Digitala stambanan

Digitala Stambanan är ett initiativ som har sitt ursprung i industrins behov av att bygga ut den digitala infrastrukturen för att effektivisera utbytet av data, information och kommunikation inom och mellan företag. Projektet Digitala Stambanan startade 2018 och avslutades 2020, och syftade till att undersöka och kartlägga behoven och möjligheterna med digitalt informationsutbyte i svensk industri.

Projektet bidrog till att förtydliga behovsbilden för digitala värdekedjor, plattformar, digitala marknader och ekosystem. Kunskap spreds både inom och utanför projektets gränser, och detta har resulterat i att frågan om digitalisering av värdekedjor har hamnat högt upp på agendan hos många företag.

Projektet Digitala Stambanan har fått en fortsättning genom en satsning finansierad av Vinnova och ett 40-tal industribolag på 80 MSEK som löper över tre år, med start i september 2021. Denna satsning syftar till att fortsätta utvecklingen av den digitala infrastrukturen inom svensk industri och stärka samarbetet mellan företag i olika sektorer. Målet är att skapa en robust digital infrastruktur som möjliggör för företag att effektivt utbyta data och information, vilket kan leda till ökad innovation, produktivitet och tillväxt inom svensk industri.

Två spår

Digitala Stambanan arbetar nu på två parallella spår för att stärka både processindustrin och den tillverkande industrin.
Det första spåret kallas “Digitala Stambanan Produktion” och drivs i samarbete med det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Projektet fokuserar på att stärka den tillverkande industrin genom att utveckla digitala lösningar för att öka effektiviteten, minska kostnader och förbättra kvaliteten. Detta inkluderar exempelvis användning av artificiell intelligens, robotteknik och automatisering.

Det andra spåret heter “Digitala Stambanan IndTech” och drivs i samarbete med det strategiska innovationsprogrammet PiiA. Projektet fokuserar på att utveckla digitala lösningar för att stärka processindustrin i Sverige. Detta inkluderar exempelvis att optimera produktionsprocesser, förbättra energieffektiviteten och minska klimatavtrycket.

Båda projekten finansieras av Vinnova-programmen “Avancerad digitalisering” och “Hållbar industri”, som syftar till att främja utvecklingen av nya lösningar inom digitalisering och hållbarhet inom svensk industri. Målet med dessa två spår är att utveckla en robust digital infrastruktur inom både process- och tillverkningsindustrin som kan bidra till en mer hållbar och effektiv industri i Sverige.

Digitala Stambanan Produktion

Projektet är organiserat i sex arbetspaket, varav tre fokuserar på värdekedjor och involverar industriföretag, teknikföretag, akademi och nätverksorganisationer. Först kartläggs värdekedjornas nuläge med fokus på gränssnitten mellan företagen. Därefter undersöks hur digitala tekniker kan användas för att öka delning av data och samverkan i värdekedjan.

 

Arbetspaket 1

fokuserar på värdekedjan Nitator, som var en del av det föregående Digitala Stambanan-projektet och har nu förlängts med fler aktörer för att öka komplexiteten i kedjan som studeras. Logistikflödena och förmågan att möta kundernas snäva tidsramar och krav på spårbarhet av produkter och material är i fokus för arbetspaketet.

Aktörer

• Nitator: bearbetar och del-monterar produkter till fordonsindustrin
• Bufab: hanterar små och billiga produkter såsom skruv och mutter
• SSAB: råvaruleverantör till Nitator
• ChainTraced: teknikbolag med en digital plattformslösning för digitaliserade produktcertifikat
• HMS Networks: hårdvaruleverantör för att koppla upp produktionsutrustning
• Chalmers: akademisk part och arbetspaketsledare
• Teknikföretagen: Projektstöd och exekvering
• Combient: Bidrar till datainsamling, analys och resultatspridning till Combients medlemsföretag

Syftet med arbetspaket 1 är att kartlägga Nitators värdekedja och identifiera möjligheter till ökad digitalisering och samarbete mellan aktörerna i kedjan. Resultaten av detta arbetspaket kommer att användas för att utveckla nya digitala lösningar för att öka effektiviteten och spårbarheten i Nitators värdekedja.

Arbetspaket 2

fokuserar på produktflödet av vevstakar och motorer inom värdekedjan mellan Volvo och Sansera. Vevstaken följs från smedjan Fraunthal i Tyskland till bearbetning hos Sansera och därefter till Volvo Group. Motorn består av komponenterna motorblock och växellåda och involverar flöden från Volvo Skövde, Volvo Köping och Volvo Tuve till montering.

