TechSverige har lanserat en rapport med titeln “Med AI som medel – Stärkt konkurrenskraft med användning, utveckling och ekosystem för AI i Sverige”. Under mars 2024 höll TechSverige en serie rundabordssamtal för att diskutera AI utveckling, användning och ekosystem i landet. AI framsteg i Sverige befinner sig vid ett avgörande skede med fler AI-lösningar tillgängliga på marknaden, etablerade EU-regler och pågående regeringsinitiativ, inklusive en ny AI-kommission och en digitaliseringsstrategi. Initiativ som AI Sweden och WASP spelar en viktig roll men ytterligare åtgärder krävs. Rapportens mål är att presentera konkreta förslag för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom AI-utveckling och användning.
Innehållsförteckning
Förord
- Ett avgörande skede för AI i Sverige
Techbranschen och AI-utvecklingen
- Techbranschen är central för AI-utvecklingen i Sverige
- AI
roll i samhällsutvecklingen
- Behovet av att stärka Sveriges internationella position
- EU erbjuder inte hela lösningen
- Efterfrågan på AI-kompetens förvärrar bristen på kompetens
- AI innebär bredare förändringar, inte bara tekniska
Strategiska Förslag för Sverige
- Förbättrad datatillgång och användning av syntetiska data
- Säkerställande av beräkningskraft för AI
- Minska kostnader och resursåtgång för regelefterlevnad
- Stärk investeringar och främja AI-användning i näringslivet
- Myndigheters effektivisering och kvalitetsförbättring genom AI
- Säkerställande av AI-kompetens i Sverige
- Inrättande av tio högprofilerade innovationspriser för AI
- Främja internationellt samarbete och hållbarhet
Sammanfattning
- En sammanfattning av förslagen och vägen framåt
Techbranschen är avgörande för AI-utvecklingen i Sverige
Trots ekonomiska utmaningar växer techföretagens betydelse för svensk ekonomi. Under 2022 bidrog techsektorn med närmare 350 miljarder kronor till BNP, vilket är mer än den traditionella basindustrin. Techbranschen står för 11 procent av Sveriges export, vilket gör den till ett av de viktigaste exportsegmenten. Mellan 2020 och 2023 skapade techsektorn 33 000 nya arbetstillfällen och sysselsatte över 265 000 personer under andra kvartalet 2023.
Sektorn spelar en central roll i människors vardag, välfärden, klimatomställningen samt för produktivitet och innovation inom andra branscher och offentlig sektor. Denna positiva utveckling är dock inte självklar då global techkonkurrens ökar.
TechSveriges rapport “Svenska techbranschen 2023” visar att tillväxten inom tech i länder som Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike har varit dubbelt så snabb som i Sverige mellan 2015 och 2020. Flera av dessa länder ligger också före Sverige inom AI.
Sveriges försprång minskar på grund av avsaknaden av reformer och en stagnerande digitalisering inom offentlig sektor. Europa halkar också efter jämfört med USA och Asien, särskilt inom AI där utvecklingen och konkurrensen ökar.
För att företag ska kunna tillvarata ny teknik och omsätta den i innovationer och ökad produktivitet behövs grundläggande förutsättningar. Reformer i sig garanterar inte framgång, men företag behöver utrymme att experimentera och utveckla sig för att omvandla AI-kraften till konkurrenskraft.
AI och samhällsutvecklingen
Diskussionen kring AI har intensifierats, särskilt med det genomslag som generativ AI och stora språkmodeller haft nyligen. Det är dock viktigt att komma ihåg att AI är ett paraplybegrepp som redan används brett, exempelvis inom sjukvård för bildanalys och inom energisektorn för optimering.
TechSverige, som arbetsgivarorganisation, är engagerade i omställningsfrågorna kopplade till AI. Historiskt har Sverige hanterat teknologiska förändringar genom att snabbt anamma ny teknik, genomföra reformer och satsa på kompetensutveckling.
Vi står nu inför en ny omställning, liknande den när förbränningsmotorn och internetetablerades. Dessa förändringar har tidigare stärkt Sveriges innovationskraft, exportindustri och förmåga att delta i global handel. Med AI som verktyg kan Sverige återigen stärka sin konkurrenskraft och bli en central aktör i den globala AI-utvecklingen.
