genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”inte/kommer inte att vara relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.
• [2] Lägesrapport om coronaviruset 2019 (covid-19) – 51, https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200311-sitrep-51-covid-19.pdf?sfvrsn=1ba62e57_10 (access: 01.07.2021).
• [3] Ekonomin och jobben under coronapandemin, https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/coronavirus-response/jobs-and-economy-during-coronavirus-pandemic_pl ( tillgång: 01.07.2021).
• [4] Genomsnittet beräknades på grundval av svaren 1–5, där 1 betyder ”ej relevant” och 5 betyder ”de är av avgörande betydelse”.
• [5]genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”ej relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.

DEL II

Kompetensbehov mot bakgrund av coronapandemins effekter

Rapport om studien om åtgärder mot videoklipp inom it-sektorn

UTGÅVA II

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN

Företagets egenskaper

I den andra utgåvan av undersökningen var företag med PKD 62 de mest representerade, dvs. företag som är verksamma inom programvara, it-konsulttjänster och andra it- och datatjänster (50 %).

38 % av it-företagen är verksamma på arbetsmarknaden över 15 år, något under 10 år (32 %) och 30 % av företagen med verksamhet mellan 10 och 15 år.

Enligt metodologiska antaganden var små, medelstora och stora företag överrepresenterade i populationen i urvalet. Mikroföretag, som sysselsätter mellan 1 och 9 personer, utgjorde således 24 % av alla it-företag.

Nästan alla undersökta it-företag är oberoende och oberoende (92 %), en försumbar andel är en av filialerna till ett större företag (6 %) eller är huvudkontor för ett företag med flera filialer (2 %).

Det är osannolikt att arbetsgivarna planerar förändringar i sysselsättningen under de kommande 12 månaderna (73 % för svar: ”sysselsättningen kommer att ligga kvar på samma nivå”).

För närvarande är det mest relevanta området för de undersökta it-företagen att anpassa sina åtgärder till de rättsliga bestämmelserna (87 %: summan av svaren ”stor betydelse” och ”avgörande betydelse”).

Ändrade befogenheter på grund av pandemin

Pandemin påverkar för närvarande 34 % av it-företagens verksamhet. En fjärdedel av de svarande anser att pandemin för närvarande påverkar behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens, även om 53 % av dem anser att omfattningen av sådana förändringar är måttlig. De allra flesta av de svarande (87 %) anser att pandemin och dess konsekvenser inte kommer att förändra något i fråga om kompetensbehoven i deras företag under de kommande 12 månaderna.

Färdigheter och kompetens som behövs för att hantera pandemier och situationer efter pandemin

Kompetens i samband med utveckling, utveckling och förvaltning av programvara är i dag av yttersta vikt (medium: 4,28^[1]) samt kompetens som rör underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur och dataresursförvaltning (genomsnitt: 4.25 var och en). Under de kommande 12 månaderna kommer de viktigaste kompetenserna i sin tur att vara följande: dataresursförvaltning (genomsnitt: 4.23) och säkerställande av säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet korrekt kontroll av identiteten på parterna i kommunikationen (genomsnitt: 4,22).

Nästan alla företrädare för it-företag (98 %) rapporterade att deras företag förvärvar nödvändig kompetens genom underhåll, utbildning och omskolning av sina egna anställda. 47 % av dem kan också förvärva de färdigheter som krävs genom att locka till sig erfarna yrkesutövare från arbetsmarknaden och rekrytera unga specialister/universitetsutbildade och förbereda dem för företagsuppgifter.

De kompetenser som är lättillgängliga eftersom det finns arbetstagare på marknaden är nu: distansarbete och utbildning om cybersäkerhet för arbetstagare och berörda parter (74 % för kombinerade svar ”ja” och ”ganska ja”), dataresursförvaltning (74 %), riskanalys i en instabil, instabil arbets- och företagsklimat (73 %), programvaruutveckling, utveckling och hantering (73 %) och informationshantering (73 %).

Utbildningssystemets förväntningar

Nästan hälften av de tillfrågade (47 %) anser att förändringar i utbildningssystemet är nödvändiga och bör genomföras så snart som möjligt, och 42 % av de svarande behöver inte göra det. 11 % av befolkningen anser att det är svårt att besvara frågan om förändringar i utbildningssystemet och det är värt att vänta på att stabilisera situationen och upptäcka den allteftersom utvecklingen fortsätter.

Nästan alla företrädare för it-företag rapporterade att deras företag förvärvar nödvändig kompetens genom underhåll, utbildning och omskolning av sina egna anställda.

Så många som 84 % av de svarande anser att det är lämpligt att uppdatera och anpassa studieprogrammen nu (summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja”). Få färre ser behovet av att ställa resurser till förfogande för omskolning av arbetstagare (82 %), att uppdatera och anpassa högstadie- och gymnasieutbildningen (79 %) och att öka antalet (distansutbildningar) och kurser för arbetstagare inom sektorn (72 %).

Investeringar och utveckling

En majoritet av de svarande (57 %) svarade att pandemiperioden inte föranledde deras företag att investera på grund av särdragen under denna period. De företag som beslutade att investera på grund av pandemin pekade främst på områden med anknytning till genomförandet av distansarbete (85 %) och driftskontinuitet (62 %). Investeringsförändringar i företag har förändrat sysselsättningsstrukturen för nästan ett av fyra företag (23 %) som införde dem. Nästan hälften av de tillfrågade (48 %) anser att pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, har bidragit till industrins utveckling.

INLEDNING

Covid-19-pandemin, som världen har kämpat för sedan den 11 mars^{2020 [2]}, fortsätter att ha en enorm inverkan på samhällets liv, hälsa och beteende. Den har tvingat regeringen att göra många lagändringar, ofta plötsliga och restriktiva, som har haft och fortsätter att ha stor inverkan på ekonomin. De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen varierar mellan sektorer och företag och beror på ett antal faktorer, t.ex. anpassningsförmåga till störningar i leveranskedjan och huruvida komponenterna lagras eller om sektorn verkar på grundval av ”exakt tid” produktion^[3]. Pandemin och den relaterade karantänen har tvingat företag att söka lösningar för att bedriva verksamhet och samarbeta (både på företagsintern nivå och i kontakt med kunder, underleverantörer och leverantörer) på distans. Detta har varit en enorm utmaning både för företag som försöker hålla sig kvar på marknaden i osäkra tider av pandemin och för it-sektorn, som försöker möta en aldrig tidigare skådad efterfrågan på tjänster. Förändringarnas omfattning och takt har tvingat it-sektorn att utveckla nya, effektiva lösningar för att göra det möjligt för företag att verka på ett säkert sätt i många branscher under pandemin. Många av de lösningar som finns tillgängliga, såsom de utbredda onlinemötena, har varit i linje med affärsstandarderna och kommer att användas i stor utsträckning även efter pandemins slut.

Syftet med denna studie är att identifiera viktiga ansvarsområden för industriföretagen i dag, identifiera kompetensförändringar till följd av pandemin och identifiera de kompetensbehov som pandemin avslöjat och dess förväntade effekter. Syftet med studien ska också vara att att kontrollera vilka färdigheter företagen behöver för att fungera i praktiken till följd av covid-19 och att bedöma samarbetet mellan industriföretag och skolor/universitet. Dessutom har genomförandet av studien gjort det möjligt att fördjupa temat företagsinvesteringar till följd av pandemin.

Studiens resultat kommer att ligga till grund för utarbetandet av scenarier för framtida utbildnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att tillhandahålla de färdigheter och den kompetens som krävs för att säkerställa att företagen fungerar smidigt mot bakgrund av befintliga störningar och pandemins förväntade effekter. Resultatet av studien kommer att bli att fastställa om och vilka kompetenser som har visat sig vara nödvändiga och vilka som saknas eller kommer att saknas på kort sikt, mot bakgrund av pandemins förväntade konsekvenser för it-sektorn.

PROVNINGSMETOD

Provningsutgåvor

Studien är uppdelad i två omgångar. Forskningsverktygen för varje utgåva var något olika, men vissa frågor var oförändrade, vilket gjorde det möjligt att jämföra resultaten från varje utgåva. Tidsfristerna för genomförandet av varje del av studien anges nedan:

• Och utgåva: Juni 2021.
• Andra utgåvan: Februari/mars 2022

Svarande

Det materiella tillämpningsområdet för undersökningen krävde att motparten hade en bred kunskap om företaget, både mot bakgrund av företagets situation, strategi och färdigheter som de anställda önskade och hade. Till följd av detta deltog personer med ansvar för arbetsorganisation, arbetsplanering och rekryteringsprocesser i företag i enkäten. Deltagarna i undersökningen var de som var bäst lämpade att tillgodose företagens kompetensbehov.

Bland de personer som har störst kunskap om företagets personalpolitik, särskilt rekryteringsverksamhet, bedömning av arbetstagarnas kompetens och kompetensbrister, fanns följande:

• ägare, delägare,
• Guvernörer, vice ordförande,
• verkställande direktörer,
• Personal- och personaldirektörer, personalspecialister,
• chefer/chefer för enheter som ansvarar för genomförandet av de viktigaste affärsprocesserna i företagen.

De har ingående kunskaper om behovet av kompetens inom sektorn. Detta beror på deras erfarenhet, tjänstgöringstid inom sektorn, karriärvägar inom företaget och goda kunskaper om företagets organisationskultur. De kan också bedöma matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens. Varje intervju föregicks av ett antal frågor (säkerhetskontrollant) för att kontrollera om företaget uppfyller kriterierna för att delta i enkäten och om uppgiftslämnaren har de kunskaper som krävs för att besvara frågeformuläret.

Analysprov

Undersökningen omfattade företrädare för mikroföretag samt små, medelstora och stora it-företag. Kriteriet för att säkerställa representativiteten hos undersökningsdeltagare från enskilda företagsgrupper (små, medelstora, stora) var antalet anställda:

• små företag med mellan 1 och 49 anställda (tabellerna är uppdelade i två grupper: 1–9 och 10–49),
• medelstora företag med 50–249 anställda.
• stora företag med minst 250 anställda.

Enligt antagandena borde minst 125 intervjuer med it-företag ha genomförts i varje undersökningsomgång.

Källa: Intern undersökning

I undersökningen används ett kvoturval som gör det möjligt att intervjua anställda inom sektorn och av alla storlekar. Överrepresentation av företag med mer än 9 anställda användes.

I slutet genomfördes 126 intervjuer med it-företag. Tabell 1 visar fördelningen efter företagsstorlek mätt i antal anställda.

Testteknik

Den huvudsakliga testmetoden som användes i studien var CAWI. Datorstödd webbintervju), en datorstödd webbintervju. Om det var svårt att avsluta/slutföra CAWI-undersökningen genomfördes intervjuer med stöd av intervjuare med den upphandlande myndighetens samtycke.

Beskrivning av studiens organisation

Enkätens förfarande för att nå ut till uppgiftslämnarna baserades på uppgifter från företagsramen. För att nå ut till de svarande så effektivt som möjligt planeras ett förfarande för kontakt i flera steg.

Som ett första steg skickades en inbjudan att delta i enkäten per e-post till företagens adresser. Inbjudan innehöll information om studiens mål och en ansökan om tillstånd att delta. En rekommendation som undertecknats av det polska IT-samhället har också utarbetats, vilket har ökat studiens trovärdighet och därmed ökat möjligheterna till ett smidigt genomförande av studien. Ett brev med rekommendationer skickades till potentiella uppgiftslämnare tillsammans med inbjudningarna att delta i undersökningen.

Inbjudan att delta i studien omfattade följande:

• till vem meddelandet riktar sig (svarandens egenskaper).
• undersökningens syfte.
• uppdragstagarens och den upphandlande myndighetens namn.
• som BETONAR den upphandlande myndighetens myndighet,
• som FRAMHÅLLER studiens syfte som socialt användbart,
• information om anonymitet och frivilligt deltagande.
• tidsfristen för genomförandet.

Länkar till CAWI-enkäten har skickats med inbjudan att delta i enkäten. Var och en av länkarna fördelades individuellt, vilket gjorde det möjligt för uppgiftslämnaren att avbryta undersökningen under undersökningen och återkomma till den vid en lämplig tidpunkt. De enskilda länkarna gjorde det möjligt att kontrollera i vilka specifika företag som inte fyllde i enkäten och på grundval av detta kunde ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa ett smidigt genomförande, t.ex. skickades 3 e-postpåminnelser till dessa företag och rekryterades per telefon. Syftet med de erfarna rekreationernas telefonrekrytering var att

• kontroll av att uppgiftslämnaren har mottagit meddelandet med inbjudan.
• eventuell uppdatering av uppgifterna och ny inlämning av inbjudan till studien.
• ansökan om att få delta i studien med giltiga argument.