Värdekedjan delar idag digitala informationsflöden och vill utöka detta med hjälp av AI för att skapa autonoma kvalitetskontroller och ökad spårbarhet av material och komponenter. Informationen om materialet, stålcertifikat från stålleverantören, följer med vevstaken vilket gör att Volvo har information om vilket stål som har använts för vevstaken. Informationen om digitala trådar och interna värdekedjor kommer att undersökas närmare inom värdekedjan.

Aktörer

• Sansera: Bearbetar komponenter till fordonsindustrin, bland annat vevstake till Volvo Powertrain
• Volvo Powertrain: Monterar motorblock
• Volvo Köping: Bearbetar och monterar växellådor
• Volvo Trucks: OEM av lastbilar
• Aixia: insamling och behandling av data (som bilder och video) med hjälp av ett egenutvecklat smart verktyg för datahantering, SnapXS
• Empir Industry: teknikleverantör som stödjer tillverkningsindustrier med att koppla ihop existerande information med hjälp av smarta system för att skapa interoperabilitet
• PTC: teknikleverantör av IoT plattform, PLM system, industriautomation etc.
• KPMG: teknikbolag med fokus på digitalisering och 5G
• Microsoft: teknikleverantör av molnlösningar för datalagring etc.
• RockwellAutomation: teknikbolag med fokus på industriell automation och informationsteknik
• HMS Networks: hårdvaruleverantör för att koppla upp produktionsutrustning
• Chalmers: akademisk part och arbetspaketsledare
• Teknikföretagen: Projektstöd och exekvering
• Combient: bidrar till datainsamling, analys och resultatspridning till Combients medlemsföretag

Målet med arbetspaket 2 är att förbättra spårbarheten och effektiviteten inom värdekedjan mellan Volvo och Sansera genom att öka användningen av digitala lösningar och artificiell intelligens.

Arbetspaket 3

fokuserar på en värdekedja bestående av två nivåer med flera kunder till en leverantör, Sandvik Coromant. Syftet med detta arbetspaket är att undersöka digitaliseringsnivån hos SMF-kunder till Sandvik Coromant och att skapa möjligheter för leverans av digitala tjänster som komplement till deras produkter.

Arbetspaketet kommer att fokusera på att identifiera behov och kravställningar av data kopplade till produkterna hos SMF-kunderna. Genom att göra det kan Sandvik Coromant skapa digitala tjänster och samarbeten mellan leverantör och kund för att öka effektiviteten och spårbarheten i värdekedjan.

Arbetspaketet kommer också att undersöka möjligheterna i digitala tjänster som kan hjälpa Sandvik Coromant som leverantör till SMF-företag att realisera nya affärsmöjligheter som kommer med digitala tjänster.

Aktörer

• Sandvik Coromant: leverantör av skärverktyg och digitala tjänster kopplade till produkten
• Turnab: underlevernatör och legotillverkare av CNC-bearbetade komponenter i alla förekommande metaller och icke-metaller
• SMF 2–4: tillverkningsbolag som är kund av skärverktyg men inte tillämpar de digitala tjänsterna ännu
• Microsoft: teknikleverantör av molnlösningar för datalagring etc.
• Chalmers: akademisk part och arbetspaketsledare
• Teknikföretagen: Projektstöd och exekvering
• Combient: Bidrar till datainsamling, analys och resultatspridning till Combients medlemsföretag

Genom att förbättra digitaliseringen och samarbetet i värdekedjan mellan Sandvik Coromant och deras SMF-kunder kan de öka effektiviteten och spårbarheten i sin produktion och skapa nya affärsmöjligheter genom digitala tjänster. Detta kan i sin tur bidra till att öka produktiviteten och konkurrenskraften inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Arbetspaket 4

har fyra fokusområden som syftar till att skapa digitala värdekedjor: digitala värdekedjor uppkopplade till flera Industrial IoT-plattformar, användning av AI för kvalitetssäkring och spårning av produkter och material, höjd digitaliseringsnivå samt data som en tjänst.

Inom dessa fokusområden kommer arbetspaketsledaren, Prof. Johan Stahre, att leda workshops mellan projektets värdekedjor för att diskutera specifika frågor som delning av data, kodning av information och kunskap, standardisering av informationsformat och användningen av 5G inom de tre värdekedjorna. Workshops kommer också att fokusera på hur AI kan användas för spårning och kvalitetssäkring inom värdekedjan och vilken digitaliseringsnivå företag inom en värdekedja behöver uppnå.