Sveriges internationella position behöver bli starkare
Sverige har potential att bli en ledande aktör inom AI, med styrkor som tillgång till högkvalitativa data och förmågan att skapa AI-tillämpningar. Att konkurrera inom AI-forskning och utveckling kräver dock betydande resurser. Det är viktigt för Sverige att ha ambitioner inom detta område och samarbeta både inom EU och internationellt.
Många av Sveriges globala företag behöver AI för att behålla sin konkurrenskraft. Techbranschen spelar en nyckelroll här, men det finns utmaningar. En undersökning från EY visar att endast 25 procent av svenska företag investerar i generativ AI, jämfört med det globala genomsnittet på 43 procent. Dessutom investerar bara 36 procent i “analys och AI”, under det globala snittet på 63 procent.
Trots dessa utmaningar visar en Demoskop-undersökning från slutet av 2023 att svenska företagsledare är optimistiska om AI-utvecklingen. De flesta tror att AI kommer att öka effektiviteten och förbättra konkurrenskraften.
Sverige ligger dock på plats 17 i Global AI Index, efter länder som Schweiz, Finland, Nederländerna och Danmark. Bäst i Europa är Storbritannien, som ligger på fjärde plats globalt, efter USA, Kina och Singapore.
EU har inte hela svaret
EU har implementerat AI-akten för att reglera AI, men den globala utvecklingen går snabbare än EU ansträngningar. Länder som Kanada, Kina och USA gör stora satsningar på AI. Kanada investerar 16 miljarder kronor i AI-infrastruktur, medan Kina står för 61 procent av alla AI-patent globalt. USA är ledande inom AI med investeringar på 67 miljarder dollar inom den privata sektorn 2023, jämfört med 8 miljarder i Kina och 11 miljarder i EU och Storbritannien. Denna utveckling visar att AI snabbt blir avgörande för ekonomisk tillväxt.
Kompetensbrist och AI
I Sverige råder redan en kompetensbrist som försvårar full utnyttjande av digitaliseringens fördelar, och den ökade efterfrågan på AI-färdigheter förvärrar situationen. De områden som växer snabbast i techbranschen är AI Science och Data Science, och enligt TechSveriges kompetenskartläggning (2024) förväntas behovet inom dessa områden öka med över 15 procent per år de kommande 3 till 5 åren. Denna efterfrågan gäller främst högskoleutbildad arbetskraft. Utöver teknisk kompetens behövs också en bredare förståelse för AI för att kunna implementera tekniken effektivt i olika verksamheter.
AI är inte bara teknik – bredare förändring krävs
På lång sikt bidrar teknisk utveckling starkt till tillväxt och välstånd. På kortare sikt kan dock tekniska framsteg skapa sociala och ekonomiska utmaningar, som tröskelproblem och målkonflikter. För att fullt utnyttja ny teknik krävs ofta kompletterande investeringar och innovationer inom företag och organisationer, samt nya kunskaper, arbetssätt och processer. Företag och organisationer måste ständigt experimentera för att hitta optimala arbetsformer och affärsmodeller. Efterfrågan på nya tekniska möjligheter förändras också, vilket leder till omfattande strukturomvandlingar i samhället.
Politiska initiativ bör både sänka trösklarna för att experimentera med och införa ny teknik samt hantera de hinder och målkonflikter som strukturomvandlingar medför. AI kan spela en viktig roll i att möta vår tids stora utmaningar, som att hantera miljö- och klimatfrågor samt att stärka och framtidssäkra välfärden.
Det politiska målet bör inte vara tekniken i sig, utan hur tekniken kan bidra till att lösa aktuella utmaningar och uppnå samhällsmål. TechSverige presenterar förslag inom åtta områden för att främja användning, utveckling och ekosystem för AI i Sverige. AI är ett nödvändigt verktyg för att stärka och förnya Sveriges konkurrenskraft.
AI som drivkraft – Strategier för ett konkurrenskraftigt Sverige
För att Sverige ska kunna konkurrera globalt är det avgörande att identifiera områden där AI kan skapa störst nytta för näringslivet. Regeringen bör arbeta strukturerat med näringslivet för att identifiera sektorer och projekt där reformer kan ge marknadsnytta.