Provningskontroll

Onlineundersökningarna genomfördes i enlighet med provningsstandarderna från CAWI PKJPA. En kontroll som inte utfördes på plats utfördes och omfattade 100 % av materialet. Syftet var att med hjälp av statistiska metoder fånga upp den logiska inkonsekvensen och felaktigheten i uppgiftslämnarens svar, vilket skulle ha kunnat tyda på felaktigt genomförande av undersökningen. Icke-terrenkontrollen ska bestå av en kontroll av

• att tiderna och tiderna är korrekta – kontroll av intervjuernas längd (i motiverade fall även individuella frågeblock eller till och med enskilda frågor) och mellan tidpunkter.
• responsprofilens konsistens.
• svarens kvalitet – frekvens av tvetydiga svar eller så kallade ”särskilda värden” såsom ”svårt att säga” eller vägran att svara.
• överensstämmelse med externa uppgifter – jämförelse av information som samlats in under intervjun med information som inspektörerna känner till från andra källor.
• logisk konsekvens – de insamlade uppgifterna kontrolleras med avseende på konsekvenserna vid tillämpningen av filter och den logiska konsekvensen i svaren på frågeformuläret.
• korrekt registrering av (hälften) öppna frågor – forskaren har till uppgift att kontrollera om svaren i alternativet ”annat” inte förekommer i den kafeteria som föreslås i frågan. På så sätt undviks felaktigheter och uppgifternas tillförlitlighet ökar.

FÖRETAGETS EGENSKAPER

Hälften av företagen i undersökningen är företag som är verksamma inom programvara, it-konsulttjänster och annan it- och datatjänstverksamhet (50 %). Den minsta representationen var programvaruförlag (21 %). Detaljerad information om strukturen på de genomförda intervjuerna finns i tabell 2.

38 % av de undersökta företagen är verksamma på marknaden under 15 år och 30 % av företagen är verksamma i 10–15 år. Nästan ett av tre företag är verksamma på marknaden under 10 år (32 %). Bland mikroföretagen, dvs. företag med mellan 1 och 9 anställda, var den största företagsgruppen de som var verksamma på marknaden mellan 10 och 15 år (47 %). Samtidigt var denna period av marknadsdrift den minst vanliga bland stora företag med 250 anställda och fler anställda (8 %). Figur 1 visar uppgifter om it-företagens längd på marknaden.

Svaren på frågan om varaktigheten av företagets verksamhet inom sektorn var nästan jämnt fördelade. Den största indikationen på hur länge företagen i sektorn var verksamma var mindre än 10 år (35 %). Ett lika stort antal företag var verksamma inom sektorn under 15 år. Figur 2 visar uppgifter om längden på it-företag inom sektorn.

Källa: intern undersökning

FIGUR 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?

Källa: intern undersökning

FIGUR 2. Hur länge är ditt företag verksamt inom sektorn?

Källa: intern undersökning

Det största antalet it-företag sysselsätter mellan 10 och 49 anställda (44 %). Nästan ett av fyra av de undersökta företagen hade mellan 1 och 9 anställda (24 %). Något färre företrädare rapporterade att deras företag hade mellan 50 och 249 anställda (21 %). Den minsta andelen är stora företag med 250 och fler anställda (11 %). Se figur 3 för närmare uppgifter.

FIGUR 3. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?

Källa: intern undersökning

De allra flesta företag är oberoende och oberoende (92 %). Bland de enheter som undersöktes fanns även företag som var filialer till ett större företag (6 %). Den minsta gruppen var huvudkontoret för ett företag med flera filialer (2 %). Dessa siffror visas i diagram 4.

FIGUR 4. Är företaget…

Källa: intern undersökning

Under pandemin (hittills i mars 2020) var det totala antalet anställda i de allra flesta företag stabilt (81 %), särskilt i mikroföretag, med upp till 9 anställda (93 %). En sammanställning av uppgifterna från den första och andra utgåvan av enkäten visar på en liknande fördelning av respondenternas svar. I båda omgångarna beskrev de svarande oftast sysselsättningsstrukturen som stabil, stabil under pandemin (81 % av uppgifterna i både den första och den andra omgången). Samtidigt finns det i den andra utgåvan av undersökningen en liten ökning av andelen indikationer på ökningen av antalet anställda i företagen (första utgåvan: 12 %, 2:a upplagan: 14 %) I den andra utgåvan av undersökningen rapporterades dessutom en något mindre andel svar som tyder på en minskning av antalet anställda under pandemiperioden (första utgåvan: 7 %, 2:a upplagan: 4 %) Se figur 5 för närmare uppgifter.

FIGUR 5. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?

Källa: intern undersökning

I båda utgåvorna av undersökningen rapporterade de svarande det högsta antalet arbetstillfällen som låg kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna (första utgåvan: 70 %, 2:a upplagan: 73 %). Samtidigt har sysselsättningsprognoserna i den andra upplagan, som syftar till att stabilisera dem under de kommande 12 månaderna (med 3 procentenheter), ökat. Detta svar nämndes oftast av svarande från gruppen mikroföretag (90 %). Dessutom visar resultaten av den andra upplagan en betydande ökning av det beräknade antalet anställda i företagen under det kommande året (första utgåvan: 8 %, 2:a upplagan: 18 %). I den andra utgåvan förutses inte heller någon minskning av antalet anställda i it-företag under de kommande 12 månaderna. Detta är en märkbar skillnad jämfört med dem som testades i den första utgåvan (första utgåvan: 5 %, 2:a upplagan: 0 %) Siffrorna för de prognostiserade sysselsättningsprognoserna för de kommande 12 månaderna presenteras i diagram 6.

FIGUR 6. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna?

Källa: intern undersökning

Resultaten av studien visar att vart och ett av dessa områden är viktigt för att företag inom IT-sektorn ska fungera. För närvarande är den viktigaste uppgiften för företagen att anpassa sina åtgärder till lagstiftningen (87 % för de kombinerade svaren ”stor betydelse” och ”avgörande betydelse”). Även tillhandahållandet av tillräckliga tekniska resurser för att utföra nya uppgifter (85 %) och datasäkerheten, applikationssäkerheten och konnektiviteten i samband med införandet av distansarbete, kundservice på distans och tillhandahållande av tjänster på distans (84 %) ansågs lika ofta som viktigt eller avgörande för företagets funktion. Organisationen av distansarbete i företaget är för närvarande lägst (77 % för summan av ”avgörande betydelse” och ”stor betydelse”). Detaljerade uppgifter om giltigheten för alla verksamhetsområden visas nu i figur 7.

FIGUR 7. Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – hög, 5 kritisk).

Källa: intern undersökning

Om man jämför resultaten av den andra utgåvan av undersökningen med resultaten från den första utgåvan kan det noteras att vikten av att anpassa de åtgärder som vidtagits till lagstiftningen har ökat betydligt (första utgåvan: 60 %, 2:a upplagan: 87 % för ”avgörande betydelse” och ”stor betydelse” tillsammans). Samtidigt visar resultaten från den andra utgåvan att betydelsen av vart och ett av de förtecknade affärsområdena har ökat.

Med beaktande av de genomsnittliga svaren från vart och ett av företagets angivna verksamhetsområden är det högsta värdet att upprätthålla företagets driftskontinuitet (genomsnitt: 4,39). Svaret, där det angavs att företaget hade organiserat distansarbete som ett viktigt område för företagets verksamhet, nådde det lägsta genomsnittliga värdet (genomsnitt: 4,06). Det är också värt att tillägga att svaren inom vart och ett av de förtecknade arbetsområdena inom IT-sektorn var relativt höga. Se tabell 4 för närmare uppgifter.

* Pilarna upp visar en högre procentandel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av enkäten.
Källa: intern undersökning

Källa: intern undersökning

ÄNDRADE BEFOGENHETER I SAMBAND MED PANDEMIN

Pandemin var ibland utmanande och osäker för många företag, även för dem som är verksamma inom it-sektorn. Mer än hälften av de svarande uppgav att pandemin för närvarande inte har någon inverkan på hur deras företag fungerar (65 %). Samtidigt angav 34 % av de tillfrågade inom IT-sektorn en sådan effekt. Detaljerade uppgifter om pandemins nuvarande inverkan på it-företagens funktion visas i figur 8.

Tre fjärdedelar av de svarande uppgav att pandemin för närvarande inte påverkar behovet av att ändra personalens kompetens (75 %). Samtidigt anser nästan en av fyra svarande att behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens till följd av pandemin fortfarande är giltigt (24 %). Uppgifter om pandemins nuvarande inverkan på behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens presenteras i figur 9.

Vid analysen av fördelningen av svaren på frågan om omfattningen av pandemins inverkan på behovet av att ändra personalens kompetens är det märkbart att respondenterna från it-sektorn är indelade i två grupper. Nästan hälften av de tillfrågade pekar på en stor del av pandemins inverkan på behovet av att ändra personalens kompetens (47 %). Samtidigt pekade andra inspektörer från denna grupp på pandemins måttliga inverkan på kompetensförändringar i it-företag (53 %). Pandemins inverkan på behovet av att ändra personalens kompetens har inte identifierats av utredarna i liten eller mycket liten utsträckning. Närmare uppgifter om svaret på denna fråga finns i figur 10.

Tre fjärdedelar av de svarande uppgav att pandemin för närvarande inte påverkar behovet av att ändra personalens kompetens.

Den stora majoriteten av de tillfrågade inom it-sektorn anser att inget kommer att förändras i fråga om kompetensbehoven i deras företag under de kommande 12 månaderna (87 %) till följd av pandemin och dess konsekvenser. Endast 3 % av de svarande i denna sektor pekar på ett behov av nya kompetenser under de kommande 12 månaderna till följd av pandemin och dess konsekvenser. Bland de svarande som uppgav att det fanns ett behov av ny kompetens var de främst anställda i medelstora och stora företag (7 % av varje företagsgrupp). Detaljerade uppgifter om de yttranden som inhämtats från it-sektorn om pandemins effekter och dess inverkan på kompetensbehoven under de kommande månaderna visas i diagram 11.

FIGUR 8. Påverkar pandemin för närvarande ditt företags funktionssätt?

Källa: intern undersökning

FIGUR 9. Påverkar pandemin för närvarande behovet av att ändra personalens kompetens?

Källa: intern undersökning

FIGUR 10. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?

Källa: intern undersökning

FIGUR 11. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna?

Källa: intern undersökning

FÄRDIGHETER OCH KOMPETENS SOM BEHÖVS FÖR ATT HANTERA PANDEMIER OCH SITUATIONER EFTER PANDEMIN

Oberoende av befattningens titel kräver utförandet av yrkesroller och arbetsuppgifter en viss nivå av specialiserad kompetens. Enkäten gav deltagarna en förteckning över utvalda nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter. De tillfrågade ombads att kommentera dessa kompetenser och identifiera betydelsen av dessa kompetenser i sitt företag för närvarande och hur viktiga de skulle vara under de kommande 12 månaderna.

Alla dessa kompetenser har visat sig vara viktiga eller avgörande för mer än hälften av dem som deltog i undersökningen inom IT-sektorn. Kompetens i samband med utveckling, utveckling och förvaltning av programvara är i dag av yttersta vikt (medium: 4.28^[4]), underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur (genomsnitt: 4,25), dataresursförvaltning (genomsnitt: 4.25) och systemintegration (genomsnitt: 4.21) och genomförande, konfiguration, administration och säkerhet av dokumentarbetsflödessystem (genomsnitt: 4,21). För närvarande är organisationen av distans- och hybridarbete i företaget minst viktig (genomsnitt: 3,86), processautomatisering och robotisering (genomsnitt: 3.97) och projektledning i form av distansarbete (genomsnitt: 3,98).

Förvaltning av dataresurser kommer att vara av yttersta vikt under de kommande 12 månaderna (genomsnitt: 4.23) garantera säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet korrekt kontroll av identiteten på parterna i kommunikationen (genomsnitt: 4,22) och dataanalys och dataanvändning till stöd för beslut (genomsnitt: 4,21). De minst relevanta kompetenserna under de kommande 12 månaderna är anordnandet av distansarbete och hybridarbete (genomsnitt: 3.86) och projektledning på distans och i hybriddrift (genomsnitt: 3,87). Den mest anmärkningsvärda informationen presenteras i tabell 6.