Arbetspaket 4 kommer också att genomföra aktiviteter inom testbädden (SII-Lab) för att höja digitaliseringsnivån inom de tre värdekedjorna. Testbädden kommer att demonstrera lösningar (Proofs of Concepts) för ökad förståelse och diskussion inom värdekedjor för att koppla upp till digitala plattformar. Resultat och erfarenheter från de olika arbetspaketen samlas också in för att skapa en syntes och kunskap om digitalisering av industriella värdekedjor.

Arbetspaket 4 kommer också att genomföra aktiviteter för att marknadsföra och kommunicera om testbädden för att öka kunskapsnivån och beställarkompetens inom digitalisering, integrering och kommunikation. Genom att öka kunskapen om digitalisering i värdekedjor och testbädden kan företag inom tillverkningsindustrin öka sin produktivitet och konkurrenskraft på den digitala marknaden.

Aktörer

• Aixia: insamling och behandling av data (som bilder och video) med hjälp av ett eget utvecklat smart verktyg för datahantering, SnapXS
• PTC: teknikleverantör av produkter som digitalisera produktdata, PLM system och IoT plattform, Microsoft: teknikleverantör av IT och i projektet är det intressant att använda molnlösningen Azure
• KPMG: kunskap kring datahantering och 5G
• Empir Industry: teknikleverantör som stödjer tillverkningsindustrier med att koppla ihop existerande information med hjälp av smarta system för att skapa interoperabilitet
• Rockwell Automation: teknikbolag med fokus på industriell automation och informationsteknik
• ChainTraced: teknikbolag med en digital plattformslösning för digitaliserade produktcertifikat
• HMS Networks: hårdvaruleverantör för att koppla upp produktionsutrustning
• Chalmers: akademisk part och arbetspaketsledare

Arbetspaket 5

fokuserar på att öka digitaliseringsnivån i industriella värdekedjor genom att främja samarbete och utbyte av kunskap mellan arbetspaketen i projektet och systerprojektet IndTech Digitala Stambanan (DSI). En kommunikationsplan tas fram och kopplas ihop med kommunikationsplanen för Digitala Stambanan IndTech för att effektivt sprida kunskap och erfarenheter utanför projektet. Projektgemensamma nätverksträffar bidrar till ökat samarbete mellan projektparter, arbetspaket och projekt.

Kunskapen kommuniceras på ett lättbegripligt sätt och sprids utanför projektets gränser genom seminarier och kommunikationsmaterial som publiceras på www.digitalastambanan.se för att öka intresset för digitalisering av värdekedjor och bygga varumärket. Nya avsnitt med inriktning på digitala värdekedjor utvecklas för att komplettera utbudet i Teknikworkshops och Ingenjör4.0. Reseguiden konceptualiseras och genomförs hos utvalda industriparter i projektet för att ge en praktisk inblick i digitalisering av värdekedjor och dess effekter på produktivitet och konkurrenskraft. Genom dessa aktiviteter bidrar arbetspaket 5 till att öka kunskapen och användningen av digitala plattformar inom industrin.

Aktörer

• Teknikföretagen: Arbetspaketsledning och exekvering
• Högskolan i Halmstad: Ingenjör4.0 koordinator
• Combient: Tillgång till nätverk inom industrin, datainsamling, analys och resultatspridning till Combients medlemsföretag samt plattform (Collegial) för Ingenjör4.0
• Chalmers: Utveckling och exekvering
• EIT Manufacturing CLC North: Nätverk och spridning

Arbetspaket 6 – Projektledning och koordinering

Maja Bärring, från Chalmers tekniska högskola, leder projektet Digitala Stambanan Produktion och är ansvarig för koordineringen av de fem övriga arbetspaketen. Hennes huvudsakliga uppgift är att säkerställa att projektet uppfyller sina mål och effekter, både på övergripande nivå och inom varje enskilt arbetspaket.

Som projektledare ansvarar Maja Bärring också för att samarbetet mellan projektparterna fungerar väl och att kunskap och erfarenheter delas på ett effektivt sätt. Hon ser till att projektet håller tidplanen och budgeten samt hanterar eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under projektets gång.

Maja Bärring rapporterar till styrgruppen för projektet, som består av representanter från de deltagande företagen och finansiärerna. Styrgruppen ger övergripande riktlinjer och stöd till projektledningen för att säkerställa projektets framgång.

Digitala Stambanan IndTech

fokuserar på att utveckla och implementera digitala lösningar för att öka konkurrenskraften hos den svenska råvaru- och processindustrin.Projektet arbetar för att identifiera och ta itu med strukturella hinder i industriella affärsekosystem och att utveckla nya systemkoncept och arkitekturer för att möjliggöra digitalisering av värdekedjorna. IndTech Lab är en testbädd som används för att möta, diskutera, analysera och testa digitala lösningar för att effektivisera nyttjandet av data i samarbete och transaktioner mellan olika aktörer. Kommunikationen av resultat och erfarenheter från projektet sker genom nätverksträffar, seminarier och andra kommunikationskanaler.

