Städerna är nyckelaktörer när det gäller att begränsa klimatförändringarna och forma den gröna omställningen genom regleringstjänster och kompetens. Att använda konceptet smarta och gröna städer i befintliga och nya stadsmiljöer bidrar till att uppnå ambitionerna i den europeiska gröna given.
I detta policydokument presenteras Cedefops kompetensframtidsstudie, där man tittade på yrken och färdigheter som hjälper städer att bli smartare och grönare och vilken roll utbildning kan spela i deras utveckling.
När experterna uppmanades att reflektera över hur man ska gå mot smarta och gröna städer betonade de komplexa samspelet mellan tekniska, samhälleliga och miljömässiga trender och utmaningar. detta kräver en kulturell övergång mellan medborgare och lokala förvaltningar och institutioner i riktning mot ökat samarbete och partnerskap. Detta kommer utöver kommunal personal med kunskap om grön teknik och förståelse för innovativa gröna lösningar, med stöd av regelbunden förfining, vilket är en förutsättning för att städer ska kunna upphandla, utveckla och tillhandahålla tjänster (t.ex. vatten och avfallshantering) på ett mer miljövänligt sätt. Städernas”intelligens” stöds av digitaliseringen, som gör det möjligt för städer att fatta beslut på grundval av insamling och analys av stordata, vilket också främjar grön innovation. För att kunna dra full nytta av sådan teknik måste stadsförvaltningarna åta sig att använda den i samband med miljöanpassning och ge sin personal egenmakt genom lämplig utbildning i digitala färdigheter.
De globala tjänsteleverantörernas komplexa karaktär kommer att öka efterfrågan på andra kunskapsintensiva yrken, särskilt sådana som är kopplade till användningen av smart och grön teknik. Infrastruktur och programvaruverktyg kan användas i nästan alla delar av en kommuns förvaltning, inklusive energiförsörjning, mobilitet/transport, avfall och e-tjänster för medborgarna. Artificiell intelligens (AI), blockkedjeteknik, stordataanalys och onlineplattformar har potential att störa det sätt på vilket kommunala tjänster tillhandahålls, medan uppkomsten av dubbla digitala städer sannolikt kommer att förändra stadsstyrningen och stadsplaneringen.
Efterfrågan på”kompetens för den gröna och digitala omställningen” kommer att vara större, eftersom det behövs mer sakkunskap för att anpassa och tillämpa grön teknik och att det behövs en mer grundläggande förståelse av miljö- och hållbarhetsfrågor jämfört med tidigare, till exempel för IKT-personal. De nya arbetsroller som identifierats i befintlig forskning om smarta städer omfattar följande:
- planering av smarta städer
- it-ansvarig för smarta städer och it-ansvarig för smarta städer
- forskare inom artificiell intelligens och maskininlärning
- dataforskare
- cybersäkerhetsanalytiker
- tillämpnings- och programvaruutvecklare
- nätverksstödjande ingenjörer och civilingenjörer
- digitala marknadsplatser
- geospatiala forskare och molnkartläggning och arkitekter.
- ingenjörer för energieffektivitet eller integrationsingenjörer.
Många av dessa roller omfattar tillämpning av avancerad IT, men detta är inte fallet för alla jobb som behövs för att stödja grön verksamhet vid ett generalsekretariat. Exempel på mindre it-baserade arbeten är professionell trädunderhållspersonal, stadsjordbrukare och installatör av solpaneler.