Den största skillnaden i bedömningen av betydelsen av nyckelkompetenser i dag och under de kommande 12 månaderna har observerats för utveckling, utveckling och förvaltning av programvara och för underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur.
Dessa uppgifter presenteras i tabell 5.

Källa: intern undersökning

FIGUR 12. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?

Källa: intern undersökning

I tabell 6 visar pilarna en ökning av den genomsnittliga bedömningen av nyckelkompetensernas betydelse jämfört med undersökningens första serie. Alla dessa nyckelkompetenser inom båda tidsramarna är/kommer att vara mer relevanta än i serie I.

I både den första och den andra upplagan av studien nämndes oftast skapande, utveckling och förvaltning av programvara som kompetens av central eller stor nuvarande betydelse för it-företag (första utgåvan: 77 %, 2:a upplagan: 88 % – den sammanlagda andelen svar är ”kritisk” och ”mycket viktig”). Samtidigt är det värt att notera att det, liksom i den första utgåvan, är minst sannolikt att den andra utgåvan av undersökningen nämner anordnandet av distansarbete och hybridarbete (första utgåvan: 54 %, 2:a upplagan: 67 %) som nyckelkompetens eller viktig kompetens. Vid en jämförelse av resultaten mellan utgåvor ökar antalet indikationer i den andra upplagan av enkäten för det ”centrala” svaret för alla de angivna kompetenserna.

Om man tittar på andelen indikationer på kompetenser som kommer att vara kritiska eller viktiga under de kommande 12 månaderna är det mycket mer sannolikt att uppgiftslämnarna i den andra utgåvan av enkäten än i den första utgåvan av undersökningen för att säkerställa säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet en ordentlig kontroll av kommunikationssidornas identitet (första utgåvan: 73 %, 2:a upplagan: 88 %)

Nästan alla undersökta företag förvärvar den kompetens som krävs genom att upprätthålla, utbilda eller omskola sina egna anställda (98 %). Andelen av detta svar ligger kvar på samma nivå under de två omgångar som genomförts. 47 % drar också nytta av att locka till sig erfarna yrkesutövare från marknaden och anställa unga yrkesverksamma, universitetsutbildade och förbereda dem för företagsuppgifter (47 % vardera). I den andra utgåvan av undersökningen ökade indikationerna för både förvärv av erfarna specialister och personer med universitetsexamen (första upplagan: 42 % för varje svar, andra utgåvan: 47 % för varje svar). En av fyra svarande erkände att hans företag förvärvar den kompetens som krävs genom samarbete med skolor eller universitet (praktik/lärlingsutbildning) (25 %). Detaljerade uppgifter om hur man förvärvar kompetens visas i diagram 12.

* Uppåtpilar visar en högre genomsnittlig bedömning av enskilda nyckelkompetenser jämfört med den första upplagan av undersökningen.
Källa: intern undersökning

BEDÖMNING AV TILLGÅNGEN TILL YRKESVERKSAMMA PÅ ARBETSMARKNADEN

Resultaten av undersökningen visar att det finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden och att minst 67 % av de svarande svarar ”ganska ja” eller ”starkt ja” för varje kompetens. De kompetenser som anses vara lättillgängliga (eftersom det finns anställda på marknaden) är följande: distansarbete och utbildning om cybersäkerhet för arbetstagare och berörda parter (74 % för kombinerade svar ”ja” och ”ganska ja”), dataresursförvaltning (74 %), riskanalys i en instabil, instabil arbets- och företagsklimat (73 %), programvaruutveckling, utveckling och hantering (73 %) och informationshantering (73 %).

Den kompetens som är förknippad med den minsta tillgången till yrkesverksamma är tillämpningen av rättsliga bestämmelser om distansarbete och hybridarbete och organisationen av distansarbete och hybridarbete i företaget, även om det bör nämnas att 67 % av de svarande fortfarande anser att dessa är kompetens hos arbetstagare på arbetsmarknaden. Data för alla dessa kompetenser visas i figur 13.

Även om de svarande anser att det för närvarande finns specialister med denna kompetens på arbetsmarknaden är det värt att notera att i den andra upplagan av undersökningen är procentsatserna som bekräftar detta yttrande något lägre än i den första utgåvan. Den största skillnaden i data gäller hanteringen av digitaliseringsprocessen. I den första utgåvan av undersökningen uppgav så många som 84 % av de tillfrågade att det fanns yrkesverksamma med sådan kompetens på arbetsmarknaden, medan andelen i den andra omgången av undersökningen minskade till 69 %. En detaljerad jämförelse av resultaten för de två testvågorna presenteras i tabell 7.

FIGUR 13. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens?

Källa: intern undersökning

* Pilarna visar en lägre procentandel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av enkäten.
Källa: intern undersökning

UTBILDNINGSSYSTEMETS FÖRVÄNTNINGAR

Det råder ingen enighet bland de svarande om huruvida förändringar av utbildningssystemet bör införas på grund av pandemin och dess förväntade effekter. Nästan hälften av de svarande anser dock att ändringar bör införas så snart som möjligt (47 %). 42 % av it-representanterna ser inget behov av några större förändringar i utbildningssystemet. En tiondel av enkäten kunde inte ta ställning till behovet av förändringar i utbildningssystemet och ansåg att det var värt att invänta en stabilisering av situationen och upptäcka den allteftersom utvecklingen fortsätter. En liknande trend observerades i den första utgåvan av undersökningen, då 44 % av de tillfrågade ansåg att förändringar i utbildningssystemet borde genomföras så snart som möjligt. Vid den tidpunkten ansåg endast 28 % av korrespondenterna att väsentliga ändringar inte var nödvändiga och 28 % kunde inte besvara denna fråga. De uppgifter som beskrivs visas i figur 14.

FIGUR 14. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?

Källa: intern undersökning

FIGUR 15. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet?

Källa: intern undersökning

FIGUR 16. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

FIGUR 17. Vilka former av samarbete mellan ert företag och skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

84 % anser att det är värt att uppdatera och anpassa utbildningsprogram för studier. Få färre personer pekade också på behovet av att ställa resurser till förfogande för omskolning av arbetstagare (totalt 82 % för ”starkt ja” och ”ganska ja”). De minst vanliga it-undersökarna uppgav att antalet distansutbildningar och kurser för industriarbetare ökade (72 %). Det är värt att tillägga att mer än hälften av de motsvarande studierna, även i den första utgåvan av undersökningen, ansåg att var och en av åtgärderna i fråga borde genomföras i utbildningssystemet. Diagram 15 innehåller uppgifter om alla svar som rör genomförandet av förändringar i utbildningssystemet.

Mer än hälften av de svarande bedömer åtminstone det nuvarande samarbetet mellan deras företag och skolor eller universitet (totalt 55 % för ”mycket bra” och ”bra”). 40 % av de svarande har ingen tydlig bedömning av det nuvarande samarbetet med utbildningsenheter, och endast 1 % av de svarande anser att detta samarbete är dåligt. Dessa uppgifter visas i diagram 16.

Orsaken till bristen på samarbete med skolor eller universitet var den vanligaste bristen på behov (59 %) bland de tillfrågade inom IT-sektorn. Å andra sidan var det mest sannolikt att de företag som bedrev sådant samarbete, som en form av samarbete med skolor eller universitet, hänvisade till tillhandahållande av praktiska kurser (lärlingsutbildningar) och praktikplatser för elever eller studenter (56 %). En form av samarbete mellan företag och universitet består också i att studenter deltar i skrivningen av yrkesmästare för affärsändamål (38 %) och genom att företagsföreträdare deltar i möten på skolor eller universitet för att visa IT-branschens särdrag (37 %). Medelstora företag var betydligt mer benägna att delta i möten i skolor eller universitet, och det lägsta antalet företag sysselsatte upp till 9 personer. Det minst använda samarbetssättet var att skolor eller universitet erbjöd tillgång till sina resurser (9 %). Närmare uppgifter om formerna för samarbete med skolor eller universitet finns i diagram 17.

Av de undersökta it-företagen anser 64 % att de skulle vilja fördjupa sitt samarbete med skolor eller universitet. Medelstora företag är den största företagsgruppen som vill göra detta (81 % av denna företagsgrupp). Endast 8 % av uppgiftslämnarna på it-området är inte villiga att fördjupa sitt samarbete med utbildningsenheter. Detaljerade uppgifter visas i diagram 18.

FIGUR 18. Vill du fördjupa ditt samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Nästan hälften av de undersökta företagen inom IT-sektorn pekade på en ökad konkurrenskraft (49 %) som en fördel för företagets samarbete med skolor/universitet. Man valde också ofta att bredda kompetensområdena och utveckla kompetensen hos de arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden (45 % vardera). Att anpassa utbildningsprogrammen till marknadssituationen (21 %) och tillgången till den senaste kunskapen (23 %) var minst sannolikt en fördel för ett företag att samarbeta med skolor eller universitet. Detaljerade uppgifter visas i diagram 19.

FIGUR 19. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

FIGUR 20. Vilka hinder anser du att företag från din industri har för att samarbeta med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Mer än hälften identifierade överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor eller universitet som det största hindret för it-företag att samarbeta med skolor eller universitet (56 %). Andra identifierade hinder var följande: bristande flexibilitet och anpassning av den vetenskapliga världen till marknadens krav inom industrin (42 %) och forskarnas ovilja att samarbeta med företrädare för näringslivet (37 %). Det minst upplevda hindret inom IT-sektorn var bristen på tid för att engagera sig i ytterligare verksamhet från endera sidan (19 %). Detaljerade uppgifter visas i figur 20.

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

Pandemin har på grund av sina särdrag bidragit till förändringar i affärsmodellen och ökad efterfrågan på IKT-lösningar, vilket har bidragit till en större benägenhet att investera i företag. 41 % av de svarande på it-området anser att pandemin påverkar deras verksamhet på detta sätt. Medelstora företag är den största gruppen av företag som uppger att de har en större investeringsbenägenhet under pandemin (59 % av denna företagsgrupp). Mer än hälften av de svarande anser att pandemin inte har föranlett deras företag att investera (57 %). Dessa siffror visas i diagram 21.

FIGUR 21. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?

Källa: intern undersökning

De allra flesta av de företag som investerade i sin verksamhet under pandemin angav att genomförandet av distansarbete var det område som skulle investeras (85 %). De svarande nämnde också ofta följande områden: säkerställa driftskontinuitet (62 %) och öka cybersäkerhetsnivån (52 %). De minsta investeringarna under pandemin gjordes på områdena artificiell intelligens och 5G (2 % vardera). Detaljerade uppgifter visas i diagram 22.

FIGUR 22. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.

Källa: intern undersökning

Nästan hälften av de tillfrågade inom it-sektorn håller med om att pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, bidrog till industrins utveckling (48 %). Dessa uppgifter visas i figur 23.

FIGUR 23. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?

Källa: intern undersökning

Tre fjärdedelar av de företag som bedrev investeringsverksamhet anser att de inte bidrog till förändringar i sysselsättningsstrukturen under pandemin. Å andra sidan konstaterar 23 % av de svarande att de investeringar som gjorts under pandemin påverkar sysselsättningen inom it-sektorn. Dessa uppgifter visas i figur 24. I ett fåtal företag (N = 12) vars sysselsättningsstruktur har förändrats har antalet utvecklare, dataförvaltare och databasadministratörer ökat, informationshantering, utformning, cybersäkerhetsspecialister, specialister på kundtekniska tjänster och samarbete samt specialister på molntjänster.

FIGUR 24. Har investeringarna i ditt företag bidragit till att förändra sysselsättningsstrukturen under pandemin?

Källa: intern undersökning

Nästan tre fjärdedelar av de svarande anser att de investeringar som gjorts inte har bidragit till förändringar i företagets strategiska kompetensområden (73 %). Endast 27 % av de svarande anser att dessa investeringar har bidragit till förändringar i företagets strategiska kompetensområden. Dessa uppgifter visas i figur 25.