Värdekedja Stål

Outokumpu Nyby är en av aktörerna i projektet Digitala Stambanan IndTech och de arbetar aktivt med att optimera sin produktionsprocess för att minska slitage, energiåtgång och antalet omplaneringar av produktionen. Genom att delta i projektet får de möjlighet att samarbeta med forskare och utvecklare för att få hjälp att optimera sina processer och stärka det digitala utbudet inom stålets värdekedja.

 

Benny Olsson, Manufacturing Excellence & Reliability Manager på Outokumpu Nyby, ser projektet som en möjlighet att inte bara optimera sina processer utan också att lyfta blicken och se fler möjligheter med digitalisering och hur man arbetar med detta inom andra branscher och bolag. Genom samarbetet i projektet kan de också dra nytta av erfarenheter och best practice från andra aktörer inom stålindustrin och ta till sig nya arbetssätt för en produktionsplanering i världsklass.

 

Målet med deras arbete inom projektet är att skapa nya arbetssätt för en produktionsplanering i världsklass, där de genom optimering av sina processer kan minska slitage och energiåtgång samtidigt som de kan öka sin effektivitet och kvalitet. Genom att delta i Digitala Stambanan IndTech och samarbeta med andra aktörer i stålindustrin och forskare och utvecklare på området, hoppas Outokumpu Nyby kunna ligga i framkant när det gäller digitalisering och optimering av produktionsprocesser inom stålindustrin.

Värdekedja Energi

Inom värdekedja energi är det viktigt att minska energiförlusterna och bibehålla kvaliteten genom hela värdekedjan. För att uppnå detta mål har projektet planerat att driftsätta avancerade datadrivna AI-lösningar för en del av en fjärrvärmeanläggning. Detta inkluderar produktionsanläggningen och dess automationssystem, distributionsnätet och kundernas interaktion med systemet.

För att genomföra projektet kommer en digital plattform att utvecklas som stödjer säker användning av AI-baserade algoritmer för att styra nyckelparametrar i processanläggningen. För att göra detta möjligt kommer nya typer av datakällor att användas, som ligger utanför det traditionella automationssystemets skyddsbarriär. Projektet kommer också att identifiera och hantera systemgränser, både inom anläggningen, distributionsnätet och hos slutkunder såsom industrier och samhällsfunktioner. Slutligen kommer övergripande AI-algoritmer att tas fram som kopplar samman algoritmer för enskilda processdelar. Dessa algoritmer kommer att utvärderas och driftsättas inom ramen för projektet.

Genom att använda AI-lösningar för styrning av nyckelparametrar i processanläggningen och genom att hantera systemgränser inom anläggningen, distributionsnätet och hos slutkunderna, är målet att skapa nya arbetssätt för en produktionsplanering i världsklass inom fjärrvärmeanläggningar.

Joacim Sundqvist, energistrateg vid Mälarenergi, ser stora möjligheter att minska energiförlusterna i nätet och optimera produktionen med hjälp av bättre data och information. För att lyckas behöver alla delar i systemet fungera och synka på bästa möjliga sätt, från trygga leveranser till underhåll och tillgångsförvaltning till data och infrastruktur. Genom att delta i Digitala Stambanan får Mälarenergi möjlighet att fördjupa sig i dessa frågor och samtidigt se vad som görs inom andra branscher med andra förutsättningar, vilket kan leda till nya insikter och lösningar.

Värdekedja Koppar

I detta industricase kommer fokus ligga på att bygga vidare på kraven för digitala tvillingar som studerades inom Digitala Stambanan mellan 2018 och 2020. Genom att konceptualisera digitala tvillingar med företagets system och utrustning ska “Best Practice” uppnås. Ett av dessa projekt kommer att fokusera på värdekedjan för elektronikprodukter medan det andra projektet kommer att fokusera på industrivertikalen kretskortsproduktion.

Genom att använda digitala tvillingar kommer företaget att kunna simulera och testa produkter och processer virtuellt, vilket minskar risken för kostsamma misstag och fel i den verkliga produktionsprocessen. Dessutom kommer de att kunna identifiera och lösa problem i förväg samt optimera produktionen för att uppnå högre effektivitet och kvalitet. Genom att fokusera på dessa två vertikaler kommer företaget att kunna öka sin konkurrenskraft och förbättra sin position på marknaden.

INFORMATION
Geografiskt område	Länder utanför EU
Typ av initiativ	EU:s institutionella initiativ