Sveriges förmåga att använda AI för att öka BNP kommer att bidra till en hållbar samhällsomställning, förbättra välfärden, stärka konkurrenskraften och skapa nya arbetstillfällen. Det är nödvändigt att hela näringslivet får förutsättningar att experimentera med AI, och att politiken identifierar och avlägsnar hinder och sänker trösklar.
1. Tillgång till data och syntetiska data stärker AI kapacitet
Tillgången till högkvalitativa data, särskilt inom välfärdssektorn, utgör en viktig konkurrensfördel i den datadrivna ekonomin. Svenska datamängder är dock spridda över många myndigheter, regioner och kommuner, vilket gör att trösklarna för att arbeta med data från offentlig sektor är höga. Friktionsfri datadelning krävs, och små företag behöver särskilt stöd med datahantering i mindre värdekedjor.
Syntetiska data, som skapats artificiellt istället för att vara resultatet av verkliga händelser, blir allt viktigare. En datapool skulle kunna fungera som en central kontaktpunkt för både offentlig och privat sektor, och arbeta med att öka interoperabiliteten inom offentlig sektor samt tillgängliggöra högkvalitativa data för privata aktörer.
Alla myndigheter, regioner och kommuner bör uppmanas att tillhandahålla öppna API för data som redan kan tillgängliggöras, vilket möjliggör för användare att kontinuerligt ladda ned uppdaterade data i realtid.
Förslag:
- En datapool kan fungera som en pålitlig tredje part för dataförmedling och -förvaltning, och förstärka arbetet med öppna data.
- Etablera levande regulatoriska sandlådor som inkluderar flera parter i en datadriven värdekedja.
- Utforska en motsvarande datapool på nordisk nivå för att utöka datamängden och stärka resurserna.
- En utredning eller samarbete bör inrättas för att tillgängliggöra data från offentlig sektor, skapa syntetiska data och främja användningen av dessa. En strategi bör formuleras och integreras i den nationella datapoolen.
2. Säkerställ tillgång till beräkningskraft för AI
För att utveckla och använda AI krävs flera komponenter, inklusive kompetens, lämpliga politiska och rättsliga ramar, tillgång till data samt tillräcklig beräkningskraft för att hantera maskininlärningsmodeller, avancerade algoritmer och stora datamängder. Många länder, inklusive Sverige, saknar fullständig kunskap om vilken kapacitet som finns och vilken som behövs för att uppfylla sina AI-strategier och vara konkurrenskraftiga.
Det är avgörande att både näringslivet och den offentliga sektorn har god tillgång till beräkningskraft för att inte begränsa införandet av AI-lösningar i stor skala. Utvecklingen inom detta område går snabbt och beräkningskraft erbjuds allt oftare som en tjänst, vilket gör det viktigt att skilja mellan privat och gemensam beräkningskraft och resurser. Brist på beräkningskraft får inte bli en flaskhals för innovation och utveckling.
Förslag:
- I samverkan med näringslivet bör staten utreda både tillgänglig och nödvändig beräkningskraft baserat på olika framtidsscenarier och strategier.
- En särskild satsning bör göras för att förstärka infrastrukturen för beräkningskraft och High-performance Computing (HPC) redan nu, med privat och offentlig samfinansiering, då det redan är klart att infrastrukturen är för svag.
3. Minska kostnader och resursåtgång för regelefterlevnad
En myndighet bör få i uppdrag att undersöka och minska kostnaderna för regelefterlevnad som följer av befintliga och nya regelverk för digitala marknader, data och AI. Regelverken bestäms på EU-nivå, men Sverige kan genom implementering och kompletterande tjänster arbeta för att minska trösklarna, särskilt för mindre företag. Kommerskollegium har gjort en konsekvensanalys av flera av dessa regelverk, men nu behövs konkreta åtgärder för att underlätta digital omställning och användning av data och AI i Sverige.
Förslag:
- Ytterligare åtgärder behövs för att sänka juridiska och praktiska trösklar för datautbyte och ökad användning av AI. Den föreslagna myndigheten kan bistå med underlag eller pröva kontrakt för datadelning och dataflöden mellan företag och mellan företag och offentliga verksamheter. Uppdraget kan även överföras till den nationella datapoolens mjuka infrastruktur.