FIGUR 25. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Källa: intern undersökning

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Den andra utgåvan av den kvantitativa undersökningen ledde till följande slutsatser och rekommendationer för it-företag:

1. Jämfört med den första utgåvan finns det en större andel svar som tyder på att antalet anställda i företaget kommer att öka under de kommande 12 månaderna (en ökning med 10 procentenheter). Företagen är inte längre lika osäkra som i den första utgåvan av enkäten, men en relativt stor andel av de tillfrågade anser att det är svårt att besvara denna fråga.
   Även om sysselsättningsnivån inom IT-sektorn är stabil (även med beaktande av andra delar av ekonomin), är det värt att företagen upprätthåller/upprättar beredskapsplaner för företaget med olika anställningsförhållanden (t.ex. planering av möjliga lösningar i händelse av storskalig minskning eller ökning av sysselsättningen).
2. För närvarande är de viktigaste områdena för ett företags verksamhet följande: anpassa sig till lagstiftningen och tillhandahålla tillräckliga tekniska resurser för att utföra nya uppgifter och säkerställa säkerheten för data, tillämpningar och nätverk i samband med införandet av distansarbete, kundservice på distans och tillhandahållande av tjänster på distans. Det är värt att omdirigera företagets verksamhet till detta arbetsområde och vid behov ge personalen lämplig utbildning för att förbättra deras kompetens på de beskrivna områdena.
3. Var tionde plats i undersökningen vet inte hur pandemin och dess effekter kommer att påverka företagens kompetensbehov under de kommande 12 månaderna. Kunskap om kompetensbehov, särskilt under så kort tid, är avgörande för företagets utveckling, och det rekommenderas därför att man genomför cyklisk forskning om kompetensbehov, inbegripet en förteckning över kompetenser.
4. Under de kommande 12 månaderna kommer de viktigaste kompetenserna att vara följande: förvalta dataresurser och säkerställa säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet korrekt kontroll av identiteten på parterna i kommunikationen. Förändringar i företagets viktigaste kompetenser är ganska dynamiska. De berörda kompetensernas relevans bör därför systematiskt ses över i framtiden (t.ex. genom ovannämnda kompetensbalansundersökning) och på grundval av en sådan analys bör den nödvändiga utbildningen för de anställda planeras. Alla rekommendationer om behovet av utbildning bekräftar att nästan alla undersökta it-företag förvärvar den kompetens som krävs främst genom att upprätthålla, utbilda och omskola sina anställda, mindre ofta genom att locka till sig erfarna yrkesutövare och rekrytera nya personer till utbildning. Kunskap om kompetensbehov, särskilt på så kort sikt, är avgörande för företagets utveckling, och det rekommenderas därför att man genomför cykliska studier av kompetensbehov, inbegripet en förteckning över kompetenser.
5. Nästan hälften av de tillfrågade (47 %) anser att förändringar i utbildningssystemet bör genomföras så snart som möjligt med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter. Enligt de flesta svarande bör anpassningen av utbildningsprogram på högstadie- och gymnasienivå redan uppdateras, resurser göras tillgängliga för omskolning av arbetstagare och antalet (distansutbildningar) och kurser för arbetstagare inom sektorn bör ökas.
6. Mer än hälften av de svarande, vars företag samarbetar med skolor/universitet, skulle vilja att detta samarbete fördjupas. De svarande ser många fördelar i form av gemensamma åtgärder, bland annat genom att öka företagets konkurrenskraft, bredda företagets kompetensområden och utveckla kompetensen hos de arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden. När entreprenörer talar om hinder för samarbete mellan företag och skolor/universitet pekade de flesta fall på överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor/universitet. I synnerhet skulle det vara lämpligt att sprida information om fördelarna med gemensamt arbete för båda sidor. Nästa steg bör vara att minska formaliseringen och förfarandena i skolor/universitet och förenkla inledandet av samarbetet mellan aktörerna.

FÖRTECKNING ÖVER TABELLER OCH FIGURER

Förteckning över tabeller

• Tabell 1 Tamhöns Genomförda intervjuer – uppdelning efter sektor och företagsstorlek
• Tabell 2 Tamhöns Företagets huvudsakliga verksamhet – uppdelning efter PKD-kod
• Tabell 3 Tamhöns Hur viktiga är de olika ansvarsområdena för företagets verksamhet i dag – aggregerade uppgifter (nyckelbelopp + viktigt) för alla lantmätare från studiens första och andra omgångar
• Tabell 4 Tamhöns Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – viktig, 5 nyckel) – data för it-sektorn
• Tabell 5 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av effekterna av covid-19-pandemin, som kommer att minska mest under de kommande 12 månaderna
• Tabell 6 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter – nu och under de kommande 12 månaderna
• Tabell 7 Tamhöns Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens? sammanfattande data för ”starkt ja” + ”ganska ja” för studiens första och andra omgångar

Illustrationsförteckning

• Figur 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?
• Figur 2. Hur länge är ditt företag verksamt inom sektorn?
• Figur 3. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?
• Figur 4. Är företaget…
• Figur 5. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?
• Figur 6. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna?
• Figur 7. Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – hög, 5 kritisk).
• Figur 8. Påverkar pandemin för närvarande ditt företags funktionssätt?
• Figur 9. Påverkar pandemin för närvarande behovet av att ändra personalens kompetens?
• Figur 10. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?
• Figur 11. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna?
• Figur 12. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?
• Figur 13. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens?
• Figur 14. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?
• Figur 15. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet?
• Figur 16. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolor/universitet?
• Figur 17. Vilka former av samarbete mellan ert företag och skolor/universitet?
• Figur 18. Vill du fördjupa ditt samarbete med skolor/universitet?
• Figur 19. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolor/universitet?
• Figur 20. Vilka hinder anser du att företag från din industri har för att samarbeta med skolor/universitet?
• Figur 21. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?
• Figur 22. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.
• Figur 23. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?
• Figur 24. Har investeringarna i ditt företag bidragit till att förändra sysselsättningsstrukturen under pandemin?
• Figur 25. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Fotnoter

• [1] Genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”inte/kommer inte att vara relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.
• [2] Lägesrapport om coronaviruset 2019 (covid-19) – 51, https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200311-sitrep-51-covid-19.pdf?sfvrsn=1ba62e57_10 (access: 01.07.2021).
• [3] Ekonomi och jobb under coronapandemin, https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/coronavirus-response/jobs-and-economy-during-coronavirus-pandemic_pl, (access: 01.07.2021).
• [4] Genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”inte/kommer inte att vara relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.

Tredje
DEL Behörighetsbehov mot bakgrund av coronapandemins effekter

Rapport om studien om åtgärder mot videoklipp inom telekommunikations- och cybersäkerhetssektorn

UTGÅVA II

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN

Företagets egenskaper

I den andra utgåvan av undersökningen hade företag med PKD 61.10, dvs. kabeltelekomföretag, den största representationen (51 %).

52 % av företagen i TCB-sektorn har varit aktiva på arbetsmarknaden i 10–15 år, under 10 år (26 %) och över 15 år (22 %).

Enligt metodologiska antaganden var små, medelstora och stora företag överrepresenterade i populationen i urvalet. Mikroföretag, som sysselsätter mellan 1 och 9 personer, utgjorde således 33 % av alla företag inom TCB-sektorn.

Nästan alla TCB-företag är oberoende och oberoende (97 %), en försumbar andel är en av filialerna till ett större företag (2 %) eller huvudkontoret för en filial (1 %) eller franchise (1 %).

Det är osannolikt att arbetsgivare inom TCB-sektorn planerar förändringar i personalsysselsättningen under de kommande 12 månaderna (75 % för svar: ”sysselsättningen kommer att ligga kvar på samma nivå”). För närvarande är det viktigaste området för de undersökta företagen inom TCB-sektorn att upprätthålla driftskontinuitet (80 %: summan av svaren ”stor betydelse” och ”avgörande betydelse”).

Ändrade befogenheter på grund av pandemin

Pandemin påverkar för närvarande funktionen hos 37 % av företagen i TCB-sektorn. En fjärdedel av de svarande anser att pandemin för närvarande påverkar behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens, även om 47 % anser att omfattningen av sådana förändringar är måttlig. De flesta svarande (67 %) anser att pandemin och dess konsekvenser inte kommer att förändra något i fråga om kompetensbehoven i deras företag under de kommande 12 månaderna.

Färdigheter och kompetens som behövs för att hantera pandemier och situationer efter pandemin

De viktigaste för närvarande är de kompetenser som rör systemintegration (genomsnitt: 3.99^[1]) samt kompetens inom riskanalys i ett instabilt och instabilt arbets- och företagsklimat (genomsnitt: 3,98). Under de kommande 12 månaderna kommer däremot nyckelkompetenserna att vara följande: systemintegration (medium: 4.0) och informationshantering (genomsnitt: 3,97).

Nästan alla företrädare för TCB-företag (95 %) rapporterade att deras företag förvärvar nödvändig kompetens genom underhåll, utbildning och omskolning av sina egna anställda. 74 % av den kompetens som behövs uppnås också genom att man lockar till sig erfarna yrkesutövare från arbetsmarknaden och till mer än hälften (54 %) genom att rekrytera unga yrkesverksamma/universitetsutbildade och förbereda dem för företagsuppgifter. TCB-sektorn har en relativt hög andel av förvärvandet av nödvändig kompetens genom samarbete med skolor/universitet (42 %).

De kompetenser som anses vara lättillgängliga (eftersom det finns arbetstagare med dem på marknaden) är följande: systemintegration (78 % för kombinerade svar ”ja” och ”ganska ja”), utformning, genomförande, administration och skydd av molnlösningar och datamigrering till molnet (75 %), genomförande, konfigurering, administration och skydd av plattformar för e-lärande (73 %), riskanalys i ett instabilt och instabilt arbets- och företagsklimat (72 %) samt programvaruutveckling, utveckling och förvaltning (72 %).

Utbildningssystemets förväntningar

En stor majoritet av de tillfrågade (68 %) anser att det inte finns något behov av förändringar i utbildningssystemet. Endast 14 % av de svarande anser att det behövs förändringar och anser att det bör göras så snart som möjligt, och 18 % anser att det är svårt att besvara denna fråga, och det är värt att vänta på att stabilisera situationen och upptäcka en stadig trend. Så många som 68 % av de svarande anser att det är värt att öka antalet (distansutbildningar) och kurser för arbetstagare inom branschen. Få färre personer nämnde också tillgången till medel för omskolning av arbetstagare (64 %) och uppdatering och anpassning av utbildningsprogram inom studier (56 %) och gymnasieskolor (54 %).

TCB-sektorn har en relativt hög andel av förvärvandet av nödvändig kompetens genom samarbete med skolor/universitet.

Investeringar och utveckling

En stor majoritet av de svarande (81 %) svarade att pandemiperioden inte föranledde deras företag att investera på grund av särdragen under denna period. En av fem undersökningar (19 %) anser att pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, har bidragit till industrins utveckling.

INLEDNING

Covid-19-pandemin, som har stått inför världen sedan den 11 mars 2020^[1], fortsätter att ha en enorm inverkan på samhällets liv, hälsa och beteende. Den har tvingat regeringen att göra många lagändringar, ofta plötsliga och restriktiva, som har haft och fortsätter att ha stor inverkan på ekonomin. De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen varierar mellan sektorer och företag och beror på ett antal faktorer, t.ex. anpassningsförmåga till störningar i leveranskedjan och huruvida komponenterna lagras eller om sektorn verkar på grundval av ”exakt tid” produktion^[3]. Pandemin och den relaterade karantänen har tvingat företag att söka lösningar för att bedriva verksamhet och samarbeta (både på företagsintern nivå och i kontakt med kunder, underleverantörer och leverantörer) på distans. Detta har varit en enorm utmaning både för företag som försöker hålla sig kvar på marknaden i osäkra tider av pandemin och för telekommunikations- och cybersäkerhetssektorn, som strävar efter att möta en aldrig tidigare skådad efterfrågan på tjänster. Förändringarnas omfattning och takt har tvingat TCB-sektorn att utveckla nya, effektiva lösningar för att göra det möjligt för företag att verka på ett säkert sätt inom många sektorer under pandemin. Många av de lösningar som finns tillgängliga, såsom de utbredda onlinemötena, har varit i linje med affärsstandarderna och kommer att användas i stor utsträckning även efter pandemins slut.

Syftet med denna studie är att identifiera viktiga ansvarsområden för industriföretagen i dag, identifiera kompetensförändringar till följd av pandemin och identifiera de kompetensbehov som pandemin avslöjat och dess förväntade effekter. Syftet med studien ska också vara att att kontrollera vilka färdigheter företagen behöver för att fungera i praktiken till följd av covid-19 och att bedöma samarbetet mellan industriföretag och skolor/universitet. Dessutom har genomförandet av studien gjort det möjligt att fördjupa temat företagsinvesteringar till följd av pandemin.

