Sammanfattning
Digitaliseringens inverkan på livet och arbetslivet i vårt samhälle har lett till uppkomsten av digitala arbetstillfällen, en återspegling av föränderliga trender och behov på arbetsmarknaden. Den mångfald av arbetstillfällen där den digitala tekniken spelar en viktig roll växer ständigt eftersom allt fler verksamheter är beroende av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att förbättra resultaten och effektiviteten. Begreppet digitala arbetstillfällen sträcker sig från dem som är teknikintensiva (t.ex. programmerare eller digitala artister) till de mer traditionella som har införlivat digitalisering i viss utsträckning (t.ex. revisorer eller chaufförer för leverans). Någonstans i mitten kan vi hitta hybridjobb: där specifik specialisering inom ett område kompletteras med relativt avancerade digitala färdigheter (t.ex. börsmäklare, marknadsföringschefer, revisorer som använder digital programvara osv.). Denna mångfald av digitala arbetstillfällen öppnar upp en hel värld med möjligheter för människor att när som helst höja sin kompetens, dvs. förbättra/utveckla digitala färdigheter för att utföra de uppgifter som arbetet kräver. EU har utvecklat arbetsklassificeringar som Esco, den europeiska ramen för färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken, och särskilda referenser såsom ramen för e-kompetens, som tillhandahåller gemensam terminologi och beskrivningar av digitala arbetstillfällen och IKT-yrkesroller, vilket gör arbetsmarknaden tydligare och begriplig i hela Europa.
Om upphovsmannen
Luis har en BSc och MSc i informationsteknik från Universidad Politécnica de Madrid (UPM) sedan 1989. År 1997 fick han sin doktorsexamen vid Baskiens universitet. Han har tjänstgjort som tillförordnad biträdande professor vid UPM (1989–1996), sammanlagd professor och avdelningschef vid Universidad Europea de Madrid (1996–2008) och biträdande professor vid Universidad de Alcalá (sedan 2008). Han var vd för ett IKT-tjänstinriktat litet eller medelstort företag (2002–2006) och har fungerat som frilanskonsult för stora företag. Luis har varit styrelseledamot i CEPIS (2011–13, 2016–2020), och sedan 2022 är han ordförande för CEPIS. Under årens lopp har han bidragit till att forma utvecklingen av EU:s referensramar för digital kompetens och sysselsättning. Luis har som officiell expert aktivt bidragit till utvecklingen av de tre viktigaste referenserna på området: Esco arbetsklassificering för IKT-tjänster, den europeiska standarden för e-kompetens för IKT-personal EN6234–1:2019 och DigComp, ramen för digital kompetens för medborgarna.
Den digitala världen berör redan nästan alla delar av våra liv, och denna trend blir allt större. Det är svårt att förutse vad som kommer att hända härnäst, men ett faktum kvarstår: efterfrågan på arbetstillfällen som kräver digitala färdigheter och digital kompetens ökar snabbt (Mandl, 2021)[KJ (1] [LFS2] [GM3] . Även[KJ (4] [LFS5] yrken som traditionellt ligger långt ifrån tekniken integrerar i allt högre grad teknik i sin dagliga och grundläggande verksamhet (t.ex. använder lastbils- och taxichaufförer ständigt styrsystem med GPS, appar för hantering av bokningar och leveransplaner osv.). Digitaliseringen innebär en allmän förändring av paradigmet när det gäller den typ av roller och arbetstillfällen som företag och organisationer efterfrågar av anställda, till och med mycket större än andra samtida trender som internationalisering (Schmerber m.fl., 2021)I eller miljö- och hållbarhetsaspekter (Cedefop, 2021).
Vi kan betrakta digitala arbetstillfällen som de där tillämpning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) på en ny eller befintlig verksamhet eller process är avgörande, även om andra färdigheter också kan vara avgörande.Världsbanken (2018) anser att alla som använder digital teknik eller möjliggörs av sådan teknik är en digital arbetstagare. Dessa digitala arbetstillfällen finns alltså i stora företag, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer samt statliga och offentliga organ, eftersom dessa organisationer har infört IKT i sin befintliga verksamhet för att bli mer ändamålsenlig och effektiv.
Andra tenderar att fokusera på IKT-jobb (Folea, 2019), de som är mycket intensiva inom digital verksamhet eller som uteslutande finns i digitala företag och medieföretag, och lättare att kategorisera med officiell statistik, t.ex. som Eurostat regelbundet gör. Det är anledningen till att människor i början kanske tror att dessa typer av arbeten endast förekommer inom den digitala sektorn, företag med anknytning till medier, teknik, digital marknadsföring osv. Eftersom digitaliseringen nu genomsyrar alla områden i livet finns det dock digitala arbetstillfällen inom alla branscher och sektorer.
| INFORMATION | |
|---|---|
| Geografiskt område | Europeiska unionen |
| Ämne | Digitala färdigheter |
| Svårighetsgrad | Medelsvår, Avancerad, Digital Expert |
| Typ av initiativ | EU:s institutionella initiativ |