- Samla ansvaret. AI-förordningen kräver en särskild AI-myndighet, och detta ansvar bör även inkludera uppdraget att minimera svårigheterna med regelefterlevnad. Detta bör inte delas upp mellan flera olika aktörer utan ges till en specifik myndighet.
- Starta försöksverksamheter i några regelintensiva myndigheter för att använda AI för att minska den administrativa bördan för företag. AI och digitala verktyg bör användas för att underlätta prövning och regelefterlevnad. Genom att träna AI på regler och skapa lämpliga gränssnitt för dataöverföring kan myndighetsprocesser effektiviseras och kostnaderna för regelefterlevnad minskas.
- Gör regeltolkningen inom offentlig sektor mer enhetlig och förutsägbar. En lärdom från införandet av GDPR var att regeltolkningen fragmenterades både inom och mellan kommuner och regioner. Särskilt mindre kommuner har inte resurserna att hantera regeltolkning och regelefterlevnad för både befintliga och kommande regelverk kring digitala marknader, data och AI. En central funktion för harmoniserad regeltolkning, rådgivning och kompetensutveckling kring de nya regelverken som AI-akten behövs. Detta måste givetvis ske med bibehållen rättssäkerhet, myndighetsansvar och rätt att överklaga.
Källa: kommerskollegium – The EU Single Market in the Digital Era
4. Stärk investeringar och främja AI-användning i näringslivet
TechSverige genomförde en undersökning 2023 som visade att företag med medelhög eller hög AI-kunskap, och som redan har påbörjat införandet av AI, upplever främst positiva effekter och planerar fler AI-investeringar. Däremot är företag med lägre AI-kunskap mer försiktiga. För att accelerera AI-användning och sänka trösklarna för företag, behövs åtgärder som underlättar skapandet av nytta med AI.
Främja innovativa små och medelstora företag genom skattelättnader för användning av AI. Precis som vikten av att minska kostnaden för regelefterlevnad bör trösklarna sänkas för att använda AI, till exempel genom att tillgängliggöra beräkningskraft. Ett förslag är att införa ett skatteavdrag om 50 procent (med tak) genom en så kallad GPU-reform för användning av AI. Detta skulle gynna små och medelstora företag genom att sänka trösklarna för att börja använda AI och stärka sin innovationskraft. En inspirationsmodell kan vara skattereduktionen för installation av grön teknik som främjat omställningen till klimatsmarta lösningar.
Främja ett utvecklingsdrivet näringsliv och en konkurrenskraftig basindustri. För att stödja förmågan till innovation och utveckling av AI-tillämpningar bör ett förstärkt FoU-avdrag med fokus på AI införas.
* 8 GPU (Graphics Processing Unit) är en typ av processorer som har visat sig mycket användbara och effektiva för resurskrävande AI-tillämpningar.
5. Ge myndigheter i uppdrag att effektivisera och höja kvaliteten med AI
AI kan, om det används rätt, ge avsevärda effektiviseringar inom områden som kundtjänst, administration, tillgänglighet, service samt energi- och värmeförbrukning. För att uppnå detta behövs både styrning och resurser.
- Uppdrag till myndigheter: Alla relevanta myndigheter bör genomlysa sina verksamheter för att identifiera möjligheter till effektiviseringar med hjälp av AI, exempelvis genom att utreda vilka tjänster och arbetsuppgifter som kan förstärkas och utvecklas av AI. En högre ambitionsnivå skulle vara att inrätta en central funktion i Regeringskansliet för att identifiera effektiviseringsåtgärder och samordna dessa mellan myndigheter. Detta kan främja synergieffekter och erfarenhetsutbyte.
- Finansiell stöd: En särskild pott med pengar bör avsättas som myndigheter, utöver sin ordinarie budget, kan söka för att utveckla och införa innovativa AI-lösningar som leder till högre effektivitet, bättre resultat eller annan tydlig nytta för verksamheten. Där det är lämpligt bör det också ställas krav på att sprida och tillgängliggöra erfarenheter och lösningar.
6. Säkra AI-kompetens för Sverige
I en tid där tekniska framsteg kontinuerligt omvandlar arbetslivet och arbetsuppgifter blir det allt viktigare att ha både specifika domänkunskaper och teknisk kompetens. För att möta dessa behov är det avgörande att högskolor och yrkeshögskolor integrerar AI-perspektiv och tillämpad AI i befintliga och nya utbildningar inom alla områden.