Studiens resultat kommer att ligga till grund för utarbetandet av scenarier för framtida utbildnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att tillhandahålla de färdigheter och den kompetens som krävs för att säkerställa att företagen fungerar smidigt mot bakgrund av befintliga störningar och pandemins förväntade effekter. Resultatet av studien kommer att bli att fastställa om och vilka kompetenser som har visat sig vara nödvändiga och vilka som saknas eller kommer att saknas på kort sikt, mot bakgrund av pandemins förväntade konsekvenser för TCB-sektorn.

PROVNINGSMETOD

Provningsutgåvor

Studien är uppdelad i två omgångar. Forskningsverktygen för varje utgåva var något olika, men vissa frågor var oförändrade, vilket gjorde det möjligt att jämföra resultaten från varje utgåva. Tidsfristerna för genomförandet av varje del av studien anges nedan:

• Och utgåva: Juni 2021.
• Andra utgåvan: Februari/mars 2022

Svarande

Det materiella tillämpningsområdet för undersökningen krävde att motparten hade en bred kunskap om företaget, både mot bakgrund av företagets situation, strategi och färdigheter som de anställda önskade och hade. Till följd av detta deltog personer med ansvar för arbetsorganisation, arbetsplanering och rekryteringsprocesser i företag i enkäten. Deltagarna i undersökningen var de som var bäst lämpade att tillgodose företagens kompetensbehov.

Bland de personer som har störst kunskap om företagets personalpolitik, särskilt rekryteringsverksamhet, bedömning av arbetstagarnas kompetens och kompetensbrister, fanns följande:

• ägare, delägare,
• Guvernörer, vice ordförande,
• verkställande direktörer,
• Personal- och personaldirektörer, personalspecialister,
• chefer/chefer för enheter som ansvarar för genomförandet av de viktigaste affärsprocesserna i företagen.

Deltagarna i undersökningen var de som var bäst lämpade att tillgodose företagens kompetensbehov.

De har ingående kunskaper om behovet av kompetens inom sektorn. Detta beror på deras erfarenhet, tjänstgöringstid inom sektorn, karriärvägar inom företaget och goda kunskaper om företagets organisationskultur. De kan också bedöma matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens. Varje intervju föregicks av ett antal frågor (säkerhetskontrollant) för att kontrollera om företaget uppfyller kriterierna för att delta i enkäten och om uppgiftslämnaren har de kunskaper som krävs för att besvara frågeformuläret.

Källa: Intern undersökning

Analysprov

Undersökningen omfattade företrädare för mikroföretag samt små, medelstora och stora företag inom TCB-sektorn. Kriteriet för att säkerställa representativiteten hos undersökningsdeltagare från enskilda företagsgrupper (små, medelstora, stora) var antalet anställda:

• små företag med mellan 1 och 49 anställda (tabellerna är uppdelade i två grupper: 1–9 och 10–49),
• medelstora företag med 50–249 anställda.
• stora företag med minst 250 anställda.

Enligt antagandena borde minst 125 intervjuer med företag inom TCB-sektorn ha genomförts i varje forskningsomgång.

I undersökningen används ett kvoturval som gör det möjligt att intervjua anställda inom sektorn och av alla storlekar. Överrepresentation av företag med mer än 9 anställda användes.

I slutet genomfördes 125 intervjuer med företag inom TCB-sektorn. Tabell 1 visar fördelningen efter företagsstorlek mätt i antal anställda.

Testteknik

Den huvudsakliga testmetoden som användes i studien var CAWI. Datorstödd webbintervju), en datorstödd webbintervju. Om det var svårt att avsluta/slutföra CAWI-undersökningen genomfördes intervjuer med stöd av inspektörer med den upphandlande myndighetens samtycke.

Beskrivning av studiens organisation

Enkätens förfarande för att nå ut till uppgiftslämnarna baserades på uppgifter från företagsramen. För att nå ut till de svarande så effektivt som möjligt planeras ett förfarande för kontakt i flera steg.

Som ett första steg skickades en inbjudan att delta i enkäten per e-post till företagens adresser. Inbjudan innehöll information om studiens mål och en ansökan om tillstånd att delta. En rekommendation som undertecknats av det polska IT-samhället har också utarbetats, vilket har ökat studiens trovärdighet och därmed ökat möjligheterna till ett smidigt genomförande av studien. Ett brev med rekommendationer skickades till potentiella uppgiftslämnare tillsammans med inbjudningarna att delta i undersökningen.

Inbjudan att delta i studien omfattade följande:

• till vem meddelandet riktar sig (svarandens egenskaper).
• undersökningens syfte.
• uppdragstagarens och den upphandlande myndighetens namn.
• som BETONAR den upphandlande myndighetens myndighet,
• som FRAMHÅLLER studiens syfte som socialt användbart,
• information om anonymitet och frivilligt deltagande.
• tidsfristen för genomförandet.

Länkar till CAWI-enkäten har skickats med inbjudan att delta i enkäten. Var och en av länkarna fördelades individuellt, vilket gjorde det möjligt för uppgiftslämnaren att avbryta undersökningen under undersökningen och återkomma till den vid en lämplig tidpunkt. De enskilda länkarna gjorde det möjligt att kontrollera i vilka specifika företag som inte fyllde i enkäten och på grundval av detta kunde ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa ett smidigt genomförande, t.ex. skickades 3 e-postpåminnelser till dessa företag och rekryterades per telefon. Syftet med de erfarna rekreationernas telefonrekrytering var att

• kontroll av att uppgiftslämnaren har mottagit meddelandet med inbjudan.
• eventuell uppdatering av uppgifterna och ny inlämning av inbjudan till studien.
• ansökan om att få delta i studien med giltiga argument.

Provningskontroll

Onlineundersökningarna genomfördes i enlighet med provningsstandarderna från CAWI PKJPA. En kontroll som inte utfördes på plats utfördes och omfattade 100 % av materialet. Syftet var att med hjälp av statistiska metoder fånga upp den logiska inkonsekvensen och felaktigheten i uppgiftslämnarens svar, vilket skulle ha kunnat tyda på felaktigt genomförande av undersökningen. Icke-terrenkontrollen ska bestå av en kontroll av

• att tiderna och tiderna är korrekta – kontroll av intervjuernas längd (i motiverade fall även individuella frågeblock eller till och med enskilda frågor) och mellan tidpunkter.
• responsprofilens konsistens.
• svarens kvalitet – frekvens av tvetydiga svar eller så kallade ”särskilda värden” såsom ”svårt att säga” eller vägran att svara.
• överensstämmelse med externa uppgifter – jämförelse av information som samlats in under intervjun med information som inspektörerna känner till från andra källor.
• logisk konsekvens – de insamlade uppgifterna kontrolleras med avseende på konsekvenserna vid tillämpningen av filter och den logiska konsekvensen i svaren på frågeformuläret.
• korrekt registrering av (hälften) öppna frågor – forskaren har till uppgift att kontrollera om svaren i alternativet ”annat” inte förekommer i den kafeteria som föreslås i frågan. På så sätt undviks felaktigheter och uppgifternas tillförlitlighet ökar.

FÖRETAGETS EGENSKAPER

Den största representationen av företag i undersökningen var företag med trådbunden telekommunikation (51 %), medan den minsta företagsgrupp som företräddes av de undersökta företagen var satellittelekomföretag (7 %). Detaljerad information om strukturen på de genomförda intervjuerna finns i tabell 2.

Källa: Intern undersökning

Mer än hälften av företagen i TCB-sektorn har varit verksamma på marknaden i 10–15 år (52 %). Nästan ett av fyra företag är verksamma på marknaden under 10 år (26 %). Bland de kortvariga företagen var den minsta gruppen stor med 250 eller fler anställda (17 % av denna företagsgrupp). De minsta undersökta företagen var företag över 15 år (22 %). Figur 1 visar uppgifter om längden på TCB:s verksamhet på marknaden.

En av två, längden på dess verksamhet inom sektorn, visade en period på mellan 10 och 15 år (50 %). Den minsta grupp av företag som undersöktes inom TCB-sektorn var de som var verksamma inom sektorn under 15 år (23 %). Figur 2 visar uppgifter om längden på TCB-företagens verksamhet inom sektorn.

Ett av två undersökta företag inom TCB-sektorn sysselsätter mellan 10 och 49 anställda (50 %). Ett av tre företag är ett mikroföretag som sysselsätter mellan 1 och 9 anställda (33 %). De minsta grupperna av företag när det gäller sysselsättning var företag med mellan 50 och 249 anställda (12 %) och 250 och fler anställda (6 %). Se figur 3 för närmare uppgifter.

De allra flesta företag är oberoende och oberoende (97 %). Bland de enheter som undersöktes fanns även företag som var filialer till ett större företag (2 %). Den minsta gruppen bestod av företag med huvudkontor för ett företag med flera filialer (1 %) och företag med franchiseverksamhet (1 %). Dessa siffror visas i diagram 4.

FIGUR 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?

Källa: intern undersökning

FIGUR 2. Hur länge är ditt företag verksamt inom sektorn?

Källa: intern undersökning

FIGUR 3. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?

Källa: intern undersökning

FIGUR 4. Är företaget…

Källa: intern undersökning

Under pandemin (hittills i mars 2020) var det totala antalet anställda i de allra flesta företag stabilt (85 %), särskilt i mikroföretag, med upp till 9 anställda (93 %). En sammanställning av uppgifterna från den första och andra utgåvan av enkäten visar på en liknande fördelning av respondenternas svar. I båda utgåvorna av undersökningen beskrevs sysselsättningsstrukturen oftast som stabil under pandemin, men i den 2:a upplagan minskade antalet indikationer på detta svar (första utgåvan: 89 %, 2:a upplagan: 85 %). I den andra utgåvan av undersökningen pekade en av tio undersökningar på en minskning av antalet anställda vid TCB under pandemin, vilket är en betydande ökning jämfört med den första utgåvan (första utgåvan: 5 %, 2:a upplagan: 10 %) I den andra utgåvan av undersökningen registrerades dessutom en något mindre andel svar som tyder på en ökning av antalet anställda under pandemiperioden (första utgåvan: 5 %, 2:a upplagan: 3 %) Se figur 5 för närmare uppgifter.

FIGUR 5. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?

Källa: intern undersökning

I båda utgåvorna av undersökningen rapporterade de svarande det högsta antalet arbetstillfällen som låg kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna (första utgåvan: 65 %, 2:a upplagan: 75 %) Samtidigt ökar sysselsättningsprognoserna i den andra upplagan för att stabilisera sysselsättningen under de kommande 12 månaderna (med 10 procentenheter). Detta svar nämndes oftast av svarande från gruppen mikroföretag (88 %). Dessutom visar resultaten av den andra upplagan en minskning av antalet anställda i företagen under det kommande året (första utgåvan: 7 %, 2:a upplagan: 3 %) Siffrorna för de prognostiserade sysselsättningsprognoserna för de kommande 12 månaderna presenteras i diagram 6.

FIGUR 6. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna?

Källa: intern undersökning

Resultaten av studien visar att vart och ett av dessa områden är viktigt för driften av företag inom TCB-sektorn. Att upprätthålla driftskontinuiteten är nu den viktigaste uppgiften för företagen (80 %: för de kombinerade svaren: ”stor betydelse” + ”avgörande betydelse”). Lika ofta har betydelsen för ett företags verksamhet identifierats som betydande eller avgörande när det gäller säkerställa säkerheten för data, tillämpningar och nät (anslutningar) i samband med införandet av distansarbete, kundservice på distans och tillhandahållande av tjänster på distans (75 %) och tillhandahålla tillräckliga tekniska resurser för nya uppgifter (74 %). Organisationen av distansarbete i företaget är för närvarande lägst (62 % för ”avgörande betydelse” och ”stor betydelse”). Detaljerade uppgifter om giltigheten för alla verksamhetsområden visas nu i figur 7.

FIGUR 7. Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – hög, 5 kritisk).

Källa: intern undersökning

Om man jämför resultaten av den andra utgåvan av undersökningen med resultaten från den första utgåvan kan det noteras att driftskontinuitet fortfarande är ett viktigt eller viktigt område för TCB-företagens funktion (första utgåvan: 62 %, 2:a upplagan: 80 % för ”avgörande betydelse” och ”stor betydelse” tillsammans). Samtidigt visar resultaten av den andra upplagan att betydelsen av vart och ett av de separata affärsområdena har ökat. Närmare uppgifter finns i tabell 3.

* Pilarna upp visar en högre procentandel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av enkäten.
Källa: intern undersökning

Resultaten av den andra utgåvan visar att betydelsen av vart och ett av de olika affärsområdena har ökat.

Om man tar hänsyn till de genomsnittliga svaren från varje affärsområde är det högsta värdet att upprätthålla driftskontinuiteten (genomsnitt 4.09). Svaret som anger att organisationen av distansarbete i företaget är ett viktigt område för företagets verksamhet nådde det lägsta genomsnittet (genomsnitt 3.70). Se tabell 4 för närmare uppgifter.

Källa: intern undersökning

ÄNDRADE BEFOGENHETER I SAMBAND MED PANDEMIN

Pandemin var ibland utmanande och osäker för många företag, även för dem som är verksamma inom TCB-sektorn. Mer än hälften av de svarande uppgav att pandemin för närvarande inte har någon inverkan på hur deras företag fungerar (62 %). Däremot angav 37 % av respondenterna i TCB-sektorn en sådan effekt. Uppgifter om pandemins nuvarande inverkan på hur företag inom TCB-sektorn fungerar visas i figur 8.

70 % av de svarande anser att pandemin för närvarande inte påverkar behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens. Samtidigt anser nästan en av fyra svarande att behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens till följd av pandemin fortfarande är giltigt (26 %). Uppgifter om pandemins nuvarande inverkan på behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens presenteras i figur 9.

Nästan hälften av de tillfrågade pekar på en måttlig grad av pandemins inverkan på behovet av att ändra personalens kompetens (47 %). En fjärdedel av de svarande framhåller den stora omfattningen av denna inverkan, medan 3 % anser att den är mycket stor. 22 % av de svarande pekar på pandemins ringa inverkan på behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens. Närmare uppgifter om svaret på denna fråga finns i figur 10.

De allra flesta svarande från TCB-sektorn anser att inget kommer att förändras i fråga om kompetensbehoven i deras företag under de kommande 12 månaderna (67 %) till följd av pandemin och dess konsekvenser. 6 % av de svarande från sektorn pekar på ett behov av nya kompetenser under de kommande 12 månaderna till följd av pandemin och dess konsekvenser. Detaljerade uppgifter om de yttranden som undersökts inom TCB-sektorn visas i diagram 11.

FIGUR 8. Påverkar pandemin för närvarande ditt företags funktionssätt?

Källa: intern undersökning

FIGUR 9. Påverkar pandemin för närvarande behovet av att ändra personalens kompetens?

Källa: intern undersökning

FIGUR 10. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?

Källa: intern undersökning

FIGUR 11. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna?

Källa: intern undersökning

FÄRDIGHETER OCH KOMPETENS SOM BEHÖVS FÖR ATT HANTERA PANDEMIER OCH SITUATIONER EFTER PANDEMIN

Oberoende av befattningens titel kräver utförandet av yrkesroller och arbetsuppgifter en viss nivå av specialiserad kompetens. Enkäten gav deltagarna en förteckning över utvalda nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter. De tillfrågade ombads att kommentera dessa kompetenser och identifiera betydelsen av dessa kompetenser i sitt företag för närvarande och hur viktiga de skulle vara under de kommande 12 månaderna.

Alla dessa kompetenser har visat sig vara viktiga eller avgörande för minst 60 % av de sektorer som ingår i undersökningen. De viktigaste för närvarande är de kompetenser som rör systemintegration (genomsnitt: 3.99^[4]), riskanalys i ett instabilt, instabilt arbets- och företagsklimat (genomsnitt: 3,98), informationshantering (genomsnitt: 3.94) och dataanalys och dataanvändning till stöd för beslut (genomsnitt: 3,93). För närvarande är automatiseringen och robotiseringen av processer minst viktiga (genomsnitt: 3,69), förvaltning av digitaliseringsprocessen (genomsnitt: 3.72) och krishantering (genomsnitt: 3,73). Närmare uppgifter finns i tabell 6.

Under de kommande 12 månaderna kommer systemintegration att vara av yttersta vikt (genomsnitt: 4.00), informationshantering (genomsnitt: 3.97) samt underhåll och utveckling av IKT-infrastruktur (genomsnitt: 3,95). De minst viktiga kompetenserna under de kommande 12 månaderna är automatisering och robotisering av processer (genomsnitt: 3.60) och hanteringen av digitaliseringsprocessen (genomsnitt: 3,63). Närmare uppgifter finns i tabell 6. Den största skillnaden i bedömningen av nyckelkompetensernas betydelse i dag under de kommande 12 månaderna har observerats för riskanalys i ett instabilt arbets- och företagsklimat. De största skillnaderna i den nuvarande bedömningen och bedömningen under de kommande 12 månaderna visas i tabell 5.

I tabell 6 visar pilarna en ökning av den genomsnittliga bedömningen av nyckelkompetensernas betydelse jämfört med undersökningens första serie. Alla dessa nyckelkompetenser inom båda tidsramarna är/kommer att vara mer relevanta än i serie I.

Resultaten av TCB:s nuvarande, centrala eller höga relevanta kompetenser varierade avsevärt mellan den första och andra omgången av undersökningen. Det är värt att notera att i den första upplagan var den mest kritiska eller viktiga för verksamheten i företag inom TCB-sektorn arbetsorienterad distanskompetens och alla processer som är förknippade med den. Å andra sidan pekar resultaten från den andra upplagan på kompetenser som är av central eller stor betydelse främst i system och programvara. Bland de befogenheter som har en betydligt större betydelse för TCB-företaget under de två genomförda utgåvorna ingår befogenheterna för systemintegration (första upplagan: 53 %, 2:a upplagan: 79 %) och utveckling, utveckling och förvaltning av programvara (första utgåvan: 53 %, 2:a upplagan: 73 %). När resultaten från den andra upplagan av undersökningen jämförs med tidigare serier kan en ökning av antalet indikationer för nyckelsvaret observeras för alla angivna kompetenser.

Källa: intern undersökning

* Uppåtpilar visar en högre genomsnittlig bedömning av enskilda nyckelkompetenser jämfört med den första upplagan av undersökningen.
Källa: intern undersökning

Om man tittar på andelen indikationer på kompetenser som kommer att vara avgörande eller viktiga under de kommande 12 månaderna är det mycket mer sannolikt att respondenterna i den andra utgåvan av enkäten än i den första utgåvan av enkäten hänvisar till kompetenser som är inriktade på systemintegration (första utgåvan: 58 %, 2:a upplagan: 77 %) I den andra upplagan av studien finns det dessutom en ökning av antalet indikationer på ”nyckelresponsen” för alla angivna kompetenser.

De allra flesta av de undersökta företagen förvärvar de färdigheter som krävs genom att behålla, utbilda eller omskola sina egna anställda (95 %). Andelen av detta svar ligger kvar på samma nivå under de två omgångar som genomförts. De svarande pekar också på förvärvandet av erfarna yrkesutövare (74 %) och rekryteringen av unga yrkesverksamma eller personer med universitetsexamen för att förbereda dem för uppgifter mellan företag (54 %) som sätt att förvärva den kompetens som krävs. I den andra utgåvan av undersökningen skedde en ökning både när det gäller att locka till sig erfarna yrkesutövare (med 12 procentenheter) och utexaminerade (med 7 procentenheter) och att erbjuda praktik- eller lärlingsplatser (med 13 procentenheter). Detaljerade uppgifter om hur man förvärvar kompetens visas i diagram 12.

De allra flesta av de undersökta företagen förvärvar den kompetens som krävs genom att upprätthålla, utbilda eller omskola sina egna anställda.

FIGUR 12. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?

Källa: intern undersökning

BEDÖMNING AV TILLGÅNGEN TILL YRKESVERKSAMMA PÅ ARBETSMARKNADEN

Resultaten av undersökningen visar att det finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden och att minst 60 % av de svarande svarar ”ganska ja” eller ”starkt ja” för varje kompetens. De kompetenser som anses vara lättillgängliga (eftersom det finns arbetstagare med dem på marknaden) är följande: systemintegration (78 % av indikationerna för kombinerade svar ”ja” och ”ganska ja”), utformning, genomförande, administration och skydd av molnlösningar och datamigrering till molnet (75 %), genomförande, konfigurering, administration och säkerhet av plattformar för e-lärande (73 %), analys av risker i en instabil och instabil arbets- och företagsklimat (72 %) samt utveckling, utveckling och förvaltning av programvara (72 %).

Den kompetens som är förknippad med den minsta tillgången till yrkesverksamma är att organisera distansarbete och hybridarbete i företaget och att säkerställa säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, inbegripet en ordentlig kontroll av identiteten på parterna i kommunikationen, även om det bör nämnas att minst 60 % av de svarande fortfarande anser att detta är arbetstagarnas kompetens på arbetsmarknaden. Data för alla dessa kompetenser visas i figur 13.

Även om de svarande anser att det för närvarande finns specialister med denna kompetens på arbetsmarknaden är det värt att notera att i den andra upplagan av undersökningen är procentsatserna som bekräftar detta yttrande något lägre än i den första utgåvan. Den största skillnaden i data gäller processautomatisering och robotisering. I den första utgåvan av undersökningen uppgav så många som 83 % av de tillfrågade att det fanns yrkesverksamma med sådan kompetens på arbetsmarknaden, medan andelen i den andra omgången av undersökningen minskade till 62 %. En detaljerad jämförelse av resultaten för de två testvågorna presenteras i tabell 7.

Den kompetens som är förknippad med den minsta tillgången på specialister är att organisera distansarbete och hybridarbete i företaget och säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler.

FIGUR 13. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens?

Källa: intern undersökning

* Pilarna visar en lägre procentandel av summan av svaren ”starkt ja” och ”ganska ja” jämfört med den första utgåvan av enkäten.
Källa: intern undersökning

UTBILDNINGSSYSTEMETS FÖRVÄNTNINGAR

De allra flesta svarande från TCB-sektorn anser att förändringar i utbildningssystemet (68 %) bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter. Endast 14 % av de svarande uppger att sådana ändringar bör göras så snart som möjligt. Nästan en av fem svarande kunde inte uttrycka sina åsikter om behovet av förändringar i utbildningssystemet och ansåg att det var värt att invänta en stabilisering av situationen och upptäcka stadiga trender. De uppgifter som beskrivs visas i figur 14.

FIGUR 14. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?

Källa: intern undersökning

68 % av de tillfrågade anser att det nu är värt att öka antalet distansutbildningar och kurser för arbetstagare inom branschen. Många av de åtgärdsförslag som de svarande nämner är att ställa resurser till förfogande för omskolning av arbetstagare (totalt 64 % för svaret ”starkt ja” och ”ganska ja”). Forskare från TCB-sektorn är minst benägna att rapportera om uppdatering och anpassning av sekundärutbildningsprogram (54 %). Diagram 15 innehåller uppgifter om alla svar som rör genomförandet av förändringar i utbildningssystemet.

FIGUR 15. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet?

Källa: intern undersökning

Mer än 70 % av de svarande bedömer åtminstone det nuvarande samarbetet mellan deras företag och skolor eller universitet (totalpoängen för ”mycket bra” och ”brunn”). 11 % av de svarande bedömer inte tydligt det nuvarande samarbetet med utbildningsenheter, och endast 4 % av de svarande anser att detta samarbete är dåligt eller mycket dåligt. Dessa uppgifter visas i diagram 16.

FIGUR 16. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Som en orsak till bristen på samarbete med skolor eller universitet nämnde TCB oftast bristen på behov (41 %). Å andra sidan var det mest sannolikt att de företag som bedrev sådant samarbete uppgav att företagsföreträdare deltog i möten på skolor eller universitet för att visa arbetets särskilda karaktär inom branschen (40 %) och erbjuda praktiska kurser och praktikplatser för studenter (39 %). Det senare var den vanligaste formen av samarbete mellan ett företag och skolor eller universitet i medelstora företag (70 % av denna företagsgrupp). Studenterna var också starkt involverade i att skriva professionella masterutbildningar för affärsändamål (32 %) och gemensamma projekt med skolor eller universitet (26 %). Det minst använda samarbetssättet var skolornas eller universitetens tillgång till sina resurser (10 %). Närmare uppgifter om formerna för samarbete med skolor eller universitet finns i diagram 17.