- AI Education Lab: Regeringen bör inrätta ett laboratorium där forskare, lärare, rektorer och näringslivsaktörer samarbetar för att undersöka och testa hur ny teknik kan förbättra kvaliteten på grund- och gymnasieutbildningen.
- Integrera AI i högre utbildning: Högskolor och yrkeshögskolor måste integrera AI-perspektiv och tillämpad AI i både befintliga och nya utbildningar. Regeringen bör avsätta särskilda resurser för att stödja lärosäten och yrkeshögskolor i denna anpassning och utveckling.
- Applikationsdriven AI-forskning: Inför ett särskilt program för applikationsdriven och forskningsorienterad AI-innovation. En kraftsamling liknande WASP, men fokuserad på tillämpning av AI, kan göra Sverige starkare inom användandet av AI.
- Kompetensutveckling: För att främja investeringar i medarbetares digitala kompetens bör regeringen utreda ett skatteavdrag för kompetenshöjande aktiviteter inom digitalisering, AI, informations- och cybersäkerhet. Detta skulle ge arbetsgivare starkare ekonomiska incitament att investera i personalens digitala kompetens.
- Internationell talangattraktion: För att locka spjutspetskompetens och bli ledande inom AI, behövs riktade politiska insatser. Regeringen bör anta en strategi för techtalanger, införa sexåriga arbetstillstånd och sätta ett tak för handläggningstider för arbetstillstånd inom tech på tio dagar.
7. Inrätta tio högprofilerade innovationspriser för AI
För att utnyttja Sveriges potential inom AI-ekonomin genom tillgång till högkvalitativa datamängder, kan regeringen instifta innovationspriser för smarta AI-lösningar. Dessa priser ska riktas mot områden där data från offentliga verksamheter kan användas för att lösa komplexa problem som kräver betydande innovation. Problemen bör vara av sådan svårighetsgrad att de kräver tekniksprång eller genombrottslösningar, vilket kan generera stora vinster inom välfärd, energi, klimat och andra nyckelområden.
Fördelarna med sådana innovationspriser är att de tävlande tar på sig risken, eftersom prissumman betalas ut först när problemet är löst. Dessutom kan priserna bidra till att bygga en vision om hur AI kan förbättra samhället.
- Förslag: Regeringen bör utlysa tio innovationspriser à elva miljoner kronor (motsvarande Nobelpriset) för att nyttja offentliga datainvesteringar och lösa samhällsproblem.
8. Internationellt samarbete och hållbarhet
Även om EU regelverk för AI nu är på plats, fortsätter arbetet inom EU och andra internationella forum. Här måste regeringen bevaka svenska intressen, särskilt inom den gröna och digitala omställningen, där AI potential bör utnyttjas maximalt. I Sverige, där ytterligare utsläppsminskningar är kostsamma, är detta särskilt relevant.
Förslag:
- Regeringen bör underlätta för svenska aktörer att delta i internationella samarbetsprojekt för AI-utveckling och standardisering. Detta inkluderar forskningssamarbeten och utformning av globala regelverk som främjar innovation och skyddar individens rättigheter.
- En gemensam nordisk plattform bör utvecklas för att samla, anonymisera och tillgängliggöra data från både offentlig och privat sektor för AI-forskning och utveckling. Plattformen ska följa strikta dataskydds- och etikriktlinjer som är accepterade av alla nordiska länder. Samarbete kring harmonisering av regler och riktlinjer för AI och datadelning över de nordiska gränserna ska också främjas för att underlätta smidig datadelning och säkerställa höga standarder för integritet och datasäkerhet. Detta kan även kombineras med den föreslagna nationella datapoolen.
- Regeringen bör ytterligare integrera AI i sitt klimatarbete, exempelvis genom att inkludera det i klimathandlingsplanen för att bättre hantera och begränsa klimatförändringar.
- Regioner och kommuner bör börja använda AI för att effektivisera sin verksamhet. AI kan exempelvis användas för att optimera energiförbrukningen i fastigheter, förbättra väder- och klimatprognoser, samt effektivisera användningen av förnybara energikällor.
Med AI som medel Stärkt konkurrenskraft med användning, utveckling och ekosystem för AI i Sverige