FIGUR 17. Vilka former av samarbete mellan ert företag och skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Av de företag som deltog i undersökningen inom TCB-sektorn anser 47 % att de vill fördjupa sitt samarbete med skolor eller universitet. Samtidigt är 29 % av respondenterna från TCB-sektorn inte villiga att fördjupa sitt samarbete med utbildningsenheter. Detaljerad information om önskan att fördjupa samarbetet med universiteten finns i figur 18.

FIGUR 18. Vill du fördjupa ditt samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Nästan hälften av de företag som ingick i undersökningen inom TCB-sektorn pekade med största sannolikhet på en ökad konkurrenskraft (48 %) som en fördel för företagets samarbete med universiteten. Tillgång till ny kunskap (34 %) och utvidgning av kompetensområden (32 %) nämndes också ofta. Minskningen av kompetensglappet i företaget (16 %) och kompetensutvecklingen hos de arbetstagare som kommer in på arbetsmarknaden (23 %) nämndes minst. Detaljerade uppgifter visas i diagram 19.

FIGUR 19. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

Nästan en tredjedel av de svarande ansåg att överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor eller universitet är det största hindret för företag inom TCB-sektorn att samarbeta med skolor eller universitet (31 %). Andra av de många hinder som identifierades var följande: forskarnas ovilja att samarbeta med företrädare för näringslivet (19 %), brist på tid för att engagera sig i ytterligare verksamhet från båda sidor (18 %) och brist på flexibilitet och anpassning av forskarvärlden till marknadens krav inom industrin (18 %). Det minst upplevda hindret inom TCB-sektorn var de oattraktiva villkoren för samarbete (10 %). Detaljerade uppgifter om hinder för samarbete mellan företag inom TCB-sektorn och skolor eller universitet presenteras i figur 20.

FIGUR 20. Vilka hinder anser du att företag från din industri har för att samarbeta med skolor/universitet?

Källa: intern undersökning

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

På grund av pandemins särdrag bidrog den till förändringar i affärsmodellen och ökad efterfrågan på IKT-lösningar, vilket bidrog till en större benägenhet att investera i företag. 16 % av respondenterna från TCB-sektorn rapporterar denna typ av inverkan av pandemin i sin verksamhet. De allra flesta av de svarande anser att pandemiperioden inte har föranlett deras företag att investera (81 %). Dessa siffror visas i diagram 21.

De allra flesta företag som har investerat i sin verksamhet under pandemin angav att genomförandet av distansarbete var det område som skulle investeras (75 %). De hänvisade också till att säkerställa driftskontinuitet (55 %), öka cybersäkerhetsnivån (45 %) och automatiseringen och robotiseringen av processer (45 %). Dessa uppgifter visas i figur 22.

En av fem TCB-undersökningar håller med om att pandemiperioden, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, bidrog till industrins utveckling (19 %).

Hälften av de undersökta företagen med investeringsverksamhet anser att de inte bidrog till förändringar i sysselsättningsstrukturen under pandemin (50 %). Däremot konstaterar 35 % av de svarande att de investeringar som gjorts under pandemin påverkar sysselsättningen i TCB-företag. Dessa uppgifter visas i figur 24. Ett litet antal företag (N = 7), där sysselsättningsstrukturen har förändrats, har indikerat en ökning av antalet utvecklare och specialister på cybersäkerhet. Å andra sidan minskade antalet dataförvaltare och databasadministratörer, projektförvaltningsspecialister och specialister med ansvar för den tekniska tjänsten och samarbetet med kunder.

En av fem TCB-undersökningar håller med om att pandemiperioden, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, bidrog till industrins utveckling.

Mer än hälften av de svarande anser att de investeringar som gjorts inte har bidragit till förändringar av företagets strategiska kompetensområden (55 %). Endast 35 % av de svarande anser att dessa investeringar har bidragit till att förändra företagets strategiska kompetensområden. En av tio svarande hade inte kapacitet att besvara denna fråga. Dessa uppgifter visas i figur 25.

FIGUR 21. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?

Källa: intern undersökning

FIGUR 22. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.

Källa: intern undersökning

FIGUR 23. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?

Källa: intern undersökning

FIGUR 24. Om investeringarna i ditt företag bidrog till att förändra sysselsättningsstrukturen under pandemin.

Källa: intern undersökning

FIGUR 25. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Källa: intern undersökning

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Den andra utgåvan av den kvantitativa undersökningen ledde till följande slutsatser och rekommendationer för TCB-företag:

1. Även om företagarna inte längre är lika osäkra som i den första utgåvan av undersökningen (en minskning med 5 procentenheter av andelen svar ”svårt att säga”), anser en relativt stor andel av de svarande att det fortfarande är svårt att besvara frågan om huruvida det totala antalet anställda i ett företag kommer att minska, öka eller ligga kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna. Även om sysselsättningsnivån inom TCB-sektorn är stabil (även med beaktande av andra delar av ekonomin) är det lämpligt för företagen att upprätthålla/skapa beredskapsplaner som förutser olika anställningssituationer (t.ex. planering av möjliga lösningar vid storskalig minskning eller ökning av sysselsättningen).
2. För närvarande är de viktigaste ansvarsområdena för ett företags verksamhet följande: upprätthålla driftskontinuitet och säkerställa tillräckliga tekniska resurser för att utföra nya uppgifter och anpassa åtgärderna till lagstiftningen. Det är lämpligt att inrikta företagets verksamhet på dessa arbetsområden och vid behov ge personalen lämplig utbildning för att förbättra deras kompetens på de beskrivna områdena.
3. Så många som 26 % av de svarande vet inte hur pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka företagens kompetensbehov under de kommande 12 månaderna. Kunskap om kompetensbehov, särskilt på så kort sikt, är avgörande för företagets utveckling, och det rekommenderas därför att man genomför cykliska studier av kompetensbehov, inbegripet en förteckning över kompetenser.
4. Under de kommande 12 månaderna kommer nyckelkompetenserna att vara följande: systemintegration och informationshantering. Förändringar i företagets viktigaste kompetenser är ganska dynamiska. I detta avseende bör relevansen av de berörda kompetenserna systematiskt ses över i framtiden (t.ex. genom ovannämnda kompetensbedömning) och på grundval av en sådan analys bör den nödvändiga utbildningen för de anställda planeras. Alla rekommendationer om behovet av utbildning stöder det faktum att nästan alla undersökta TCB-företag förvärvar den kompetens som krävs främst genom att upprätthålla, utbilda och omskola sina egna anställda, något mindre ofta genom att locka erfarna yrkesutövare och rekrytera nya personer till utbildning och genom att arbeta med skolor/universitet. Det är särskilt viktigt för företagets utveckling, och det rekommenderas därför att man genomför cyklisk forskning om kompetensbehov, inbegripet en kompetensinventering.
5. Endast 14 % av de svarande anser att förändringar i utbildningssystemet redan bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter. De allra flesta (68 %) anser dock att det inte finns något behov av sådana ändringar. 18 % av de tillfrågade kan inte ta itu med denna fråga och säger att det är viktigt att vänta tills situationen har stabiliserats och att en stadig trend måste upptäckas. Enligt de flesta svarande bör antalet (distans-) utbildningar och kurser för arbetstagare inom industrin redan öka, resurser bör göras tillgängliga för omskolning av arbetstagare och utbildningsprogram bör uppdateras och anpassas på högstadie- och gymnasienivå.
6. Nästan hälften av de svarande vars företag samarbetar med skolor/universitet skulle vilja att detta samarbete fördjupas. De svarande ser många fördelar i form av gemensamma åtgärder, bland annat genom att öka företagets konkurrenskraft, tillgång till den senaste kunskapen och utvidga företagets kompetensområden. När entreprenörer talar om hinder för samarbete mellan företag och skolor/universitet pekade de flesta fall på överdriven formalisering och överdrivna förfaranden i skolor/universitet. I synnerhet skulle det vara lämpligt att sprida information om fördelarna med gemensamt arbete för båda sidor. Nästa steg bör vara att minska formaliseringen och förfarandena i skolor/universitet och förenkla inledandet av samarbetet mellan aktörerna.

FÖRTECKNING ÖVER TABELLER OCH FIGURER

Förteckning över tabeller

• Tabell 1 Tamhöns Genomförda intervjuer – uppdelning efter sektor och företagsstorlek
• Tabell 2 Tamhöns Ange huvudsaklig typ av verksamhet (typ av verksamhet från vilken Ert företag får de största intäkterna).
• Tabell 3 Tamhöns Hur viktiga är de olika ansvarsområdena för företagets verksamhet i dag – aggregerade uppgifter (nyckelbelopp + viktigt) för alla lantmätare från studiens första och andra omgångar
• Tabell 4 Tamhöns Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – viktig, 5 – nyckel) – data för TCB-sektorn
• Tabell 5 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av effekterna av covid-19-pandemin, som kommer att minska mest under de kommande 12 månaderna
• Tabell 6 Tamhöns Nyckelkompetenser mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter – nu och under de kommande 12 månaderna
• Tabell 7 Tamhöns Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens? sammanfattande data för ”starkt ja” + ”ganska ja” för studiens första och andra omgångar

Illustrationsförteckning

• Figur 1. Hur länge är ert företag verksamt på marknaden?
• Figur 2. Hur länge är ditt företag verksamt inom sektorn?
• Figur 3. Hur många anställda är anställda i ditt företag, oavsett typ av avtal eller anställningsform?
• Figur 4. Är företaget…
• Figur 5. Har det totala antalet anställda i ditt företag under pandemin (mars 2020 hittills) minskat, ökat eller legat kvar på samma nivå?
• Figur 6. Anser du att det totala antalet anställda i ditt företag kommer att minska, öka eller stanna kvar på samma nivå under de kommande 12 månaderna?
• Figur 7. Hur viktiga är de olika arbetsområdena för företagets verksamhet i dag (poäng från 1 till 5, där 1 innebär: ej relevant, 2 – liten betydelse, 3 – medelstor betydelse, 4 – hög, 5 kritisk).
• Figur 8. Påverkar pandemin för närvarande ditt företags funktionssätt?
• Figur 9. Påverkar pandemin för närvarande behovet av att ändra personalens kompetens?
• Figur 10. I vilken utsträckning påverkar pandemin behovet av att ändra arbetstagarnas kompetens?
• Figur 11. Hur tror du att pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka ditt företags kompetensbehov under de kommande 12 månaderna?
• Figur 12. Ange hur ert företag för närvarande förvärvar den kompetens som krävs?
• Figur 13. Anser du att det för närvarande finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden med ovannämnda kompetens?
• Figur 14. Ange om du anser att förändringar av utbildningssystemet nu bör införas med tanke på pandemisituationen och dess förväntade effekter?
• Figur 15. Bör följande åtgärder nu införas i utbildningssystemet?
• Figur 16. Hur bedömer du ditt företags nuvarande samarbete med skolor/universitet?
• Figur 17. Vilka former av samarbete mellan ert företag och skolor/universitet?
• Figur 18. Vill du fördjupa ditt samarbete med skolor/universitet?
• Figur 19. Kan du ange fördelarna med ditt företags samarbete med skolor/universitet?
• Figur 20. Vilka hinder anser du att företag från din industri har för att samarbeta med skolor/universitet?
• Figur 21. Har ditt företag föranletts av pandemin att investera på grund av särdragen under denna period, dvs. att ändra sin affärsmodell och öka efterfrågan på IKT-lösningar?
• Figur 22. Ange vilka av områdena som investerades i ditt företag under pandemin.
• Figur 23. Har pandemin, på grund av den ökade efterfrågan på IKT-lösningar, enligt din uppfattning bidragit till industrins utveckling?
• Figur 24. Om investeringarna i ditt företag bidrog till att förändra sysselsättningsstrukturen under pandemin.
• Figur 25. Har investeringarna i ditt företag ändrat företagets strategiska kompetensområden?

Fotnoter

• [1] Genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”inte/kommer inte att vara relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.
• [2] Lägesrapport om coronaviruset 2019 (covid-19) – 51, https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200311-sitrep-51-covid-19.pdf?sfvrsn=1ba62e57_10 (access: 01.07.2021).
• [3] Ekonomin och jobben under coronapandemin, https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/coronavirus-response/jobs-and-economy-during-coronavirus-pandemic_pl ( tillgång: 01.07.2021).
• [4] Genomsnittet har beräknats på grundval av en skala från 1 till 5, där 1 betyder ”inte/kommer inte att vara relevant” och 5 betyder ”är/kommer att vara av avgörande betydelse”.

Sektorsnämnd Behörighet
– sektoriell it-styrelse Befogenheter – telekommunikation och cybersäkerhet

Syftet med sektorsråden är att på bästa sätt anpassa utbildningssystemet till arbetsgivarnas krav så att de som tar anställning har den kompetens som faktiskt efterfrågas. Genom att utveckla gemensamma kompetensstandarder för arbetstagare inom rådets olika sektorer syftar de till att på bästa sätt anpassa utbildningsprocesserna till behoven och utmaningarna på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

Åtgärder

Att tillgodose den snabbt föränderliga efterfrågan på specifika kompetenser och kvalifikationer inom sektorer är inverkan på utbildningssystemet, både formellt och icke-formellt, genom att rekommendera ändringar i valet av utbildningens innehåll för att ta hänsyn till den senaste vetenskapliga utvecklingen, den tekniska utvecklingen och utvecklingen på arbetsmarknaden. Främjandet av internationella erfarenheter och internationell praxis bidrar till att överföra bästa praxis i utbildningsprogram och på ett effektivt sätt tillgodose behoven hos särskilda grupper av yrkesverksamma.

Ledamöter

Råden består av företrädare för arbetsgivare, arbetsmarknadsinstitutioner, branschorganisationer och social dialog, universitet, gymnasieskolor och centrum för livslångt lärande.

Styrelseledamöterna företräder alla intressenter inom it- och TCB-sektorerna och erbjuder möjligheter att nå olika bakgrunder, både inom näringsliv och utbildning. Inom råden finns det viktiga kommittéer som utför sina mål och uppgifter i fråga om bland annat följande:

• analys och forskning om kompetensbrister.
• utbildningssystemet,
• lagstiftningslösningar.
• utveckling och certifiering av sektorsspecifik kompetens.

Sektorsnämnd Befogenheter – Datarådet och sektorsrådet Befogenheterna för telekommunikation och cybersäkerhet ingår i styrelsesystemet. Kompetens. De drivs av Polskie Towarzystwo Informatyczne (projektledare) och den polska kammaren för informationsteknik och telekommunikation (projektpartner).

Sektorsnämnd Befogenheter – Databehandling

Genom att inleda och delta i åtgärder som rör kompetensbehov på it-området, den sektoriella styrelsen. Kompetens – Databehandling bidrar till att harmonisera tillhandahållandet av utbildning med arbetsmarknaden inom IT-sektorn.

Rådets uppgifter

Sektorsnämnd Kompetens – Computer bidrar till att anpassa utbildningsutbudet till de nuvarande behoven på arbetsmarknaden inom sektorn, bland annat genom att

• rekommendera lösningar/lagändringar på utbildningsområdet och anpassa den till behoven på arbetsmarknaden inom sektorn.
• samarbete om utbildningsavtal som syftar till att integrera utbildning och arbetsgivare.
• identifiering och idrifttagande av forskningsområden med anknytning till sektorsspecifik kompetens.
• fastställande av behovet av att uppdatera den sektoriella referensramen för kvalifikationer och att skapa individuella kvalifikationer.
• tillhandahålla information om behovet av kompetens till utbildningsinstitutioner, arbetsmarknadsinstitutioner, inklusive arbetsförmedlingar och distriktskontor, vilket följaktligen bör öka effektiviteten i arbetsförmedlingen och yrkesvägledningarna.
• tillhandahålla information om sektorns särskilda behov inom kompetensområdet till arbetsmarknadens parter som identifierar utvecklingsbehoven hos företagen inom sektorn.
• genomförande av åtgärd 2.21 typ 4 i POWER (utbildning eller rådgivning till följd av rekommendationer från sektorsråden för Kompetens), särskilt utarbetande och uppdatering av rekommendationer om behovet av färdigheter inom sektorn.

Initiativ

Företrädare för rådet deltog i samrådsmöten vid ministeriet för utbildning och vetenskap om IKT-yrken. De har varit aktivt involverade i arbetet med programmeringsbasen inom yrkena tekniker och programmerare. De konsulterar varje år MEN:s undersökning av arbetskraftsbehoven inom yrkesutbildningen på de nationella och provinsiella arbetsmarknaderna. Universiteten ber rådet att yttra sig om programmen för nyligen inledda IT-studier. Rådets experter yttrar sig också om ansökningar om införande av kvalifikationer i det integrerade kvalifikationssystemet (ZSK).

Rådet arbetar kontinuerligt med forskningsgruppen vid Jagiellonska universitetet som förbereder nästa upplaga av den största landsomfattande undersökningen av IT-sektorn och avdelningen för balans mellan humankapital och humankapital. Studien syftar till att identifiera kompetensbehov i företag, bedöma tillgången på kompetens från utbildningssystemet och identifiera trender inom IT-sektorn som är avgörande för arbetsmarknadens framtid.

Som en del av arbetet i rådets arbetsgrupp har vägledning utarbetats om riktlinjerna för uppdatering av den sektoriella referensramen för kvalifikationer för it-sektorn (SRK-IT). Detaljerade rekommendationer för den nya utformningen av SRK-IT kommer att fastställas efter expertanalyser.

Rådet är organisatör av forumet för utbildning och företagssamarbete EDUMIXER. Under denna årliga konferens utbyts erfarenheter mellan universitet och potentiella IT-arbetsgivare. Det är ett exempel på de olika former av samarbete mellan utbildning och näringsliv som rådet tar initiativ till och på så sätt bygger upp en grund för god praxis.

Rekommendationer

Verksamhet i sektorsrådet för Kompetens – IT gör det möjligt att på ett heltäckande sätt identifiera och förutse behoven av yrkeskvalifikationer och kvalifikationer inom it-sektorn i Polen. Detta underlättar genomförandet av systemprojekt som bidrar till att lösa viktiga arbetsmarknadsproblem.

Exempel på systemiska åtgärder är rekommendationer från rådet. Hittills har sektorsrådet för Kompetens – IT har utfärdat tre utvecklingsrekommendationer om kompetensbehov inom it-sektorn – två vanliga och en extraordinär, så kallad antivid.

Krisrekommendationen för att stödja utbildning och rådgivning under coronapandemin innehöll nyckelkompetenser för it-sektorns funktion i samband med covid-19-utbrottet. Bland dem som identifierats av rådet fanns följande: skapande och utveckling av molnlösningar. skapande och utveckling av lösningar för stordataanalys. virtualisering av servrar. styrning av cybersäkerhet, hantera spridningen av elektroniska dokument (text och multimedia) i form av distansarbete. organisation och hantering av distansarbete med hjälp av tillgänglig teknik och tillgängliga verktyg.

I de ordinarie rekommendationerna fastställs däremot kompetenser för vilka det finns ett ständigt behov av arbetsmarknaden inom IT-sektorn. Dessa är: utveckling och utveckling av lösningar för artificiell intelligens. skapande och utveckling av molnlösningar. skapande och utveckling av lösningar för stordataanalys. styrning av cybersäkerhet, utformning av it-system. grundläggande programplanering. avancerad programplanering. programmering av tillämpningar. programmering av automatiseringssystem. programvaruprovning. förvaltning av det lokala nätverket. förvaltning av det omfattande nätverket. virtualisering av servrar. datamodellering. programmering av ballongtillämpningar. administration av databaser. projektförvaltning. affärsförhandlingar, kommunikation inom företaget. utländska yrkesspråk (engelska, tyska, franska, ryska).

Utkast till ”Styrelsens inrättande och funktion” It-sektorskompetens ”genomförs inom insatsområde II. Effektiv offentlig politik för arbetsmarknaden, ekonomin och utbildning – Åtgärd 2.12 Ökad kunskap om kvalifikationer och yrkesbehov inom särskilda ekonomiska sektorer i det operativa programmet Kunskapsutbildning 2014–2020. Dess värde uppgår till 2 510 096,07 zloty, inklusive europeisk medfinansiering på 2 115 508,97 zloty.

e-post: Council.informatics@pti.org.pl
www.srit.radasektorowa.pl

Sektorsnämnd Befogenheter – telekommunikation och cybersäkerhet

Rådets uppgifter

Sektorsnämnd Kompetens inom telekommunikation och cybersäkerhet initieras och deltar i en lång rad verksamheter som rör telekommunikations- och cybersäkerhetskompetens.

Sektorsnämnd Befogenheterna inom telekommunikation och cybersäkerhet bidrar till att anpassa utbildningsutbudet till de nuvarande behoven på arbetsmarknaden inom sektorn, bland annat genom att

• rekommendera lösningar/lagändringar på utbildningsområdet och anpassa den till behoven på arbetsmarknaden inom sektorn.
• samarbete om utbildningsavtal som syftar till att integrera utbildning och arbetsgivare.
• identifiering och idrifttagande av forskningsområden med anknytning till sektorsspecifik kompetens.
• kartläggning av behovet av att uppdatera den sektoriella referensramen för kvalifikationer och skapandet av individuella kvalifikationer.
• tillhandahållande av information om kompetensbehov till utbildningsinstitutioner och arbetsmarknadsinstitutioner, vilket bör öka effektiviteten i arbetsförmedling och yrkesvägledning.
• tillhandahålla information om sektorns särskilda behov inom kompetensområdet till arbetsmarknadens parter som identifierar utvecklingsbehoven hos företagen inom sektorn.
• genomförande av åtgärd 2.21 typ 4 i POWER (utbildning eller rådgivning till följd av rekommendationer från sektorsråden för Kompetens), särskilt utarbetande och uppdatering av rekommendationer om behovet av färdigheter inom sektorn.

Initiativ

Forumet för utbildnings- och företagssamarbete, EDUMIXER, är en konferens som hålls i gränslandet mellan utbildning och näringsliv, där rådet är involverat. Huvudsyftet med konferensen är att generera förslag till förändringar i utbildningsprogrammen för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och arbetsmarknadens behov. Evenemanget syftar också till att utbyta erfarenheter och överföra bästa praxis mellan den formella och informella utbildningssektorn samt mellan entreprenörer och institutioner.

På grund av covid-19-pandemin hölls den fjärde upplagan av forumet år 2020 i ett distansformat. Programmet diskuterade ändringar i det nationella cybersäkerhetssystemet och lagen om elektronisk kommunikation, och deras påverkan på kvalifikationer. Frågor relaterade till införandet av externa bekräftelser av kvalifikationer och färdigheter inom det nationella systemet för cybersäkerhetscertifiering togs upp. Under workshopparna diskuterades också kompetensbehoven i samband med implementeringen av 5G och cybersäkerhet för Internet of Things (IoT).

Den femte upplagan av forumet ägde rum år 2021 med temat “Digital Transformation: En utmaning för utbildning, arbetsmarknad och företagare”. På liknande sätt som föregående år hölls även workshoppar om TCB-sektorn (telekommunikation, cybersäkerhet och IT).

Rekommendationer

Sektorsrådet har hittills utfärdat två utvecklingsrekommendationer – extraordinära, så kallade ”antivid” och ”ordinära”. Syftet är att identifiera de mest akuta kompetensbehoven inom telekommunikations- och cybersäkerhetssektorn.

Krisrekommendationen gäller utbildning och rådgivningsstöd för att bekämpa effekterna av covid-19-pandemin. Den omfattar kompetenser som rör följande: installera, konfigurera och säkra tillämpningar och verktyg för distansarbete, säkerställa säkerheten i elektroniska kommunikationskanaler, överföra data till molnlösningar och säkra databaser.

Den ordinarie rekommendationen innehåller däremot specialistkompetens (”hård”) på telekommunikationsområdet. De rör främst uppbyggnad och förvaltning av en bredare telekommunikationsinfrastruktur samt dataanalys) och cybersäkerhet. Mjuka färdigheter, inbegripet sociala färdigheter, kommunikations-, företags- och språkkunskaper, har också identifierats.

e-post: Council.telecommunication@pti.org.pl
www.srtcb.radasektorowa.pl

Projekt ”Inrättande och drift av sektorsrådet för Telekommunikation och cybersäkerhet ”genomförs inom insatsområde II: Effektiv offentlig politik för arbetsmarknaden, ekonomin och utbildning och åtgärd 2.12 Ökad kunskap om kvalifikationer och yrkesmässiga behov inom vissa sektorer av ekonomin.
Dess värde uppgår till 2 183 914,40 zloty, inklusive europeisk medfinansiering på 1 840 603,06 zloty. Projekt nr UDA-POWR.02.12.00–00-SR03/18 samfinansieras av Europeiska socialfonden inom ramen för det operativa programmet för kunskapsutveckling 2014–2020.